Det handlar om helheten

Text: Sigrid Agenäs Publicerad: 2 juni 2017
Livsmedelsproduktionens hållbarhet diskuteras flitigt vid SLU och på andra ställen. I SLU:s miljöpolicy nämns ”ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling”. Vi pratar också om etiskt hållbar utveckling och vid VH-fakulteten har vi stor tonvikt vid etik inom djurhållning. Det finns stor kunskap, men även behov av ny kunskap, för att lösa respektive mål. Det är dock när flera faktorer skall vägas samman till en helhet som utmaningarna blir riktigt stora. Är det möjligt att producera riskfria, nyttiga och goda animala livsmedel med hänsyn till såväl djurvälfärd, klimat- och miljöeffekter på ett sätt som gör att lantbrukaren kan erbjuda sina anställda en bra arbetsmiljö och samtidigt ta ut lön till sig själv?

Vid en workshop i maj 2017, ledd av Ove Karlsson vid SLU:s kompetenscentrum för företagsledning (KCF) diskuterade ett 50-tal forskare och lärare vid VH-fakulteten lönsamhet i lantbruk med djurproduktion och fick fortbildning på faktorer som har stor effekt på gårdarnas ekonomiska resultat. Att gårdarna är lönsamma är en absolut förutsättning för att vi skall ha kvar en inhemsk produktion av animala livsmedel. God ekonomi är dessutom nödvändigt för att kunna arbeta med andra hållbarhetsaspekter.

Livsmedelsproduktionens hållbarhet är temat för månadens krönika skriven av professor Sigrid Agenäs. Foto: Jenny Svennås-Gillner

Dagens unga lantbrukare accepterar inte att det i livsstilen att vara lantbrukare ingår att arbeta utan lön. Om gården inte har en ekonomisk buffert kan man heller inte klara tillfälliga svängningar i betalning för mjölk, kött och ägg och man kan inte heller investera i förbättringar för ökad djurvälfärd, öka förädlingsgraden på gården eller förändra produktionen så att belastning på klimat och miljö minskar.

Systemförståelse

För att kunna göra goda prioriteringar inom forskning och rådgivning behöver vi kunna räkna på vad olika förändringar i djurhållningen har för effekter på företagets kostnader och intäkter. I ett samhällsperspektiv måste vi också kunna arbeta in de globala miljömålen i ekvationen och kunna hantera de målkonflikter som finns, t ex den mellan betesbaserad mjölkproduktion som nyttjar en naturresurs som inte kan gå in i livsmedelskedjan på något annat sätt och som gynnar biologisk mångfald och en mer intensiv mjölkproduktion med hög kraftfoderandel som kan ha lägre klimatpåverkan.

Just helheten, systemförståelsen, är en viktig utvecklingsfråga både för SLU och den svenska livsmedelsbranschen. I dagsläget skjuts målkonflikterna över på enskilda lantbrukare och på den enskilda konsumenten. Vi behöver fler utvecklings- och forskningsprojekt som integrerar olika kompetenser och kan väga samman många faktorer och det måste ske i samverkan mellan universitet, andra myndigheter och näringsliv. Vi måste också öka kunskapen om hur man får människor att ändra sina beteende, för vår del främst avseende konsumenters prioriteringar i livsmedelsdisken och lantbrukarnas prioriteringar i sina företag.

Inställning och arbetssätt

Hållbarhet är en het fråga även i undervisningen, dels i respektive ämne men också genom en stor satsning på utbildning för hållbar utveckling med syfte att utveckla och använda undervisningsmetoder som rustar studenterna för att bidra till hållbar utveckling efter studietiden. Det räcker inte att studenterna får med sig traditionella ämneskunskaper för att lösa framtidens frågor. De måste även bibringas en inställning och arbetssätt som gör det möjligt att bidra till förändring. Viktiga delar för detta är kritiskt tänkande, att kunna föreställa sig olika framtidsscenarier och att kunna fatta beslut där man väger samman många faktorer. Det räcker inte att veta hur man skall få grisar att växa fort, de måste också ha det bra när de växer, produktionen skall ha minsta möjliga belastning på klimat och miljö, erbjuda en god arbetsmiljö och generera vinst. 

I högskolelagen står det att högskolorna skall: ”främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa” (Högskolelagen kapitel 1, §5). Vid SLU pågår just nu ett stort fortbildningsprojekt inom utbildning för hållbar utveckling för alla kursansvariga lärare med syfte att uppnå detta. Dessutom finns ett tvåårigt utbildningsprogram i hållbar utveckling och ett nytt program med fokus på utveckling av hållbara livsmedelssystem planeras.

Lösningarna finns i helheten och vi måste tro att hållbar utveckling är möjligt – annars når vi inte dit! Läs gärna Forskningsnytt/Produktionsdjur http://www.slu.se/fakulteter/vh/forskning/forskningnytt-produktionsdjur/forskningsnyttproduktionsdjurarkiv/ för att följa utvecklingen, både inom olika discipliner som behövs för produktion av animala livsmedel och om hur kunskap från olika områden kan integreras för att skapa en hållbar framtid!

Fakta

Sigrid Agenäs

Sigrid Agenäs är nyistallerad professor i idisslarnas skötsel med inriktning laktationsbiologi samt Ledamot av VH-fakultetens kommitté för lantbrukets livsmedelsproducerande djur.

Här beskriver Sigrid sin verksamhet.

 
Fakta

Hållbar utveckling

Begreppet ”hållbar utveckling” introducerades 1981 av Lester R Brown och nådde en större allmänhet genom Bruntlandkommissionens definition: ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (Världskommissionen för miljö och utveckling på uppdrag av FN, 1987).

I de 17 globala målen för hållbar utveckling till 2030 som FN arbetar med just nu ingår till exempel ingen hunger (mål 2), hållbar produktion och konsumtion (mål 12), att bekämpa klimatförändringen (mål 13) och ekosystem och biologisk mångfald (mål 15).

 

 

 

 

 

 

Summary in English

The whole picture

Column Sigrid Agenäs

Sustainable food production is discussed frequently at SLU and elsewhere. SLU’s environmental policy mentions ‘ecologically, socially and financially sustainable development’. At the VH Faculty, we emphasise ethical animal management and the effects of domestic animals on the environment and climate. There is a lot of knowledge on these subjects already, but we need more in order to meet the objectives. However, the real challenges appear when several factors need to be taken into account at the same time. Is it possible to produce safe, healthy and tasty animal-derived foods that take both animal welfare, climate change and environmental effect into account and at the same time enable farmers to offer their employees a good work environment and also to pay themselves?

During a workshop in May 2017, run by Ove Karlsson at the Swedish Centre for Agricultural Business Management (KCF), about 50 researchers and teachers at the VH Faculty discussed the profitability of livestock production. There was also a presentation on factors that have a large effect on farms’ financial results. In order for Sweden to continue its domestic production of animal-derived food for human consumption, farms must be profitable. Good finances are also necessary in order to work with other sustainability aspects.

Today’s young farmers cannot accept that the farmer lifestyle includes working without a salary. Also, if a farm does not have a financial buffer, it cannot handle temporary swings in milk, meat and egg prices, and it cannot invest in increased animal welfare, increase processing options at the farm or adapt production to lower negative effects on the climate and the environment.

Understanding the system

In order to prioritise and advise in a good way, we must be able to calculate how various changes to livestock rearing affect a company’s costs and revenue. From a societal perspective, we must also be able to include the UN Sustainable Development Goals in the equation and we must manage any conflicts between the objectives. There is, for example, a conflict between pasture-based milk production that utilises a natural resource that cannot be used in any other way in the food chain and that supports biodiversity on the one hand, and an intensified milk production with a high concentrated ratio in the diet that has lower negative effects on the climate, on the other.

The whole picture, an understanding of the system, is an important development issue, both for SLU and the Swedish food industry. Today, the individual farmers and consumers are burdened with these conflicting objectives. We need more development and research projects that integrate various competencies and which can combine many factors, and they need to be collaborative efforts between universities, other public authorities and the industry. We must also increase knowledge on how to change people’s behaviour. From our perspective, this mostly concerns how consumers prioritise when buying food and the farmer’s priorities within their company.

Approach and working methods

Sustainability is also a hot topic in teaching, within each subject, but also through the large investment in education for sustainable development with the purpose to develop and utilise teaching methods that prepare the students to contribute to sustainable development after completing their studies. If the students are to solve future issues, they need more than traditional subject knowledge. They must also be instilled with an attitude and learn working methods that enable them to contribute to change. Critical thinking, being able to imagine different future scenarios and making decisions where many factors are weighed together are important aspects when doing this. It is not enough to know how to make pigs grow quickly – they must be comfortable when growing. The production should affect the climate and environment as little as possible, offer a good work environment and generate a profit.

The Higher Education Act states: “In the course of their operations, higher education institutions shall promote sustainable development to assure for present and future generations a sound and healthy environment, economic and social welfare, and justice” (Higher Education Act Chapter 1, Section 5). SLU is currently running a sustainable development training programme for course coordinators. There is also a two-year degree programme in sustainable development. A new programme focusing on the development of sustainable food systems is currently being planned.

The solutions lie in the whole picture, and we must believe that sustainable development is possible – otherwise, we will never get there. Please read Forskningsnytt/Produktionsdjur, a newsletter focusing on livestock, to follow how the discussions evolve at the VH Faculty.

Sigrid Agenäs

Fact 1

Sigrid Agenäs is a newly installed professor of ruminant management, focusing on lactation biology. She is also a member of the VH Faculty’s committee for food-producing animals.

A description of her activities.

Fact 2

Sustainable development

The concept of sustainable development was introduced in 1981 by Lester R. Brown and it reached the public through the Brundtland Report’s definition: “Sustainable development is development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs” (World Commission on Environment and Development, on behalf of the UN, 1987). The 17 global goals in the 2030 Agenda for Sustainable Development that the UN is currently working on include: end hunger (objective 2); sustainable consumption and production (goal 12); combat climate change and its impacts (goal 13) ecosystems and biodiversity (goal 15).

 

 

 

 

 

 

 

2 juni 2017
Entreprenören styrs av passion och identitet

Entreprenören styrs av passion och identitet

Entreprenörskap Doktorand Sarah Fitz-Koch letar efter essensens i entreprenörssjälen. Det som gör att vissa företagare oförtröttligt fortsätter att driva livskraftiga företag, trots motgångar och problem. Passion, identitet och kärleken till arbetet tycks tvinna den röda tråden, både i entreprenörskapet och i Sarahs eget forskningsarbete. Den som brinner för sin uppgift ser inga hinder utan löser problemen längs vägen.
13 oktober 2017 2

Twitter

Vi är i Göteborg! Mässan #kunskapochframtid har varit öppen en timme nu. Bemanningen är vass,… https://t.co/Ipu3sXhF6X @_SLU via Twitter 3 timmar sedan
Kroppsstorlek styr hur klimatförändringar påverkar fiskpopulationer https://t.co/wiZOLRaEia @_SLU via Twitter 5 timmar sedan
RT @SLUmiljoanalys: DN-artikel om dagens glada miljönyhet: Kvicksilver försvinner snabbare än väntat - DN.SE https://t.co/dogKnqKOIl @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Problemet med kvicksilver i insjöfisk kan vara över inom några årtionden. Det... https://t.co/nE840prOuJ https://t.co/ZSuWMj0A6u @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Gilla naturen: Tio skolklasser i final https://t.co/jl50j2nqNl @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
Crickets likely nutritious for people as well https://t.co/pefY8Isxnd @_SLU via Twitter 2 dagar sedan