Historiska fotografier av människor och djur

Text: Vanja Sandgren Publicerad: 27 november 2017
En stad är sina invånare. Det tog Nils Edward Forssell, föreståndare vid Veterinärinrättningen i Skara, fasta på. Vi befinner oss runt 1860, en ny metod att kunna spara fotografier har uppdagats och Nils Edward var inte sen att anamma ambrotypen.

Forssell fotograferade mamseller, fruar, deras barn och äkta makar, telegrafister, präster, målare, sotare, veterinärer, studenter och många fler.

Han kan också räknas som en av de första vetenskapliga fotograferna i Sverige och såg kameran och fotografiet som en möjlighet att dokumentera, inte bara människor utan också de djur som han behandlade.

Det blivande sjukstallet vid Veterinärinrättningen, 1862-1864.

En del av Forssells bilder, det finns 400 stycken, visas i en utställning på Västergötlands museum i Skara fram till nyår 2017. På Veterinärmuseet finns en mindre utställning om historien kring Forssell och hans gärning vid Veterinärinrättningen i Skara.

Konstridare Bono

Titta gärna i katalogen över ”Forssells ambrotyper med detaljer” och dröm dig bort i historien tillsammans med konstridare Bono, jägmästare Friedrich Herrman Gadamer, skorstensfejare Bengt Johansson Nohrberg, mamsell Anna Maria Roback och många fler!

Fakta

Chef vid Veterinärinrättningen i Skara

Nils Edvard Forssell levde mellan 1821 och 1883, blev veterinär 1847 och föreståndare vid Veterinärinrättningen i Skara 1858. Mer finns att läsa om Forssell på Riksarkivet.

Nils Edvard Forssell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14375, Svenskt biografiskt lexikon (art av Willy Hallgren), hämtad 2017-11-24.
Fakta

Ambrotyp

En ambrotyp är silver i kollodium på glas. Det är en process som är nära släkt med daguerreotypen i och med att ett negativ används för att skapa en positiv bild genom att bakgrunden är mörk. Metoden användes mellan 1854 och ca 1880. Läs mer om fotografiska material på Moderna museets webb. 
27 november 2017 2
Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU

Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU

Vilt Hur påverkas den uppväxande skogen av bete från klövdjur? Det var frågan som Holmen skog hoppades att samarbetet med SLU skulle ge svar på. På en lyckad exkursion till ett älghägn utanför Gideå i Västernorrland visade doktoranden Michelle Nordkvist att samarbetet kan ge svar på hur insekterna påverkas också. – Roligt att vi kan skapa ytor för en viss typ av forskning som sedan leder till ny forskning som vi inte hade förutsett men kan ha nytta av, säger Peter Christoffersson på Holmen Skog.
8 december 2017 2

Twitter

I #lucka12 tipsar vi om ett nytt flöde för kunskapen om Sveriges arter och naturvård. https://t.co/bRoWfzpKeK @_SLU via Twitter 4 timmar sedan
I #lucka11 får veta mer om vikten av balans mellan täthet och rymlighet i stadsmiljöer. #SDG11 https://t.co/2A4COqe6iu @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Andra advent och dags för #lucka10 i vår julkalender! Titta på prisbelönt film om minskad påverkan av skogsbruket p… https://t.co/iHfyOkaP5I @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
#Annadagen till ära så tillägnar vi #lucka9 i julkalendern till kunskap om #julbak. https://t.co/qsbVYHX3pP @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Katter av raserna burma, russian blue, abessinier och norsk skogkatt utvecklar diabetes oftare än andra raser. Och… https://t.co/q1b2m1UBCN @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Har du koll på skogsresurserna? Öppna #lucka8 och se efter. #Riksskogstaxeringen https://t.co/mg3liepye3 @_SLU via Twitter 4 dagar sedan