Historiska fotografier av människor och djur

Text: Vanja Sandgren Publicerad: 27 november 2017
En stad är sina invånare. Det tog Nils Edward Forssell, föreståndare vid Veterinärinrättningen i Skara, fasta på. Vi befinner oss runt 1860, en ny metod att kunna spara fotografier har uppdagats och Nils Edward var inte sen att anamma ambrotypen.

Forssell fotograferade mamseller, fruar, deras barn och äkta makar, telegrafister, präster, målare, sotare, veterinärer, studenter och många fler.

Han kan också räknas som en av de första vetenskapliga fotograferna i Sverige och såg kameran och fotografiet som en möjlighet att dokumentera, inte bara människor utan också de djur som han behandlade.

Det blivande sjukstallet vid Veterinärinrättningen, 1862-1864.

En del av Forssells bilder, det finns 400 stycken, visas i en utställning på Västergötlands museum i Skara fram till nyår 2017. På Veterinärmuseet finns en mindre utställning om historien kring Forssell och hans gärning vid Veterinärinrättningen i Skara.

Konstridare Bono

Titta gärna i katalogen över ”Forssells ambrotyper med detaljer” och dröm dig bort i historien tillsammans med konstridare Bono, jägmästare Friedrich Herrman Gadamer, skorstensfejare Bengt Johansson Nohrberg, mamsell Anna Maria Roback och många fler!

Fakta

Chef vid Veterinärinrättningen i Skara

Nils Edvard Forssell levde mellan 1821 och 1883, blev veterinär 1847 och föreståndare vid Veterinärinrättningen i Skara 1858. Mer finns att läsa om Forssell på Riksarkivet.

Nils Edvard Forssell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14375, Svenskt biografiskt lexikon (art av Willy Hallgren), hämtad 2017-11-24.
Fakta

Ambrotyp

En ambrotyp är silver i kollodium på glas. Det är en process som är nära släkt med daguerreotypen i och med att ett negativ används för att skapa en positiv bild genom att bakgrunden är mörk. Metoden användes mellan 1854 och ca 1880. Läs mer om fotografiska material på Moderna museets webb. 
27 november 2017 5
Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Plattformar SLU har tre plattformar för att stärka samarbetet mellan forskare på de tre fakulteterna LTV, NJ och S: Plattform växtskydd, Plattform växtförädling och Plattform odlingssystem. Syftet är att minimera överlappning inom forskning och undervisning, att dra nytta av SLUs gemensamma resurser och kompletterande kompetenser, att stödja samarbetet mellan forskare vid SLU och att stärka SLUs profil i samhället inom dessa områden.
14 mars 2019 1
Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Publicerat I samband med att våra städer växer och förtätas i allt snabbare takt, har grönskan kommit att få en avgörande roll för det hållbara livet i staden. I sin nya bok ”Urbana ekosystemtjänster - arbeta med naturen för goda livsmiljöer” vill tankesmedjan Movium belysa den urbana grönskans betydelse för stadsbyggande och hur olika aktörer inom branschen kan arbeta med ekosystemtjänster.
13 mars 2019 2

Twitter

Kassavasorter med bättre näringsvärde och potatissorter med bättre motståndskraft mot sjukdomar. Det är målet i nyt… https://t.co/ZHFF3oL7s6 @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
RT @SLUmiljoanalys: Möt forskare från @_SLU och ?@Stockholms_univ? på Baltic Sea Science Center ?@Skansen? i helgen! I rovdjursakvariet bo… @_SLU via Twitter 5 dagar sedan
Parasitsvamp kan hota svenska tallar https://t.co/mN4gBQ9Dp9 https://t.co/2N38cWPOtW @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
https://t.co/XKPnmN5LGb @_SLU via Twitter 8 dagar sedan
Kämpar för almens överlevnad https://t.co/cVm03oVgFA https://t.co/PyiRepPmSo @_SLU via Twitter 8 dagar sedan
Allt fler mjölkgårdar tillverkar eget kraftfoder av lokala råvaror, i stället för att köpa färdigblandat. En ny rap… https://t.co/uLpShzz8oT @_SLU via Twitter 10 dagar sedan