Det stora tågtestet

Text: Daniel Albertsson Publicerad: 12 september 2017
Jag har varit anställd på SLU i drygt tre år, och jobbar på biblioteket med inköp och administration av universitets e-tidskrifter och databaser. Sedan dag ett har jag avstått från inrikes flyg, vilket har fungerat utmärkt. Förra året började jag fundera på om det faktiskt skulle vara möjligt att även skippa flygresor i Europa?

Daniel Albertssons alldeles egen selfie.

Första gången tog jag tåget ner på kontinenten för en veckas jobb i Wageningen, Nederländerna. Ett Erasmusstipendium stod för notan, och pengarna som var öronmärkta för resekostnader täckte nätt och jämnt priset för den rälsbundna transporten. Det hela gav mersmak, och ett par månader senare gick min chef med på att skicka mig tågledes till en konferens i Trondheim. Båda resorna kändes fullt rimliga eftersom de kunde genomföras under en (lång) dag och prislappen var bara marginellt högre än flyget.

Vid årsskiftet 2016/2017 skrev ett stort antal forskare, doktorander och professorer ett förslag till skärpta miljömål och strategier för minskad miljöpåverkan vid SLU. Eftersom det hela låg i linje med mina egna åsikter så blev det en stark inspiration till att fortsätta min flygvägran. Jag skulle nämligen på en konferens i Harrogate, norra England på vårkanten.

Först kändes det som lite väl långt bort för att tåget skulle vara ett alternativ, motsvarande flyg skulle givetvis gå avsevärt snabbare, och vara billigare. Men jag drev frågan och fick efter lite diskussion med min chef grönt ljus. Chefen tyckte att det låg bra i tiden; hela SLU hade precis blivit miljöcertifierat. Den stora utmaningen var och är att minska koldioxidutsläppen för tjänsteresor, och det skulle vara intressant att ta reda på om det var möjligt och rimligt att göra längre tjänsteresor i Europa med tåg?

Sju tåg

Redan vid planeringsstadiet stötte resan på patrull! Det blev väldigt snabbt uppenbart att det inte fanns några nattåg på sträckorna som jag skulle färdas på. Det underlättar såklart att jag jobbar i Alnarp, och således har kontinenten en bro bort. Trots det skulle resan, enkel väg, innebära 20 timmar effektiv restid, uppdelat på sju olika tåg. (Som jämförelse skulle flyget också behöva kompletteras med två tåg, och den resan skulle ta drygt fem-sex timmar, plus väntetid på flygplats).

Nästa motgång blev SLU:s upphandlade resebyrå. De vet hur flyg och hotell fungerar; att bistå någon som ville åka tåg genom Europa fanns nog inte i arbetsbeskrivningen. Till deras förtjänst försökte de, men kunde bara (av oklar anledning) erbjuda resor till ockerpriser. Det slutade med att jag bokade allting själv, till ungefär hälften av kostnaden som resebyrån erbjöd. En tidig aprildag bar det av med följande rutt: Malmö-Köpenhamn-Hamburg-Köln-Bryssel-London-Harrogate.

Avbrott

Foto: Daniel Albertsson

Det kräver en viss planering för att kunna jobba effektivt på tåg. Inte ens i Sverige går det att fullt ut lita på att en pålitlig internetuppkoppling finns tillhands under en hel resa. På en resa genom flera länder, med ett antal olika tågbolag, räknade jag kallt med att internet skulle vara mer undantag än regel. Det betydde att mycket tid ägnades åt läsning av diverse artiklar och rapporter, samt att förbereda lite möten inför konferensen. Men det blev även en hel del mailskrivande (som vilken annan arbetsdag som helst). Om det inte fanns WiFi eller 3/4G på tåget så var det alltid tillgängligt när tåget rullade in på någon station. Då kunde mailkorgen uppdateras, skrivna mail skickades iväg och nya mottas.

Jag befarade att alla tågbyten skulle bli enerverande, men de blev istället välkomna avbrott. På det stora hela flöt resan på bra, och det kändes aldrig stressigt. Jag missade anknytningen i Bryssel men DeutscheBahn har en stark kompensationspolicy och flyttade upp mig i första klass på nästa tåg. Jag fick således sitta i en fåtöljliknande stol och äta varm, god, mat medan Engelska kanalens vatten fanns över mig. Det finns sämre sätt att spendera en halvtimme i en tunnel.

Överlag blev det en väldigt stillsam och behaglig resa, tur och retur. Jag har alltid haft lätt för att arbeta på tåg, och under en sådan här lång resa hann det bli många effektiva arbetstimmar.

Rimliga avstånd

Men är det möjligt och rimligt att göra såhär långa tjänsteresor med tåg? Kanske, är nog det ärliga svaret. I min värld så är det allra största hindret för framtida Europaresor bristen på nattåg. Allt skulle underlättas avsevärt om de längre sträckorna kunde betas av nattetid. Däremot så är flera Europeiska huvudstäder inom rimligt tidsavstånd – främst Oslo, Köpenhamn, Berlin, Amsterdam och Bryssel. Jag åker stundtals från Alnarp till Umeå, och det är en mer omständlig tågresa.

Den rent ekonomiska kostnaden kan ju definitivt ifrågasättas. Inom överskådlig framtid kommer flyg alltid varit billigare. Däremot så har SLU ett uttalat mål att minska koldioxidutsläppen från tjänsteresor, och det kommer aldrig lyckas om inte flygandet minskar. Det mer hållbara alternativet kommer sannolikt kosta mer i rena pengar och ören.

För mig fungerade det här alldeles utmärkt på alla tänkbara sätt och jag har för avsikt att nyttja tåg för framtida resor, eller inte resa alls. Jag vet att det inte är ett alternativ för alla, men förhoppningsvis kan det fungera för några.

 

12 september 2017 25 4
  1. Kommentar från Annika Borg 13 september 2017:

    Vad intressant att läsa! Bra jobbat av er på biblioteket. Men lite oroande och tråkigt att höra att resebyrån inte kunde hantera tågbokningar av den kalibern!

  2. Kommentar från Anna M Johansson 20 september 2017:

    Intressant att läsa. Jag håller själv på att fundera på om jag ska ta tåg istället för flyg till ett möte i Tyskland senare i höst

  3. Kommentar från Hallvard Wie 21 september 2017:

    Jag ser fram emot nästa reportage från resan till en konferens i USA eller Australien 🙂

    • Kommentar från Daniel 21 september 2017:

      Den här sommaren har jag lärt mig att segla. Syftet var inte att använda den färdigheten i tjänsten, men det kanske finns oanade möjligheter.

Möjligheter i brandens fotspår

Möjligheter i brandens fotspår

Möjligheter I september för tre år sedan var branden i Västmanland fortfarande inte helt släckt. En person hade omkommit och många hade drabbats, fysiskt, personligt och ekonomiskt, sedan dagen i slutet av juli då en gnista från en skogsmaskin startade den största skogsbranden i Sverige i mannaminne. Nu, några år senare, går det trots allt att summera ihop en hel del positiva effekter av det som till en början inte kunde ses på något annat sätt än en katastrof. Området är numera en unik resurs för forskning och den speciella miljön lockar årligen mängder av turister.
15 september 2017 2

Twitter

Ingen 40-årskris för jubilerande SLU. Åtminstone inte enligt rösterna i vår pinfärska jubileumspodd.… https://t.co/rmSwUYELa8 @_SLU via Twitter 3 timmar sedan
ISLU firar 40 år i Alnarp idag. Nicklas Bergman gör intressanta inspel om den digitala utvecklingens utmaningar.… https://t.co/NENuI3KTPA @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Ekologiskt och bekvämt. Fredrik Fernqvist berättar om två starka trender i "Framtidens grönsaksdisk" #slu40 https://t.co/1eoqW43eKv @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Öppet campus i Alnarp 24 september https://t.co/CALFlTgAGQ https://t.co/pOQE9lYKSB @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
23 snöleoparder har visat hur de lever https://t.co/oaJg3ChOuY https://t.co/vswiqZrD9w @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Hållbart gösfiske i fler stora sjöar https://t.co/sjba66mGjA @_SLU via Twitter 2 dagar sedan