Jens hjälpte herdar i Gobiöknen
Jens Karlsson är forskare och projektledare på Viltskadecenter i Grimsö som är en del av institutionen för Ekologi. När de byggde nattfållan fick de först gräva genom ett tjockt lager getbajs och sedan borra ner i berggrunden. Foto: Gustaf Samelius

Jens hjälpte herdar i Gobiöknen

Text: Anna Lundmark Publicerad: 23 september 2014
Jens Karlsson på Viltskadecenter har tillsammans med herdar i Gobiöknen försökt hitta sätt att skydda getter från snöleoparder och vargar. En del av de svenska metoderna skrattade herdarna gott åt men ett par vill de testa. Jens fick också med sig några tips hem till Sverige.

Kargt och stenigt. Blåsigt och kallt. Som besökare är det svårt att förstå att djuren kan hitta nog med bete. Men här har herdarna vallat sina getter, kameler och hästar i generation efter generation.   De driver djuren upp i bergen på dagen och på kvällen kommer de hem mer eller mindre självmant till lägret för att få vatten och kraftfoder.

Det är framförallt getterna som är utsatta för angrepp från snöleoparder och vargar. Om en herde blir hårt utsatt kan det betyda att familjen får svälta. Givetvis påverkar det acceptansen för rovdjur. Snow Leopard Trust forskar på snöleoparder och arbetar för att bevara arten.

Ljudskrämma och nattfållor

Jens Karlsson och Gustaf Samelius, forskare på Grimsö forskningsstation, som arbetar för Snow Leopard Trust, var med på en workshop tillsammans med herdarna för att hitta metoder att skydda getterna.

– Det var framförallt två av de metoder vi använde i Sverige som de trodde på, berättar Jens Karlsson.

Det är dels en bärbar ljudskrämma som larmar vid angrepp. I Sverige används den framförallt vid bigårdar men eftersom den har begränsad räckvidd är det inte praktiskt att använda den till exempel i en fårhage. I Mongoliet däremot föser de ihop djuren i en nattfålla och därför kan det fungera.

Den andra metoden herdarna trodde på var rovdjurskyddade nattfållor som Jens Karlsson hjälpte till med att utforma och bygga.  Utmaningen var att göra dem så starka att de klarade det bistra klimatet men med så lite material som möjligt eftersom allt måste fraktas från närmaste stad.  100 mil genom väglöst land. De använde en rysk terränggående armébil.

– Vi borrade ner i berggrunden och satsade på metall och eltråd som drivs av solceller. Hittills står de kvar och herdarna är nöjda.

Svenska metoder som inte fungerar

Andra svenska metoder trodde herdarna inte alls på. Att stängsla in djuren är omöjligt eftersom de måste röra sig över stora områden för att hitta nog med mat. I Sverige är det också vanligt att man först försöker skrämma problemdjur, till exempel vargar som tar mycket får, innan man kan få tillstånd till skyddsjakt.

– Det tyckte de bara var löjligt och det verkar inte fungera särskilt bra i Sverige heller. Om vargen har blivit oskygg för människor så kan det fungera men att få en varg att skygga för en fårhage eller får är i princip omöjligt, säger Jens.

Han tycker att det är mycket intressant att få komma till andra länder och se hur de arbetar för att förebygga rovdjursangrepp. En sak som herdarna i Gobiöknen använde sig av var vattenfyllda petflaskor uppsatta på ett band. I Sverige använder vi lapptyg, fladdrande tygbitar uppsatt på ett långt band.

– Den här varianten med petflaskor är riktigt smart. Den både rör på sig och ger ifrån sig ett blåsande ljud som dessutom ändras med tiden eftersom vattnet avdunstar i flaskorna. Funkar bra mot varg men inte snöleopard.

Försäkringssystem

I detta område i Gobiöknen har de också ett försäkringssystem där alla herdar betalara in till en fond som sedan betalar ersättning till dem som förlorar djur vid rovdjursangrepp. Det är också herdarna själva som bedömer om ett djur har angripits av rovdjur.

– Jag tränade dem i att besiktiga djur och blev otroligt imponerad av deras kompetens. Här i Sverige händer det att det slarvas vid besiktningarna och där stod de i en kall frusen stenöken och skärskådade varje bitmärke. De är också motiverade att det ska bli rätt annars drabbar det hela systemet. Om jag besiktigar i Sverige får jag lön oavsett om det blir fel eller rätt bedömning.

Åtgärderna i Mongoliet kommer att utmynna i en forskningsstudie. Minskar de angreppen från rovdjur? Påverkar de acceptansen för rovdjur hos herdarna?

23 september 2014 5
Klimatsmart narkos ger mervärden

Klimatsmart narkos ger mervärden

Miljöarbete Tjugo procents minskning av koldioxidutsläpp är målet för ett av de tre projekt som fick medel från miljöfondens första utlysning för snart två år sedan. Det är Universitetsdjursjukhuset (UDS) som med hjälp av utbildning och ny utrustning har lyckats minska användningen av inhalationsläkemedlet isofluran vid operationer. Den årliga förbrukningen av isofluran vid UDS motsvarar ett koldioxidutsläpp från 25.000 mil i bil, vilket är fram och tillbaka mellan Uppsala och Sundsvall varje dag i ett år.
2 juni 2017
Vi har en vinnare!

Vi har en vinnare!

Rätt svar Grattis till er som svarat rätt i tävlingen om brandsäkerhet vid SLU. Nu dragningen av vinnarna klar, Christine Jakobsson vann första pris, en brandsläckare. Och hon har egna erfarenheter av brandtillbud. – Jag har för ett antal år sedan hindrat en brand hemma då jag kände att det luktade en svag kryddig röklukt när jag kom in i huset från stallet. Trots att jag var osäker på om det verkligen var något ringde jag brandkåren. Det visade sig vara en pyrande skorstenbrand som tack och lov aldrig tog sig.
7 juni 2017
Det handlar om helheten

Det handlar om helheten

Krönika Livsmedelsproduktionens hållbarhet diskuteras flitigt vid SLU och på andra ställen. I SLU:s miljöpolicy nämns ”ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling”. Vi pratar också om etiskt hållbar utveckling och vid VH-fakulteten har vi stor tonvikt vid etik inom djurhållning. Det finns stor kunskap, men även behov av ny kunskap, för att lösa respektive mål. Det är dock när flera faktorer skall vägas samman till en helhet som utmaningarna blir riktigt stora. Är det möjligt att producera riskfria, nyttiga och goda animala livsmedel med hänsyn till såväl djurvälfärd, klimat- och miljöeffekter på ett sätt som gör att lantbrukaren kan erbjuda sina anställda en bra arbetsmiljö och samtidigt ta ut lön till sig själv?
2 juni 2017

Twitter

SNS vill ge träteknologin en skjuts! Nätverkande främjar forskning och utveckling - nya, friska pengar att söka! https://t.co/JZ7NTlKxKo @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
SLU tar krafttag för kräftor https://t.co/ChrH0S65O2 @_SLU via Twitter 6 dagar sedan
Rovfisk ger friska vikar https://t.co/rjc4rvoLZZ https://t.co/OMKj3ThTi9 @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
Antagningsbeskeden är här! Kom ihåg att tacka ja senast 28 juli! För alla som redan gjort det finns… https://t.co/VY6dGVvSmq @_SLU via Twitter 13 dagar sedan
Dåligt med blåbär i år, enligt SLU:s bärprognos https://t.co/wmAg1GMQeL @_SLU via Twitter 14 dagar sedan
Sista seminariet hos SLU i #Almedalen kl 10 handlar om nytänkande kring ekonomi och lokal organisering, https://t.co/WKUuS57dvC @_SLU via Twitter 20 dagar sedan