4200 nya e-böcker inom biomedical och life science

Text: Sofia Hansson Publicerad: 3 mars 2017
Nu har alla anställda och studenter vid SLU tillgång till 4200 nya e-böcker inom områdena biomedical och life sciences. SLU-biblioteket har köpt in alla böcker inom nämnda områden som publicerats via förlaget Springer mellan 2005 och 2015.

Det finns inga begränsningar hur många som kan ladda ner och läsa böckerna, men det krävs att man har tillgång till SLU:s nätverk för att få tillgång till materialet.

För den som vill ta del av böckerna går de att hitta via SLU-bibliotekets söktjänst Primo eller via Springers egen plattform. Böckerna går också att hitta på andra sätt via databaser som Web of Science och Scopus.

Camilla Widmark, forskare och lärare vid SLU, berättar om sin erfarenhet av e-böcker i forskning och utbildning

Camilla Widmark. Foto: privat

Camilla Widmark. Foto: privat

Camilla Widmark är forskare vid Skogsvetenskapliga fakulteten och lärare inom Jägmästarprogrammet, både på grundläggande och avancerad nivå sedan 2001. Hon är engagerad som lärare, kursansvarig och examinator. Camilla är också ordinarie ledamot i Programnämnden Skog, som ansvarar för Skogsmästar- och Jägmästarutbidningen.

I vilka situationer har du kommit i kontakt med e-böcker?

– Eftersom jag läser mycket internationell litteratur både som forskare och lärare, så har jag kommit mer och mer i kontakt med e-böcker. Jag skaffade också tidigt en iPad för att kunna läsa litteratur, både böcker och artiklar, elektroniskt. Först var den huvudsakliga anledningen att spara lite på papper, men också att lättare kunna organisera den information jag samlade in.

– Som lärare söker jag alltid efter den senaste litteraturen i framför allt ämnet internationell skogspolitik eftersom policy snabbt förändras samtidigt vilket gör litteraturen inaktuell.

Vilken erfarenhet har du av att använda e-böcker?

– Oftast tycker jag e-böcker är mer intressanta att läsa, särskilt de som har blivit mer och mer interaktiva. På senare tid har fler och fler böcker kommit med inbäddade filmer som ger exempel och utvecklar resonemang i boken. De blir genast mer intressanta och givande att läsa. Jag tycker också det har blivit mycket lättare att samla min information på ett ställe och organisera i mappar. Det går också fortare att hitta det jag söker nu jämfört med tidigare.

– Det går också att göra bättre anteckningar i kanten som är lättlästa även för andra än mig om jag till exempel delar i forskargruppen.

Vilka för- och nackdelar ser du med e-litteratur, inom utbildning respektive forskning?

– Jag rekommenderar ofta e-böcker till studenterna då jag vet att de då får tillgång till det senaste materialet eftersom det är lättare att uppdatera än tryckt material. Fördelar för studenter är också att det ofta är lättare och snabbare att få ta tag på elektronisk kurslitteratur. För studenter som behöver stöd med läsning behövs inte heller någon särskild inläsning av litteraturen då det finns många program som kan läsa upp e-böcker. Dessutom medför ofta e-böcker en lägre inköpskostnad, eller ingen kostnad alls om de går att låna via biblioteket.

– Det som kan vara en nackdel för studenterna är att en del har svårt att läsa direkt på skärmen. E-böckerna förutsätter också att studenten har tillgång till dator eller läsplatta.

– Som forskare är lättillgängligheten den största fördelen, det går snabbt att få ta på boken istället för att vänta på fjärrlån eller beställning. Nackdelen kan vara att man ofta vill göra anteckningar i materialet, vilket ibland är svårt rent tekniskt (fast det har blivit mycket bättre). En annan klar fördel är att jag lättare kan organisera mitt informationsmaterial och samtidigt kan använda referenshanteringssystem som underlättar när jag forskar och skriver artiklar.

Vilka utvecklingsmöjligheter ser du med e-boken i framtiden?

– Den största utvecklingspotentialen för e-böcker tror jag framför allt finns inom kurslitteratur och faktaböckerna. Att interaktivt kunna lägga in filmer och illustrationer för att förstärka texten ser jag som en stor möjlighet. Tänk dig att kapitlet i boken diskuterar hur man praktiskt gör något, och sedan kan man för att illustrera det teoretiska genom att redan i boken lägga in en kortare film som visar exakt det som just diskuterats. Avsnittet kanske handlar om internationella överenskommelser för naturvård, och filmen kan visa praktiska exempel på hur detta har genomförts i olika länder. På så sätt kan studentens kunskapsinhämtning kittlas på olika sätt, och tillgodose olika sätt att lära samtidigt som en varierad lärandemiljö skapas, allt med studentcentrerat lärande i fokus.

3 mars 2017 8

Twitter

Mer socker och stärkelse i fodret, liksom insulinresistens, tycks öka risken för att... https://t.co/mOxOjW5vUC https://t.co/hTMfABykpy @_SLU via Twitter 20 timmar sedan
Vi är i Göteborg! Mässan #kunskapochframtid har varit öppen en timme nu. Bemanningen är vass,… https://t.co/Ipu3sXhF6X @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
Kroppsstorlek styr hur klimatförändringar påverkar fiskpopulationer https://t.co/wiZOLRaEia @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
RT @SLUmiljoanalys: DN-artikel om dagens glada miljönyhet: Kvicksilver försvinner snabbare än väntat - DN.SE https://t.co/dogKnqKOIl @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Problemet med kvicksilver i insjöfisk kan vara över inom några årtionden. Det... https://t.co/nE840prOuJ https://t.co/ZSuWMj0A6u @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Gilla naturen: Tio skolklasser i final https://t.co/jl50j2nqNl @_SLU via Twitter 4 dagar sedan