Bärbar teknologi i forskning om utemiljöns inverkan
Foto: Pixabay

Bärbar teknologi i forskning om utemiljöns inverkan

Text: Marianne Persson Publicerad: 25 oktober 2019
SLU avsätter mer än sju miljoner kronor till ett projekt i miljöpsykologi och landskapsarkitektur, kopplat till ny, bärbar teknologi. Med hjälp av till exempel en app i mobiltelefonen, pulsklockor eller avancerade bärbara sensorer finns idag helt nya möjligheter att samla in data om människors interaktion med utemiljön.

Området är av stort intresse i forskarvärlden, men med många utmaningar och relativt få studier gjorda i nuläget. Projektets syfte och mål är därför att utveckla kunskapen och metodiken kring hur ny teknologi kan användas i forskningen om hur människan påverkas av den omgivande miljön.
Det kan till exempel handla om bärbara sensorer för att mäta hjärtfrekvens, stress, rörelse- och aktivitetsgrad, men även GPS-position och möjlighet att svara på frågor eller rapportera upplevelser via en forskningsapp i mobiltelefonen. Arbetet skulle också kunna handla om mycket avancerad utrustning för att studera hjärnaktiviteten och göra neurovetenskapliga studier ute i fält.

Datainsamling i vardagslivet

Ett experiment i ett laboratorium är begränsat i tid och en fördel med bärbar teknologi är att man kan samla data över längre tid. Då finns det också möjlighet att få kunskap om den dynamik och variation av miljöer som vi upplever i vårt vanliga vardagsliv.

–En del av den kontroll man har i en laboratoriestudie går förlorad men samtidigt får vi data som har större validitet i förhållande till hur vi faktiskt upplever en utemiljö. Den nya infrastrukturen kommer därför också att arbeta med att upprepa samma typer av studier inne i kontrollerad miljö och ute i fält. Vi är särskilt intresserade av att förstå mer om hur fler sinnen än det visuella bidrar till våra upplevelser, säger Caroline Hägerhäll, professor vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid SLU Alnarp.

Aktuella svar

Att samla data direkt vid en händelse kan också öka validiteten, eller sanningshalten, på så sätt att det är lättare att ge korrekta svar på en fråga när man rapporterar direkt istället för att svara på en enkät utifrån vad man minns att man gjort eller brukar göra. Att svara när man är i den aktuella miljön kan också ge annan och rikare data än om man ska minnas eller tänkas sig in i hur det är att vara i en miljö.

Huvudfokus i projektet ligger på människors interaktion med utemiljön, men samma typ av utrustning kan användas för att studera människors interaktion med andra miljöer eller fenomen. Infrastrukturen har därför på sikt en möjlighet att kunna attrahera många olika användare och bidra till integration av olika vetenskapsområden.

Varierande miljöer

På campus i Alnarp finns en stor variation av miljötyper och faciliteter som redan beforskas utifrån olika perspektiv, som Landskapslaboratoriet och Rehabträdgården. Dessa utgör viktiga resurser för det nya projektet och dess ansats att jämföra verkliga miljöer med simulerade miljöer, som i bilder, film eller virtuella världar. Att ha en så stor variation av miljöer på liten yta och i anslutning till faciliteter för experiment inomhus är en stor fördel som många samarbetspartners inte har.

I projektet kommer det att finnas möjligheter att blanda virtuella miljöer med den verkliga världen genom olika former av augmented reality, förstärkt verklighet. Det kommer också att ges möjligheter för interaktiva workshops med olika former av simuleringar av landskapsförändringar, som till exempel översvämningar, för att studera hur man genom geodesign kan arbeta med lösningar. Den detaljerade kartläggningen av Landskapslaboratoriet ger möjligheter till att studera hur olika rumsliga fenomen, som till exempel rekreation och lek, hänger samman med vegetationsstrukturer.

Fakta

SLU Multisensory Outdoor Lab

Projektet är finansierat genom SLU:s infrastrukturstöd och har en styrgrupp som består av forskare från två institutioner:

Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi

Projektkoordinator
Caroline Hägerhäll

Anna-Maria Palsdottir
Sara Kyrö Wissler

Institutionen för landskapsplanering, planering och förvaltning

Åsa Ode Sang
Neil Sang

25 oktober 2019 5
Framtid för samverkanshjältar

Framtid för samverkanshjältar

Framgång Hur fungerar samverkan mellan forskare, rådgivare i gröna näringar och lantbrukare? För att uttrycka det diplomatiskt: ofta inte så väldigt bra. Ändå är ju samverkan nästan alltid nyckeln till utveckling och framgång – och lyckligtvis finns det stor förbättringspotential. Det är slutsatser ur rapporten Samverkan för lantbrukets kunskapsutveckling från RådNu, SLU:s nationella kompetenscentrum för rådgivning inom de gröna näringarna.
29 oktober 2019 5

Twitter

Ny bok för ännu bättre naturvägledning i Norden https://t.co/6HIMn8SjcU https://t.co/gtx00MINS2 @_SLU via Twitter 15 dagar sedan
Viktigt lyssna på djurägarnas syn på skyddsåtgärder mot rovdjur https://t.co/WiQh8g5Vn1 https://t.co/2X0ImZueoj @_SLU via Twitter 19 dagar sedan
Utökat samarbete i Norden för kunskapsbyggande om biologisk mångfald https://t.co/bV1Uu42Odf https://t.co/ma0lfaR05z @_SLU via Twitter 20 dagar sedan
"Jag är mycket glad över det utvidgade samarbetet eftersom alla tre länder delar samma artstock" kommenterar Lena S… https://t.co/Xr8DIWiYdR @_SLU via Twitter 20 dagar sedan
Betande älgar påverkar skadeinsekten röd tallstekel. https://t.co/uAtLNSAhSu https://t.co/cEmczc80Zm @_SLU via Twitter 21 dagar sedan
Svenskt jordbruk kan utnyttja kapital och sidoverksamheter mer effektivt https://t.co/kztYa4lxUl @_SLU via Twitter 22 dagar sedan