Är det viktigt med historia? 865 SLU-studenter har svarat

Text: Li Gessbo Publicerad: 21 oktober 2016
SLU är ett universitet med stark betoning på naturvetenskap även om våra utbildningar även berör samhällsvetenskap och humaniora. Nu har 865 studenter svarat på frågor om historia: är det viktigt att studera historia? Vilken historia vill de studera?

Jesper Larsson vid enheten för agrarhistoria, institutionen för stad och land, presenterar i rapporten “History, students, and education. A survey about students’ perspectives on history education at the Swedish University of Agricultural Sciences and implications for future teaching” resultatet av en enkätundersökning bland SLU:s studenter där de svarar på frågor om de tycker historia är viktigt och vilken historia de vill studera. Målet med undersökningen är att ge ett diskussionsunderlag kring studenters historieintresse och hur det avspeglas i undervisningen vid SLU.

Enligt undersökningen har 40 % av studenterna ett högt eller mycket högt intresse av historia och en majoritet tror att de blir bättre i sitt framtida jobb om de lär sig om yrkets historia. Hälften av studenterna tycker att högskoleutbildning alltid bör innehålla historiska moment. Det är lika många studenter (34 %) som vill ha mer historia i utbildningen som inte vill ha det.

Undersökningen visar att det framför allt är historia med anknytning till studenternas utbildning som intresserar dem och de studenter som idag har undervisning i historia uppskattar ämnet mer än de som inte har det.

Enligt Jesper Larsson är en viktig slutsats från undersökningen att många studenter önskar fristående kurser som ansluter till deras utbildningsprogram. Vid SLU finns professionella kunskaper inom bland annat agrarhistoria, skogshistoria och trädgårdshistoria som bättre skulle kunna utnyttjas.

Tre röster om historia i undervisningen vid SLU

Jesper Larsson

Jesper Larsson. Foto: Li Gessbo, SLU

Jesper Larsson

Har du fått några reaktioner på rapporten? Vilka?

– De kommentarer jag fått har varit mestadels positiva, men på lite olika sätt. För personer utanför SLU har reaktionerna varit att rapporten fyller ett tomrum och utgör ett bra underlag för att diskutera hur studenter ser på historieundervisning. Inom SLU har representanter för de andra historiska discipliner sett det som ett väldokumenterat och efterlängtat inlägg.

– Lärare och utbildningsplanerare vid SLU har pekat på att rapporten kommer i ett viktigt läge där undervisningen är i stöpsleven och att rapporten tar upp den viktiga frågan om historia skall vara en integrerad del av andra kurser, vara självständiga kurser eller båda delarna. Samtidigt skall jag inte sticka under stol med att en del på SLU inte är positiva till mer historia inom programmen då det kan ske på bekostnad av annan undervisning

Isabella Hallberg Sramek. Jenny Svennås-Gillner, SLU

Isabella Hallberg Sramek. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Isabella Hallberg Sramek, ordf. SLUSS

Är historia i undervisningen något som ni diskuterar? Är det en viktig fråga?

– Självklart är detta en viktig fråga för studenterna, vilket man kan se i rapporten, då man har mycket att lära av sin historia. Som ordspråket lyder ”det är först när du känner din historia som du kan ta sikte på framtiden”. Det är också därför som många program vid SLU faktiskt redan innehåller historia.

– Tidigare har det varit svårare för studenter vid SLU att läsa fristående kurser och räkna in dem i sitt program eftersom att det fanns lite utrymme inom programmen och eftersom att kursperioderna inte var harmoniserade mellan programmen. Idag är detta åtgärdat, vilket öppnar upp möjligheter för studenterna att till viss del skapa sitt eget program. Detta öppnar också upp möjligheten för fristående kurser, i till exempel historia.

– Som tur är finns det några fristående kurser i historia vid SLU idag. Om det behövs fler, det får söktrycket och kursvärderingarna svara på, men vi är i alla fall mycket glada över att det idag finns helt andra möjligheter för studenterna än vad det fanns för bara några år sedan.

Prorektor Karin Holmgren

Karin Holmgren. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Prorektor Karin Holmgren

Vilka är dina tankar kring resultatet av rapporten?

– Det är en intressant rapport som lyfter fram vikten av historiekunskap! Med min forskarbakgrund inom områden som klimatutveckling i ett geologiskt perspektiv och klimat- och samhällskopplingar i ett historiskt perspektiv så är jag väl medveten om värdet av historisk kunskap för att bättre förstå dagens och framtidens möjligheter och utmaningar. Vi behöver det historiska perspektivet t ex för att förstå om skeenden i naturen och i vår miljö är en del av en naturlig fluktuation eller om det är en unik trend som förklaras av andra processer. Ämnesspecifik, vetenskapshistorisk kunskap är viktig för att se sin egen utbildning och forskning i ett sammanhang.

Inslaget av historia i undervisningen vid SLU: är det en fråga som diskuteras eller kommer att diskuteras framöver?

– Historiska perspektiv ska absolut beaktas i SLU:s utbildningar och det vore intressant med fristående kurser med ett historiefokus. Sedan är det förstås alltid en balansakt att lyckas få in alla de moment som behövs i en utbildning och vi har begränsade resurser för utvecklandet av nya kurser. Jag tror det vore värdefullt för våra programnämnder och programstudierektorer att ta del av denna rapport!

21 oktober 2016 11
Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Plattformar SLU har tre plattformar för att stärka samarbetet mellan forskare på de tre fakulteterna LTV, NJ och S: Plattform växtskydd, Plattform växtförädling och Plattform odlingssystem. Syftet är att minimera överlappning inom forskning och undervisning, att dra nytta av SLUs gemensamma resurser och kompletterande kompetenser, att stödja samarbetet mellan forskare vid SLU och att stärka SLUs profil i samhället inom dessa områden.
14 mars 2019 1
Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Publicerat I samband med att våra städer växer och förtätas i allt snabbare takt, har grönskan kommit att få en avgörande roll för det hållbara livet i staden. I sin nya bok ”Urbana ekosystemtjänster - arbeta med naturen för goda livsmiljöer” vill tankesmedjan Movium belysa den urbana grönskans betydelse för stadsbyggande och hur olika aktörer inom branschen kan arbeta med ekosystemtjänster.
13 mars 2019 2

Twitter

Svenska favabönor framtidens mat? https://t.co/j3XC9Nukhz https://t.co/WK9abZUQrE @_SLU via Twitter 17 timmar sedan
Ny rapport: SLU:s forskning håller hög internationell klass https://t.co/SrhFDbBTZo @_SLU via Twitter 17 timmar sedan
RT @SLUmiljoanalys: Filmtips på #världsvattendagen: Forskare och studenter på @_SLU berättar hur de bidrar till en bättre värld #vatten #mi… @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Professor Jiasui Zhan, Battling plant diseases - an evolutionary approach #sluinstallation https://t.co/aPCXxjiTgM @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Professor Anti Vasemägi, Fishing for genes that matter. #sluinstallation https://t.co/CmeaflywtF @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Just nu: Professor Seema Arora-Jonsson, Challenges for sustainable development: Rural Europe in a new global contex… https://t.co/Bt7ufsnH2n @_SLU via Twitter 4 dagar sedan