Ändring för förändring
Illustration: Jenny Svennås-Gillner

Ändring för förändring

Text: Cecilia Wärdig Publicerad: 15 september 2020
I en serie artiklar presenterar anställda och studenter olika sätt som de förändrat, eller vill förändra, sina rutiner för att minska på sin klimatpåverkan. Nu berättar Cecilia Wärdig, miljökoordinator vid miljöenheten, hur det går till när lantbruksdriften på Ultuna egendom byter ut fossil diesel mot förnyelsebar hydrerad vegetabilisk olja, HVO.

Alexander Eriksson tankar Ultuna egendoms tröska. Foto: Jarl Ryberg

I linje med rektorsbeslutet om ett fossilfritt SLU 2027 ska lantbruksdriften på Ultuna egendom succesivt byta ut fossil diesel mot förnyelsebar hydrerad vegetabilisk olja, HVO. Ultuna egendom påbörjade processen redan innan beslutet och har sedan hösten 2017 drivit bilar och maskiner med HVO.

Lantbrukschef Peter Thorén vid SLU:s Fastighetsavdelning, Jarl Ryberg och Martin Larsson, inspektor respektive gårdsmästare på Ultuna egendom har utvärderat projektet efter två års användning. Erfarenheterna kan nyttjas för framtida omställning till HVO för resten av SLU.

Mindre utsläpp och  bättre lukt

HVO framställs genom att vegetabiliska oljor eller animaliska fetter processas med vätgas. Genom att använda HVO istället för fossil diesel kan vi minska vårt CO2-utsläpp med mer än 90 % och dessutom minska emissioner av NOX, HC och CO 2. HVO innehåller inte svavel eller aromatiska kolväten och är inte giftigt för vattenlevande organismer. Ytterligare en positiv aspekt är att HVO upplevs lukta mindre, vilket är bra för arbetsmiljön.

Miljö- och klimatnyttan beror av vilken råvara som använts vid tillverkningen. Om råvaran kommer från palmoljeindustrin kan nyttan ifrågasättas medan svensk tallolja är ett miljövänligt alternativ, men med otillräcklig tillgång.

Maskinerna håller

Livslängdsanalyser för fordon som drivs med HVO är inte gjorda än, men allt tyder på att den fungerar lika bra som konventionell diesel. Ultuna egendom har inte erfarit några bränsle- eller maskinrelaterade problem trots att även äldre maskiner har körts på HVO. Lägre densitet och energiinnehåll ger en något högre bränsleförbrukning och HVO har ett något högre pris. Därtill går man miste om återbäring i form av återbetalad koldioxidskatt. Enligt Ultuna egendoms beräkningar blir merkostnaden ca 500 tkr per år.

Totalt sedan starten har man undvikit att släppa ut över 393 000 kg CO2 i atmosfären. För hela lantbruksdriften, med alla SLU:s egendomar, skulle motsvarande siffra bli 506 000 kg CO2 per år.

Vid inköp av maskiner och fordon till lantbruksdriften har SLU sedan 2017 krävt att HVO-100 ska kunna användas. Detta verkar inte ha fördyrat eller begränsat utbudet vid de upphandlingar som gjorts.

En fossilfri drift innebär också att Ultuna egendom kan medverka i odlingsprogram som t ex Lantmännens odlingskontrakt ”Klimat och Natur” som ger en merintäkt på 800 kr per ha för arealer där kontrakt tecknas, vilket kan mildra de ökade kostnaderna.

15 september 2020 4
Ny led-belysning i Lövstaladugården

Ny led-belysning i Lövstaladugården

Varde ljus Försämrad arbetsmiljö och höga underhållskostnader är några av orsakerna till att lysrörsbelysningen nu byts ut till led-belysning i koladugården på Lövsta forskningscentrum. Installationen blir klar i början av november. Led-belysning har lägre energiåtgång och längre brinntid jämfört med lysrör. Korna tycker om ljus men vill ha mörkare på natten för att trivas och få en bra produktion. Det visar SLU:s egen forskning.
26 oktober 2020 1

Twitter

UppTalk Weekly panelsamtal: Hur ska vi bromsa resistensutvecklingen utan ny antibiotika? SLU-professor Susanna Sten… https://t.co/0xZPPLtq4c @_SLU via Twitter 1 månad sedan
Idag är det #WorldFoodDay och vi slår ett slag för hållbart odlad mat från #vatten. I serien berättar forskare och… https://t.co/y6dJ8OQjmb @_SLU via Twitter 1 månad sedan
RT @_NKfV: Idag 14 okt kl 12-13 webbinarium om hållbart foder till odlad fisk. Anmäl dig och läs mer via: https://t.co/i8IonJZOc9 @_SLU via Twitter 1 månad sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: #CRISPR är ett viktigt verktyg i studier av geners funktion hos träd, säger prof. Ove Nilsson. Vi har många… @_SLU via Twitter 2 månad sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: Gen-editering med #CRISPR har stor potential för forskning om sjukdomar hos djur. Läs med om etiska frågor… @_SLU via Twitter 2 månad sedan
RT @SLUFutureFood: Antibiotikaresistens kräver forskning med helhetsperspektiv. Ny policy brief från @_SLU Framtidens djur natur och hälsa.… @_SLU via Twitter 2 månad sedan