Dags för nytänk inom jordbruket, för jordens skull

Text: Ylva Carlqvist Warnborg Publicerad: 30 januari 2020
När vi ger oss på något nytt säger vi ibland att vi plöjer ny mark. Men för den som tänker på jordhälsa och regenerativt jordbruk handlar det faktiskt om raka motsatsen. Jordhälsan gynnas av att vi slutar att plöja, eller plöjer mindre, och av att vi bearbetar jorden så lite som möjligt. Det gäller att lämna mikrolivets infrastruktur, med myllrande livsformer och fina nätverk av porösa, mikroskopiska labyrinter i fred så mycket som möjligt om man vill tänka långsiktigt - för klimatets och hållbarhetens skull.

Ordet ”jordhälsa” kommer nog att höras alltmer under 2020-talet, för nu börjar alltfler prata om, bry sig om och agera för att bättre ta vara på den jord som vi inte ärvt av våra föräldrar utan lånat av våra barn.

I januari 2020 samlades hundratalet rådgivare, lantbrukare och forskare till en tvådagarskonferens utanför Skara om jordhälsa. SLU: s nationella kompetenscentrum för rådgivning, RådNu, var en av arrangörerna, och frågorna var fler än svaren när föreläsare från Sverige, Danmark, Frankrike och USA delade med sig av olika perspektiv, åsikter och insikter om jordhälsa.

– Jag ser mig själv mer som inspiratör än som rådgivare kring regenerativt jordbruk, där vi återuppbygger jorden för långsiktig hållbarhet. Det plöjda systemet har vi ju i ryggmärgen, men för det nya sättet att arbeta, med minimal jordbearbetning, finns inget facit, sa Josef Apell, själv både rådgivare och lantbrukare.

– Men läget för världens jordar är allvarligt idag. Globalt sett har mullhalten halverats på ungefär 70 års tid. Att vårda sin jord för att behålla dess fruktbarhet är jätteviktigt för människan. Och nu börjar även politiker se vikten av jordhälsa och vi lantbrukare blir samhällsnyttiga planetskötare.

Hur vi brukar jorden

Jordhälsa handlar om kemi, fysik och biologi, där biologin är den del vi vet minst om. Men vi vet att svampar, bakterier, maskar och mikroorganismer lever där, och att det är deras livsmiljö som vänds helt upp och ner när plogen kommer.

– I vissa länder finns jordbruksmaskiner som är så tunga att de inte får köra på vägar, för då går vägarna sönder. Men de får köra på åkrarna, där jorden packas och blir sämre på att både avleda och behålla vatten, sa Thomas Keller, professor i markmekanik och jordbearbetning på SLU.

Hur vi brukar jorden spelar stor klimatroll, eftersom inlagring av kol i mark bidrar till att minska luftens koldioxid, som driver på klimatförändringarna. EU-länderna har enats om att bli klimatneutrala till år 2050, och i Sverige har riksdagen tagit beslut om netto noll-utsläpp fem år tidigare, 2045. Då återstår bara frågan om det kommer att lyckas.

Thomas Kätterer, SLU. Foto: Ylva Carlqvist Warnborg

– Vi får se, men inom industrin och politiken görs mycket nu. Ökad kolinlagring i mark är definitivt en viktig pusselbit i sammanhanget, och att arbeta regenerativt med minskad jordbearbetning, mellangrödor och täckgrödor ökar kolinlagringen. Jag tror att det regenerativa jordbruket kan komma att gå från undantag till norm inom några decennier, sa Thomas Kätterer, professor i systemekologi på SLU.

Ny kultur

Men för att ändra normen krävs ett nytt mindset, en ny kultur.

– Att vi har SM i plöjning illustrerar rådande tankesätt som inte har fokus på ett jordbruk som är hållbart tills vidare. Men jag tror att antalet lantbrukare som vill arbeta regenerativt och tänka många generationer framåt närmar sig en kritisk massa. Vi vill producera så mycket som vi kan samtidigt som vi lagrar in kol och stör jordhälsan minimalt, och regenerativt jordbruk gör det möjligt. Och vi producerar faktiskt redan långt fler kalorier på jorden än vad vi behöver, så det vi måste bli mycket bättre på är främst att fördela dem väldigt mycket bättre, sa lantbrukaren Svante Kaijser.

Fakta

Kunskapspodden

Lyssna till Svante Kaijser och många fler röster från Jordhälsokonferensen i senaste avsnittet av Kunskapspodden.
30 januari 2020 2

Twitter

UppTalk Weekly panelsamtal: Hur ska vi bromsa resistensutvecklingen utan ny antibiotika? SLU-professor Susanna Sten… https://t.co/0xZPPLtq4c @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Idag är det #WorldFoodDay och vi slår ett slag för hållbart odlad mat från #vatten. I serien berättar forskare och… https://t.co/y6dJ8OQjmb @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
RT @_NKfV: Idag 14 okt kl 12-13 webbinarium om hållbart foder till odlad fisk. Anmäl dig och läs mer via: https://t.co/i8IonJZOc9 @_SLU via Twitter 6 dagar sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: #CRISPR är ett viktigt verktyg i studier av geners funktion hos träd, säger prof. Ove Nilsson. Vi har många… @_SLU via Twitter 12 dagar sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: Gen-editering med #CRISPR har stor potential för forskning om sjukdomar hos djur. Läs med om etiska frågor… @_SLU via Twitter 12 dagar sedan
RT @SLUFutureFood: Antibiotikaresistens kräver forskning med helhetsperspektiv. Ny policy brief från @_SLU Framtidens djur natur och hälsa.… @_SLU via Twitter 12 dagar sedan