Artar fisk i Kosterhavet

Text: Ulla Ahlgren och Ann-Katrin Hallin Publicerad: 26 november 2015
En strålande vacker augustidag följde vi med ett gäng fiskexperter från institutionen för akvatiska resurser på provfiske i Sveriges enda marina nationalpark – Kosterhavet.

Institutionens uppdrag i Kosterhavet handlar om att kartlägga fisksamhällena på olika typer av bottnar. Här i Sveriges artrikaste vatten går det att få se över 150 olika fiskarter.

– För oss är det också intressant att studera hur fisksamhället i en sådan här pass orörd miljö ser ut jämfört med hur det ser ut på mer påverkade ställen längs kusten, säger Martin Karlsson, som ansvarar för provtagningen i fält.

Artar på en tiondels sekund

Själva kartläggningen görs genom provfiske med par-ryssjor. På varje lokal firas dessutom en liten undervattenskamera ner för att filma botten. Här kan forskarna se vilken typ av botten som ryssjan legat på – sand, grus eller en ålgräsäng.

Kvällen innan provfisket var vi med vid genomgången av dagens filmer och fångster, då också dagens resultat jämförs mellan arbetslagen. På vissa platser snurrar kameran iväg och ger oss som tittar nästan en känsla av sjösjuka.

– Det där var en skärsnultra, säger David Andersson, för något som skymtar förbi på en tiondels sekund av filmen.

Och när vi spolar tillbaks och kör filmen långsamt ser vi att han hade rätt. David Andersson är en av dem som sett flest arter av fisk i svenska vatten eftersom han varit runt på många provfisken. Han berättar att han i princip också är uppväxt på fiskebåtar, då hans pappa jobbade med provtagning åt Fiskeriverket. Under den här dagen har de, utöver skärsnultran, bland annat sett 91 ålar och två knubbsälar.

Femtömmad skärlånga=fesk

Nästa dag ger sig två båtar ut. Vi får följa med på den större, som tar prover på 10–30 meters djup. De vittjar ryssjor på femton lokaler och lägger sedan ut nya på lika många platser till. Totalt provfiskar institutionen för akvatiska resurser 240 lokaler i området. Dagens fångst innehåller bland annat en femtömmad skärlånga.

– Den femtömmade skärlånga brukar vi lite slarvigt kalla för fesk, beroende på att vi kodar svenska artnamn med fyra bokstäver. För tvådelade namn tar man de två första bokstäverna i respektive del, femtömmad skärlånga blir då FESK, säger David Andersson.

Enligt appen Fisknyckeln (http://www.nationalnyckeln.se/sv/Aktuellt/Fisknyckeln/) kallas den femmtömmade skärlångan också för berglubb eller permuck.

Vi får också se en ung blågyltehona, som kommer att bli en hane efter 7-13 års ålder när hen har växt till sig. Blågyltehonan kallas rödnäbba och hanen blåstråle.

– Blågyltan byter kön från hona till hane när de har nått en viss storlek. Fenomenet är ganska vanligt bland familjen Labridae och kallas protogyn hermafrodism, säger Martin Karlsson.

Fiskexperterna delar generöst med sig av sin kunskap om de olika arter som hamnar i fisklådorna. Vid sidan av den femtömmade skärlångan och blågyltan ser vi strandkrabbor, krabbtaskor, hummer, rötsimpa, torskar, paddtorsk, bergtunga, randig sjökock, gyltor och närmare 30 stensnultror.

Fakta

Läs mer

 

26 november 2015 4
Fortsättningen tryggad för välanvänt internetbaserat läromedel

Fortsättningen tryggad för välanvänt internetbaserat läromedel

DATA Databasen VetBact är ett nationellt och internationellt pedagogiskt verktyg och en kunskapsbank för studenter, lärare, forskare och allmänheten. VetBact (www.vetbact.org) har funnits allmänt tillgänglig på internet sedan 2006 och utvecklingen har hela tiden drivits av studenternas behov. Tack vare medel från VH-fakulteten så finns VetBact nu på en server vid SLU, vilket gör att den kommer att finnas kvar och utvecklas under överskådlig tid.
23 januari 2018 3
Lövsta en plats för lantbruksforskning i 270 år

Lövsta en plats för lantbruksforskning i 270 år

Linné på SLU Lövsta ligger någon mil öster om Uppsala och är en av SLU:s forskningsgårdar. Där bedrivs forskning om mjölkkor, fjäderfä och grisar. Snart tillkommer även Lövsta fältforskningsstation som har fokus på åkerns grödor. Lövsta är en klassisk plats för lantbruksforskning. Redan i mitten av 1700-talet bedrev baron Sten Carl Bielke jordbruksexperiment här. Bielke var nära vän med Carl von Linné och de båda herrarna har satt sin prägel på Lövsta som ännu kan skönjas i landskapet.
25 januari 2018 5

Twitter

Nya möjligheter i Markdata-appen https://t.co/Y2mKixR0ty @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
SLU redovisar stark ekonomi https://t.co/Do4Qe1x0FS @_SLU via Twitter 5 dagar sedan
Travsporten storsatsar på SLU:s hästforskning https://t.co/SI23XuiKz2 https://t.co/tLBJ6fPX9e @_SLU via Twitter 6 dagar sedan
Växtskyddsmedel i ekologisk produktion – användning och risker, ny rapport från EPOK – Centrum för ekologisk produk… https://t.co/eNWw5GyBBF @_SLU via Twitter 10 dagar sedan
Efterlyses! Innovativa idéer från yrkesfisket som kan bidra till ett mer skonsamt och selektivt fiske.… https://t.co/5L8aLY3fkF @_SLU via Twitter 12 dagar sedan
Vaccin mot fruktade hästsjukdomen kvarka https://t.co/lL46oyagkn @_SLU via Twitter 13 dagar sedan