Ändring för förändring

Ändring för förändring

Text: Kristin Thored Publicerad: 26 oktober 2020
I en serie artiklar presenterar anställda och studenter olika sätt som de förändrat, eller vill förändra, sina rutiner för att minska på sin klimatpåverkan. Här svarar vicerektorn för internationella relationer Ylva Hillbur på frågor om vad SLU gör för att påverka samhället i en hållbar utveckling, Agenda 2030 och om SLU kan upprätthålla kvaliteten under en pandemi.

Det finns ett stort miljökunnande på SLU. Hur agerar SLU bäst för att påverka samhället i en positiv riktning? Hur kan SLU:s ledning stötta medarbetarna i att driva sin verksamhet på bästa miljövänliga sätt?

– SLU spelar en mycket viktig roll för en hållbar samhällsutveckling genom att vi utbildar studenter som har kunskap och förmåga att i sina framtida yrkesroller arbeta för och utveckla hållbara lösningar för miljön. Vi bidrar också med ny kunskap inom miljöområdet genom vår forskning.

Förutom att leda till vetenskapliga publikationer tillgängliggörs kunskapen för beslutsfattare och allmänhet genom till exempel syntesrapporter, populärvetenskapliga artiklar, debattinlägg etc. Nyttiggörande sker även genom innovationer, nya affärsidéer och företagande som sin tur genererar miljösmarta lösningar, produkter och tjänster.

SLU är också Sveriges största utförare av miljöövervakning, där vi genom miljöanalysprogrammen tar fram beslutsunderlag som belyser både användningen av naturresurser och miljökonsekvenserna av den.

Medarbetarna stöttas i att driva sin verksamhet på ett miljövänligt sätt genom ett bra miljöledningssystem och aktivt arbete med miljömålen, som hos oss på SLU är ambitiösa. Vi är miljöcertifierade enligt ISO 14001 sedan 2016, vi är med i Uppsala klimatprotokoll och Klimatramverket, och har även beslutat att verksamheten ska vara klimatneutral 2027.

Vad gör SLU i stort när det gäller Agenda 2030? Hur ser du på kopplingen mellan Agenda 2030-arbetet och SLU:s klimat- och miljöarbete?

– Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen är nära kopplade till klimat- och miljöarbetet och miljömålen, så svaret på förra frågan är relevant även här. Agenda 2030 är dock bredare och innefattar fler aspekter på hållbarhet än de som gäller klimat och miljö, till exempel hälsa, jämställdhet, jämlikhet, utbildning, globalt samarbete med mera. SLU har sedan 2019 en policy för SLU:s globala bidrag till genomförandet av Agenda 2030.Enheten för pedagogisk utveckling (EPU) på SLU har utbildning för lärare om hur man kan integrera hållbarhet i undervisning och utbildning.

Självklart är en stor andel av SLU:s forskning direkt relevant för de globala målen och biblioteket har tagit fram ett verktyg som synliggör SLU:s vetenskapliga publikationer per mål.2

Från sidan för varje mål får man också, via en länk till Altmetrics, information om publikationernas omnämnande i sociala medier, på wikipedia, i patent och policy-dokument etc.

Den som är intresserad av hur ett projekt, aktivitet eller en verksamhet påverkar de globala målen kan via Marnie Hancke introduceras till SDG impact assessment tool.3

Inom den SLU-ledda Global Challenges University Alliance 20304, kan framför allt doktorander nätverka internationellt, lära mer om Agenda 2030 och hur man kan bidra till hållbar utveckling genom sin forskning.

Nästa år kommer SLU, genom planeringsavdelningen, att rapportera till Times Higher Education SDG Impact ranking.5 Det ger oss ett ramverk för att arbeta med och beskriva vårt hållbarhetsarbete i alla dimensioner som omfattas av Agenda 2030.

Har vi behållit kvaliteten på vårt arbete under coronakrisen?

– Kvalitet är ett mångdimensionellt begrepp men jag skulle vilja säga att vi har det, även om det innebär utmaningar. Alla har gjort och gör ett fantastiskt jobb för att corona-anpassa och utveckla undervisning, möten, disputationer, handledning, fika med mera i digital form. Vi har tagit ett stort digitalt kliv men har sedan tidigare en väl utbyggd infrastruktur för videomöten etc.

Digitala möten har många fördelar som mindre resande, ökad tidseffektivitet etc och hade inte den möjligheten funnits hade corona påverkat vår verksamhet i mycket större omfattning.

Ibland upplever jag dock att Zoom-möten kan bli nästan för effektiva. Det blir sällan samma dynamik och energi i diskussionerna som det kan bli i ett verkligt möte och det kan bli ganska många möten på en dag.

Hur kan vi upprätthålla våra internationella kontakter, kanske framför allt med låginkomstländer med instabil internetuppkoppling och till exempel konferenser som endast delvis kan ersättas med digitala möten?

– Situationen idag innebär begränsningar men också möjligheter. Det finns goda möjligheter att organisera digitala konferenser, webinarier, workshops, paneldiskussioner etc, och tekniskt sett kan man lättare delta i fler och fler kan delta på lika villkor. Internetuppkopplingars kvalitet varierar men det är möjligt att kommunicera digitalt med samarbetspartners över hela världen och vi har kunnat hålla igång och även etablera nya forskningssamarbeten under pandemin. Universitetsledningen planerar ett antal digitala möten med strategiska partners framöver. Först ut är ett möte med ledningen för LUKE i Finland.

Möjligheten till internationella utbyten för studenter påverkas men vi ser dock en mindre nedgång i studentmobilitet än vad andra svenska universitet har gjort. Intresset bland internationella studenter som vill komma hit och bland våra studenter för att åka ut är fortfarande stort så jag tror och hoppas att vi ser en ordentlig uppgång i studentmobilitet när det globala läget så småningom normaliseras.

Fakta

Om Ylva Hillbur

I mitt uppdrag ingår förutom internationella relationer även ansvar för Agenda 2030 och hållbarhetsfrågor. Jag har haft vicerektorsuppdraget sedan februari 2017. Innan dess var jag tjänstledig från SLU och arbetade under en femårsperiod som deputy director general (vice generaldirektör kanske det kan översättas med) med ansvar för forskning på ett av CGIAR-instituten, International Institute for Tropical Agriculture (IITA) med huvudkontor i Nigeria. Dessförinnan arbetade jag som forskare och var under period också prefekt på institutionen för Växtskyddsbiologi.

Foto: Mårten Granert-Gärdfeldt

26 oktober 2020 2

Twitter

UppTalk Weekly panelsamtal: Hur ska vi bromsa resistensutvecklingen utan ny antibiotika? SLU-professor Susanna Sten… https://t.co/0xZPPLtq4c @_SLU via Twitter 4 månad sedan
Idag är det #WorldFoodDay och vi slår ett slag för hållbart odlad mat från #vatten. I serien berättar forskare och… https://t.co/y6dJ8OQjmb @_SLU via Twitter 4 månad sedan
RT @_NKfV: Idag 14 okt kl 12-13 webbinarium om hållbart foder till odlad fisk. Anmäl dig och läs mer via: https://t.co/i8IonJZOc9 @_SLU via Twitter 4 månad sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: #CRISPR är ett viktigt verktyg i studier av geners funktion hos träd, säger prof. Ove Nilsson. Vi har många… @_SLU via Twitter 5 månad sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: Gen-editering med #CRISPR har stor potential för forskning om sjukdomar hos djur. Läs med om etiska frågor… @_SLU via Twitter 5 månad sedan
RT @SLUFutureFood: Antibiotikaresistens kräver forskning med helhetsperspektiv. Ny policy brief från @_SLU Framtidens djur natur och hälsa.… @_SLU via Twitter 5 månad sedan