Anrikt museum samlade djurskyddskompetens
Johan Beck-Friis (moderator, Svenska djurskyddsföreningen), Linda Keeling, Ingvar Ekesbo, Lotta Berg och Jan Hultgren. Foto: Vanja Sandgren

Anrikt museum samlade djurskyddskompetens

Text: Vanja Sandgren Publicerad: 9 september 2019
Veterinärmuseet i Skara fyllde nyligen 40 år. Det firades i två dagar med djurskyddsseminarium, öppet hus och föreläsningar om samspelet mellan människor och djur. Flera representanter för landets forskningskompetens inom djurskydd talade inför en engagerad publik i Hernquistsalen på SLU i Skara.

Professor emeritus Ingvar Ekesbo började med en tidsresa.

– Vi startar 1857, då fanns det en lag om att man inte fick göra anstöt – i detta fall handlade det om att man inte fick plåga andras djur.

Tidsresan fortsatte med exempel på hur kostnadseffektivitet prioriterades framför god skötsel, vilket var ett problem för veterinärer att hantera på 1950-talet. Den fortsatte med  bandhundseländet, så benämndes det då, att det först 1972 blev brottsligt att inte följa djurskyddslagen som skapades 1944 och fortbildning för veterinärer i rådgivning till djurägare samt forskning kring djurens beteende, etologi. Ingvar Ekesbo var engagerad i det som skulle kallas för ”Lex Lindgren”, Sveriges djurskyddslag sedan 1988.

Jan Hultgren, docent, pratade om hur branscherna – till exempel ägg och kött, säger att Sverige har världens bästa djurskyddslag. Men han poängterade att det kan vara bra att nyansera det hela och tänka över vad som krävs för att vara ett bra föredöme.

– Lagen bör omfatta många typer av djur. Viktigt är att sprida kunskap i samråd med bransch o myndigheter.

Professorerna Linda Keeling och Lotta Berg var överens om vikten av att använda beteendestudier för att undersöka djurvälfärd.

– Vi kan inte allt vi behöver veta, konstaterade Lotta Berg, en stor fråga för framtiden är rådgivningssystem och kunskapsöverföring, det bör ske på ett sätt som är bra både för barn och djur, om skolor ska vara den första kontakten.

Attityder

I diskussionen efteråt hettade det till, speciellt i frågan om attityder, sällskapsdjur och matvanor.

– Det går åt mycket kött till att utfodra våra sällskapsdjur, sa Lotta Berg. Är det bra för klimatet? Hur många Grand Danois är det okej att ha och finns begreppet djurskam?

Diskussionen handlade också om djurskydd när det gäller vilda djur och hur hantera levande varelser som inte är ryggradsdjur. Kontentan av det hela var att sträva efter att de djur vi håller, och då inte bara i Sverige, ska ha det bra.

– Vi får inte slå oss till ro utan behöver ta reda på mer om vad djur behöver, av respekt för djuren, avslutade Lotta Berg.

Lördagens program lockade framför allt Skaraborna till Veterinärmuseet med föreläsningar om förhållandet mellan människor och djur, mottagning för skadade gosedjur, ponnyridning- och körning och rallylydnad med brukshundsklubben.

Fakta

Länkar till seminarium och Veterinärmuseet

Hela seminariet går att följa här. Föreläsningen startar 47 minuter in i inspelningen.

Till Veterinärmuseets webbsida.

 

 

 

 

9 september 2019
Ekosystemets hjältar i fokus

Ekosystemets hjältar i fokus

Insekter Sällan har världens pollinatörer varit så i fokus som nu, och sällan, om någonsin, har de varit så hotade. Men det fokus som media och samhället nu lägger på ekosystemtjänsten pollinering kan knappast bli för stort, för omkring tre fjärdedelar av allt vi äter börjar med ett pollinerande djur, och i de flesta fall insekter. För SLU-medarbetaren Lotta Fabricius Kristiansen är pollinatörerna hjältarna som allt fler nu äntligen börjar bli medvetna om.
30 januari 2020 2
Dags för nytänk inom jordbruket, för jordens skull

Dags för nytänk inom jordbruket, för jordens skull

Jordens resurser När vi ger oss på något nytt säger vi ibland att vi plöjer ny mark. Men för den som tänker på jordhälsa och regenerativt jordbruk handlar det faktiskt om raka motsatsen. Jordhälsan gynnas av att vi slutar att plöja, eller plöjer mindre, och av att vi bearbetar jorden så lite som möjligt. Det gäller att lämna mikrolivets infrastruktur, med myllrande livsformer och fina nätverk av porösa, mikroskopiska labyrinter i fred så mycket som möjligt om man vill tänka långsiktigt - för klimatets och hållbarhetens skull.
30 januari 2020 2

Twitter

Allsidig föda med inslag av lövbete gynnar älgar i brukad skog https://t.co/fXoXTdqHlt https://t.co/BdAa5eX7jZ @_SLU via Twitter 4 timmar sedan
RT @NKfV_AnnaNH: Landsbygdsministern vill öka svensk vattenbruksproduktion - hållbar mat med lågt klimatavtryck och stor potential. Profess… @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Den gemensamma jordbrukspolitiken ger övergödning av Östersjön, men problemen kan minskas genom relativt enkla tekn… https://t.co/Vu2TLd7spN @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Premiär 13 februari – jubilarer samverkar för att uppmärksamma Sveriges utemiljöer i filmserie!… https://t.co/yg7MJ17Dnr @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
RT @SLUUrbanFutures: "Public spaces are not just for recreation, they can also unlock the potentials of youth" #WUF10 #publicspaces #urbans… @_SLU via Twitter 6 dagar sedan
RT @SLUUrbanFutures: ”Creative and cultural industries do not only boost the urban economy and provide jobs to the younger generation but t… @_SLU via Twitter 6 dagar sedan