Alla pratar om våren
Hur påverkas växtsäsongen av klimatförändringen i naturen? Och hur påverkas biodlingen av en ändrad växtsäsong? I år växer medborgarforskningen om #naturenskalender med satsningar mot intresserad allmänhet, skolor och biodlare. Foto: Wiveka Johansson

Alla pratar om våren

Text: Ann-Katrin Hallin Publicerad: 24 april 2015
Vårens ankomst är så mycket mer än de allra första vårtecknen. Den kan också signalera hur växtsäsongen förändras med klimatförändringen. Var med och bidra till #vårkollen den 30-april 1 maj i hela landet!

Att vårtecknen kommer tidigare och växtsäsongen förlängs är kanske den tydligaste effekten av klimatförändringen i naturen.

# Naturens kalender

Kjell Bolmgren samordnar Svenska fenologinätverket som sedan 2008 utvecklar medborgarforskning om #naturenskalender. Tillsammans med Svenska Botaniska Föreningen görs för första gången en satsning på att få en bred ögonblicksbild av hur långt våren kommit under valborgshelgen. Det handlar om att rapportera in hur långt björkar, blåsippor, hägg, sälg, tussilago och vitsippor har kommit i olika delar av landet.

– Vårens ankomst varierar ofta mycket mellan åren. Med #vårkollen kan vi tillsammans studera hur mycket det skiljer år från år. Vi har valt ut några vanliga vårtecken och hoppas på hjälp från vårintresserade med att få in rapporter över hur det ser ut i hela landet, berättar Kjell Bolmgren.

#Vårförsöket engagerar unga i riktig forskning

Naturens kalender är också navet för att nå ut brett och skapa engagemang bland skolor genom ett annat projekt, #Vårförsöket, som sker i samarbete med WWF.

– Just nu är dryga 230 skolor/klasser med ungefär 6000 elever i 120 kommuner engagerade, berättar Kjell Bolmgren.

Målsättningen är att bygga upp en plattform för samarbete mellan skola, forskare och miljöövervakande myndigheter.

#Bikalendern med och för biodlare

En tredje nysatsning är #Bikalendern, ett samarbetsprojekt mellan Svenska fenologinätverket och Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) om klimatförändringens effekter för biodling. Här samlas forskningsdata in av frivilliga biodlare i samverkan med forskare.

– Genom biodlarnas rapporter vill vi få fram ny kunskap om vad den förändrade växtsäsongen betyder för bisamhällets tillväxt, hälsa, honungsproduktion och pollinering.

Bland annat ska kartor om hur dagsläget är vid landets bigårdar tas fram till stöd för biodlare. I projektet ska man även kunna utveckla bikalender-prognoser som visar hur våren utvecklas varje vår.

– Det är inspirerande att SBR nyligen har fått besked om att de får en halv miljon av Postkodlotteriet för att utveckla verksamheten med bikalendern, berättar Kjell Bolmgren.

Fakta

Kontakt

Kjell Bolmgren, samordnar Svenska fenologinätverket, SLU, mobil 0730-670365, @kjellbolmgren på Twitter, Naturenskalender på Instagram och Facebook, samt öppna gruppen blommar.nu på Facebook.

Aktuella hashtaggar: #vårkollen #naturenskalender #vårförsöket #svenskbotanik #bikalendern #medborgarforskning
Fakta

Länkar

Vårkollen – www.varkollen.se- tar bara emot rapporter under 30 april – 1 maj!

Vårkollen genomförs av Svenska Botaniska Föreningen och Svenska fenologinätverket, där SLU är huvudman.

Vårförsöket. http://www.naturenskalender.se/vf15.php

Bikalendern. http://www.bikalendern.se

Naturens kalender: http://www.naturenskalender.se
24 april 2015 3
Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Plattformar SLU har tre plattformar för att stärka samarbetet mellan forskare på de tre fakulteterna LTV, NJ och S: Plattform växtskydd, Plattform växtförädling och Plattform odlingssystem. Syftet är att minimera överlappning inom forskning och undervisning, att dra nytta av SLUs gemensamma resurser och kompletterande kompetenser, att stödja samarbetet mellan forskare vid SLU och att stärka SLUs profil i samhället inom dessa områden.
14 mars 2019 1
Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Publicerat I samband med att våra städer växer och förtätas i allt snabbare takt, har grönskan kommit att få en avgörande roll för det hållbara livet i staden. I sin nya bok ”Urbana ekosystemtjänster - arbeta med naturen för goda livsmiljöer” vill tankesmedjan Movium belysa den urbana grönskans betydelse för stadsbyggande och hur olika aktörer inom branschen kan arbeta med ekosystemtjänster.
13 mars 2019 2

Twitter

Kassavasorter med bättre näringsvärde och potatissorter med bättre motståndskraft mot sjukdomar. Det är målet i nyt… https://t.co/ZHFF3oL7s6 @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
RT @SLUmiljoanalys: Möt forskare från @_SLU och ?@Stockholms_univ? på Baltic Sea Science Center ?@Skansen? i helgen! I rovdjursakvariet bo… @_SLU via Twitter 6 dagar sedan
Parasitsvamp kan hota svenska tallar https://t.co/mN4gBQ9Dp9 https://t.co/2N38cWPOtW @_SLU via Twitter 9 dagar sedan
https://t.co/XKPnmN5LGb @_SLU via Twitter 9 dagar sedan
Kämpar för almens överlevnad https://t.co/cVm03oVgFA https://t.co/PyiRepPmSo @_SLU via Twitter 9 dagar sedan
Allt fler mjölkgårdar tillverkar eget kraftfoder av lokala råvaror, i stället för att köpa färdigblandat. En ny rap… https://t.co/uLpShzz8oT @_SLU via Twitter 11 dagar sedan