Djur, natur och hälsa – framtidens melodi
Lena Lidfors, programchef. Foto: Vanja Sandgren

Djur, natur och hälsa – framtidens melodi

Text: Vanja Sandgren Publicerad: 3 juni 2019
Betydelsen av djur och naturupplevelser för människans hälsa och välbefinnande poängteras alltmer i dagens samhälle och på SLU finns en forskningsplattform i ämnet. Men vad sysslar de med där?

Lena Lidfors är programchef för plattformen SLU Framtidens djur, natur och hälsa.

– Vi jobbar i gränssnittet mellan människor, djur och natur samt djurs hälsa och livskvalitet, säger Lena, och konstaterar i samma andetag att namnet kanske är lite väl långt för att det ska fastna hos gemene man.

Men sammantaget så utgår forskningsplattformen från ett ”One Health-perspektiv”, det vill säga hur människor djur och natur samverkar. Det gör man genom tre fokusområden; djurs och naturs betydelse för människan, infektionssjukdomar och antimikrobiell resistens samt djurs hälsa och välfärd med fokus på sport- och sällskapsdjur.  I denna artikel inriktar vi oss på det första fokusområdet som ingår i rektors strategiområden – djurs och naturs betydelse för människan.

– Det viktigaste med plattformen idag är att vi kunnat lägga mycket tid på samverkan med samhällets aktörer och små och stora företagare inom området djurunderstödda insatser. Mycket fokus har också legat på trädgård och natur som terapi, säger Lena.

Branschorganisation behövs

– I april anordnade plattformen en konferens om djur, natur och hälsa. Här samlades egenföretagare, personer inom vård och omsorg, lärare, forskare och andra intresserade. Koncensus var att man måste bli mer enad inom området, det fanns en stark önskan om att starta en branschorganisation, men vem ska göra det? SLU kan stötta och kan ses som en nod i olika samverkansprojekt inom området som bara växer. Det är många aktörer och ett stort politiskt intresse med tanke på friskvård.

Mer forskning i Sverige

Plattformen stöttar forskare inom SLU ekonomiskt för att de ska kunna anordna konferenser, workshops och seminarier, samt stöttar unga forskare så att de kan göra utbyten med andra universitet. Dessa ansökningar kan göras året runt. Man ger också medel till fördjupade analyser och stimulansmedel till tvärvetenskapliga forskningsansökningar inom de tre fokusområdena.

– Som forskare ser jag att området behöver bli mer beforskat. Det är jätteviktigt att visa för politiker, vård, omsorg och skola att det fungerar. Det finns mycket internationell forskning men inte så mycket ur ett svenskt perspektiv. Myndighetspersoner har sagt att om inte svensk forskning finns räknas den inte.

Senast i april var Lena på en internationell konferens, IAHAIO, i New York. Konferensen har samlat deltagare vart tredje år och IAHAIO 2019 var den 15:e i ordningen. I detta perspektiv förstår man att området är stort internationellt sett, om man räknar tillbaka har frågorna varit aktuella i 45 år.

– I år pratade vi mycket om One Health och One Welfare, djurvälfärd och djurskydd och ett så kallat White paper är formulerat vilket jag kommer att översätta till svenska. Det handlar om definitioner av djurunderstödda insatser (Animal Assisted Interventions (AAI) och riktlinjer för välfärd hos de djur som används inom AAI.

Mitt i tillväxten

Ett internationellt nätverk finns och flera av de internationella höjdarna har besökt Norden vid konferenser och kurser. Personer som Aubrey Fine, en guru inom området ”Animal Assisted Therapy”, djurunderstödd terapi, och Marie-Jose Enders-Slegers, ordförande för IAHAIO, är två exempel.

Konferenser och kurser som hittills arrangerats är den första svenska konferensen inom Green Care i Skara 2016, den första nordiska konferensen inom Green Care and Nature-based interventions i Kristiansand, Norge 2017 samt den andra nationella konferensen inom djur-natur-hälsa i Stockholm 2019. Den första doktorandkursen inom Animal Assisted Interventions hölls i Skara 2018. Nästa nordiska konferens hålls i 2020 i Finland.

– Vi befinner oss mitt i tillväxten, säger Lena, som jobbar febrilt med att söka pengar från olika håll, just nu om hästars betydelse inom området och att räkna på ekonomin kring verksamhet med djur inom vård och omsorg.
Lena jämför med USA, som har ett annat system med många frivilliga krafter, volontärer, för att man tror på verksamheterna.

– I Sverige vill vi ju att människor ska få lön för sina tjänster, vi behöver uppmärksamma att det kostar att använda sig av djur. Visst, vi har natur och allemansrätt men den kan inte användas hur som helst och att anlita en utbildad vårdhund eller utbildad häst kostar. Detta ska jämföras med vad det kostar samhället med utbrända människor. Vi behöver mer siffror!

Lena påpekar också faran med att området kan bli för hett, konsekvensen av detta kan bli att företag vill ta patent på natur- och djurresursen, eller att man använder hundar eller hästar som inte är mentalt testade, vilket kan bidra till olyckstillfällen.

Hittat plattformen

Nu har många i det svenska samhället hittat till plattformen och det visar sig genom alla möjliga mail till funktionsadressen djurnaturhalsa@slu.se. Man skickar rapporter, beskrivningar av sina liv, människor som upplever att de mår bra av djur och natur. Det finns många i samhället som vill mycket men inte vet var de ska ta vägen med sina tankar och idéer.

– Dock är det inte helt lätt att få ihop det med de tre områdena inom plattformen, vi behöver stötta området infektionssjukdomar och antimikrobiell resistens mer till exempel. Hur som helst ser jag oss som kontaktytan gentemot samhället, säger Lena och poängterar det stora i att varje fokusområde har nationella och internationella nätverk.

Men det finns fortfarande tid, plattformen har finansiering till den 31 december 2020 och sedan hoppas man på en förlängning med upp till fyra år.

Fakta

SLU Framtidens djur, natur och hälsa

(SLU Future Animals, Nature and Health)

Plattformen är fakultetsövergripande och finansieras med fem miljoner kronor per år, 2017-2020.

I plattformen arbetar idag programchef Lena Lidfors, programsekreterare Susanne Gustafsson, kommunikatör Eva-Stina Lindell och koordinator Malin Hagberg Gustavsson. Utöver det utför några personer specifika uppdrag, bland annat gästforskare Bente Berget och koordinatorer för CGD (Centrum för globala djursjukdomar) Jonas Johansson Wensman och Maja Malmberg.

SLU Framtidens djur, natur och hälsa - läs mer om vad som är på gång i höst och hämta de tre rapporterna ur plattformens rapportserie.

Media och mässor

Titta gärna på SVT Play där hela konferensen om djur, natur och hälsa 2019 filmades av Utbildningsradion.

Ett seminarium kommer att hållas i Almedalen den 2 juli 2019 – Hur kan djur och natur hjälpa Sveriges ca 5 500 hemmasittare att må bra och återvända till skolan? 

 
Fakta

Lenas egna ord


  • Har två egna hundar och tre katter.
  • Går långpromenader i skog och i öppna landskap - mitt sätt att kunna stressa av, tankarna flyter runt och jag kan lösa många problem.
  • Är såld på betydelsen av djurs och naturs betydelse för människans välbefinnande och har den vetenskapliga tanken bakom, men det är komplext.
  • Är spindel i nätet och blir kontaktad av personer från hela landet. Vill få människor att börja samarbeta – nätverkandet är viktigt.
3 juni 2019 2
Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Djurfilm När Cecilia Di Bernardis dokumentär om fjällrävar hade visats i italiensk tv hörde en pojke av sig. Han hade blivit så inspirerad av filmen att han valt fjällräv som ämne för sitt föredrag inför klassen. Det kanske var första gången hans klasskamrater hörde talas om detta nordliga djur. ”Det var fantastiskt, det var ju precis det vi ville uppnå med dokumentären” säger Cecilia som nu är doktorand på SLU:s forskningsstation i Grimsö.
9 september 2019 10
Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism Turism där djur på något sätt ingår är en växande industri i många länder runt om i världen. Det är turism där människor ska få närkontakt med vilda djur i roller som underhållare, transportmedel, jaktbyte eller selfiekompisar. Dessa verksamheter kan se ut på många olika sätt beroende på vilket djurslag som står i fokus. Gemensamt många gånger är att dessa verksamheter bedrivs på människans villkor medan djurvälfärden är åsidosatt.
16 september 2019 2

Twitter

Miljövänligt odlad gourmetfisk tas fram i samarbete mellan forskare, kockar och näringsliv https://t.co/cA7f7SMEHD https://t.co/M56oJueIyC @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Minskad övergödning ökar värdet på fritidsfiskets fångster https://t.co/oGlPaCnSxd @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Långsamma muskler ger koreansk lantras ett godare griskött. Den genetiska bakgrunden har nu hittats.… https://t.co/dCVNVrj0HB @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Livet på jorden ska kartläggas i storslaget EU-projekt. Tomas Roslin från SLU har tillsammans med två andra forskar… https://t.co/O1ae5FZ6pr @_SLU via Twitter 8 dagar sedan
Färre yngel dör i laxsjukdomen M74 https://t.co/xKxKRidpAV @_SLU via Twitter 9 dagar sedan
Djurskyddsföreningen donerar pengar till SLU https://t.co/CkGUEvL2mB @_SLU via Twitter 11 dagar sedan