– Här finns potential för ett verkligt matkulturellt paradigmskifte, sådant som bara sker någon eller några gånger per sekel, säger Richard Tellström, docent i måltidskunskap knuten till SLU Future Food.
– Just nu sker genomgripande förändringar inom politik, ekonomi och människors värderingar samtidigt, och det brukar märkas på vad vi äter. Efter en stor kris som andra världskriget eller en global pandemi vill vi sannolikt inte återgå till hur det var förut, utan ur detta kan nya matideal formas.
Stresstest
– Coronapandemin är ett stort stresstest för hela livsmedelssystemet, säger Mattias Eriksson, som på institutionen för energi och teknik har sitt forskarfokus på hållbara livsmedelssystem och hur matsvinnet ska kunna minskas. Han konstaterar att coronapandemin riskerar att öka matsvinnet i världen, eftersom distributionskedjornas struktur inte längre matchar omvärlden.
– Mat som produceras och distribueras till restaurangbranschen riskerar att bli matsvinn, samtidigt som matvaruaffärerna har ökat tryck på basvaror som pasta och ris. Vi äter andra livsmedel hemma än på restaurang, och det tar tid att ställa om produktionssystemen för det. Och det är fascinerande att den stora brist som först blev påtaglig i Sverige var bristen på kompetent arbetskraft.
Kommer vi att minnas?
Men kommer vi att minnas lärdomar gällande sårbarhet, självförsörjningsgrad och hållbarhet efter coronapandemin?
– Hur länge kommer vi ihåg? Risken är att vi efter krisen vill glömma och fortsätter som förut, säger Elisabeth von Essen vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljövetenskap vid SLU i Alnarp. Hon forskar kring mental hälsa och mat och ungas förhållande till mat.
– Många unga har redan många existentiella funderingar kring mat, så krismedvetandet kring mat finns redan där. Coronapandemin riskerar att bli ett trauma för många unga, menar hon.
Ökad svält i pandemins spår
För människor i fattiga länder handlar de omvälvningar som coronapandemin skapar mer om liv eller död – mat eller inte mat på tallriken.
– I Nepal där vi har ett pågående forskningsprojekt är många rädda för svält i pandemins spår. Försörjningen har för många byggt på att en familjemedlem har arbetat utomlands eller i en storstad och skickat hem pengar till familjen i byarna som odlar mat så gott det går. Nu har många förlorat sina lönearbeten och återvänt hem; och många familjer blir utan pengar samtidigt som de får en mun till att mätta, säger Kristina Marquardt, som forskar inom ämnet landsbygdsutveckling i det Globala Syd på Institutionen för Stad och Land.
Hör mer i podden Feeding your mind: Fyra vetenskapliga perspektiv på coronapandemin och framtidens mat.
Loading ...
