AcademiaNet för excellenta forskare
Andel kvinnliga professorer i Europa. Ur "No more excuses! Leading women in science". Länk till dokumentet finns i artikeln nedan.

AcademiaNet för excellenta forskare

Text: Li Gessbo Publicerad: 8 januari 2015
Tre SLU-forskare är med i det internationella nätverket AcademiaNet för excellenta kvinnliga forskare. Sara Hallin, professor i markmikrobiologi, är en av dem. Hos nätverket hittar man personer med rätt kompetens till olika uppdrag – och förebilder för yngre kvinnliga forskare.

Medlemskap för excellens

AcademiaNet grundades i Tyskland med stöd av Angela Merkel 2010 och sedan 2012 har portalen gradvis öppnat upp för andra europeiska forskare. Sara Hallin blev antagen våren 2014.
– Nätverket vill genom att samla den excellenta vetenskapliga kompetensen från alla discipliner synliggöra och tillgängliggöra den för omvärlden, säger Sara.

Sara, Hallin, professor, forskare, mikrobiologi, excellensHos AcademiaNet kan man hitta personer med rätt kompetens till ledande positioner och kommittéer. Andra målgrupper är journalister och arrangörer av konferenser. Sara berättar att hon bland annat fått en förfrågan om redaktörskap för en tidskrift via AcademiaNet.

Forskningsråden i Europa nominerar forskare till AcademiaNet. I Sverige är det VR som nominerar. Urvalskriterierna är enastående vetenskapliga meriter och framgångsrikt ledarskap – och att du är kvinna.

I dagsläget är tre SLU-forskare med i AcademiaNet: Sara Hallin, Seema Arora-Jonsson och Claudia Köhler.

Förebilder behövs

Kvinnor är fortsatt kraftigt underrepresenterade i ledande positioner inom den akademiska världen och vetenskaperna. I EU-länderna är i snitt 20 % av professorerna kvinnor.

Andel kvinnliga professorer i EU.

Andel kvinnliga professorer i EU. Ur ”No more excuses! Leading women in science”. Klicka på bilden för att komma till dokumentet.

I Sverige är 49 % av de som disputerar kvinnor, men på professorsnivå är det bara 22 %. Vid SLU har andelen professorer ökat från 19 % 2009 till 27 % 2013. Men ökningstakten är liten och otillräcklig:
– Att ”det kommer med tiden” håller inte, säger Sara. En orsak till att det går så långsamt kan vara att kvinnliga förebilder saknas och nätverk som AcademiaNet är ett sätt att synliggöra kompetensen.

Andel kvinnor i olika roller vid SLU.

Ur PowerPoint-presentationen ”Siffror och fakta 2013”. Klicka på bilden för att komma till dokumentet.

Sätt att stötta

Sara menar att i SLU:s regelverk finns bra beslut och riktlinjer om att könsfördelning ska beaktas när man sätter samman beslutande organ. Däremot behöver man tänka på könsfördelningen även när man sätter ihop grupper på alla nivåer, på institutioner och i forskargrupper:
– Det är viktigt, enkönade miljöer blir fattigare och man riskerar kompetenstapp, säger Sara.

Vid SLU finns Diamond Cutters, som är en kurs för att främja forskarkarriären för SLU:s kvinnliga doktorer. Sara berättar att när hon mött kvinnorna på kursen så ställer alla frågan ”hur kombinerar man en forskarkarriär med familj?”.
– Ställ inte familj och karriär mot varandra, de går att kombinera. Men var beredd på att forskningen kan vara krävande och vissa perioder kan kräva mer.

Saras råd för att lyckas som forskare är att söka samarbeten av olika slag, öka sina kontaktytor. Och att våga fråga andra, inte bara vetenskapsrelaterade frågor, utan även om hur man gör och vad som är viktigt att fokusera på i karriären. Man ska komma ihåg att man inte är ensam om sina frågor.

Saras råd till den forskare som tycker att jämställdhetsfrågorna är viktiga är att först öka sin egen medvetenhet:
– Gör frågan synlig i vardagen, ta upp den till diskussion!

Fakta

Om Sara Hallin

Sara Hallin är professor i markmikrobiologi vid institutionen för mikrobiologi. Hon började med en agronomutbildning och sedan forskarutbildning vid SLU, doktorerade 1998. Förutom ett par års föräldraledighet och en tid som gästprofessor vid Göteborgs universitet 2011 har hon varit SLU trogen.

Forskningsområdet handlar om ekologi hos mikroorganismer i mark och sediment, främst mikroorganismer som omsätter kväve. Flera projekt är kopplade till klimatfrågor.

Sara leder en forskargrupp om tio personer och den pågående forskningen handlar huvudsakligen om tre frågor:
- Produktion och reduktion av lustgas i åkermark.
- Mark-växt-mikrob interaktioner, t.ex. hur påverkar vegetationsförändringar i Arktis, vad som händer i tundran?
- Reduktion av kväve från vatten i gruvindustrin.

Vid sidan av forskningen har Sara flera engagemang, bland annat i NJ:s fakultetsnämnd, Formas forskarråd och är NJ-fakultetens representant i rekryteringskommittén för rektor och prorektor vid SLU.

Om AcademiaNet


http://www.academia-net.org/

No more excuses! Leading women in science.
8 januari 2015 14
Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Djurfilm När Cecilia Di Bernardis dokumentär om fjällrävar hade visats i italiensk tv hörde en pojke av sig. Han hade blivit så inspirerad av filmen att han valt fjällräv som ämne för sitt föredrag inför klassen. Det kanske var första gången hans klasskamrater hörde talas om detta nordliga djur. ”Det var fantastiskt, det var ju precis det vi ville uppnå med dokumentären” säger Cecilia som nu är doktorand på SLU:s forskningsstation i Grimsö.
9 september 2019 10
Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism Turism där djur på något sätt ingår är en växande industri i många länder runt om i världen. Det är turism där människor ska få närkontakt med vilda djur i roller som underhållare, transportmedel, jaktbyte eller selfiekompisar. Dessa verksamheter kan se ut på många olika sätt beroende på vilket djurslag som står i fokus. Gemensamt många gånger är att dessa verksamheter bedrivs på människans villkor medan djurvälfärden är åsidosatt.
16 september 2019 2

Twitter

Miljövänligt odlad gourmetfisk tas fram i samarbete mellan forskare, kockar och näringsliv https://t.co/cA7f7SMEHD https://t.co/M56oJueIyC @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Minskad övergödning ökar värdet på fritidsfiskets fångster https://t.co/oGlPaCnSxd @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Långsamma muskler ger koreansk lantras ett godare griskött. Den genetiska bakgrunden har nu hittats.… https://t.co/dCVNVrj0HB @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Livet på jorden ska kartläggas i storslaget EU-projekt. Tomas Roslin från SLU har tillsammans med två andra forskar… https://t.co/O1ae5FZ6pr @_SLU via Twitter 8 dagar sedan
Färre yngel dör i laxsjukdomen M74 https://t.co/xKxKRidpAV @_SLU via Twitter 9 dagar sedan
Djurskyddsföreningen donerar pengar till SLU https://t.co/CkGUEvL2mB @_SLU via Twitter 11 dagar sedan