Doktorandkurs i Kenya gav perspektiv på biologisk mångfald
Eunice Owino, fågelskrämmarna Peris Auma Ondiek and Joyce Atieno Odhiambo, Diana Rubene, Matt Hiron, Collins Mweresa and Yvonne Ajamma. Foto: Matt Low Doktorandkurs i Kenya

Doktorandkurs i Kenya gav perspektiv på biologisk mångfald

Text: Anna Lundmark Publicerad: 2 december 2014
För Matt Hiron och Diana Rubene gav doktorandkursen i Kenya nya insikter, bland annat hur biologisk mångfald kan upplevas på olika sätt beroende på situationen. Dessutom resulterade ett projekt där de under fyra dagar samlade data om fåglar och skador på gröda i en artikel i Journal of African Ornithology.

13 doktorander från SLU och 12 kenyanska doktorander deltog i kursen 2011. En uppgift var att bilda grupper som innehöll doktorander från båda kontinenterna och sedan tillsammans komma på en frågeställning och samla in data för att få svar på den. Doktoranderna hade en vecka på sig.

– Vi hade varit och fågelskådat tillsammans och en av doktorander sa till mig: ni ser bara arter men vi ser fåglar som äter upp våra grödor, berättar Matt Hiron.

Skydda fälten

Det ledde till ett projekt där doktoranderna studerade hur mycket frön fåglar tog på ett durrafält där två kvinnor var anställda för att skrämma bort fåglar från gryning till skymning. Fältet ingick i en forskningsstudie av hur ogräs påverkar skörden.

vavarfaglar

Vävarfåglar på besök i durrafältet. Village weavers visiting the sorghum field.
Foto: Matt Low.

– Det var ett ganska litet fält och när vi började trodde vi inte att det skulle vara något problem för kvinnorna att skydda det. Men det var det, säger Diana Rubene.

Fälten besöktes nästan hela tiden av två lokalt mycket vanliga arter: byvävare och angolaturturduvor. Doktoranderna räknade antalet fåglar under dagen och hur många frön de tog. De studerade också kvinnorna som med en otrolig precision kastade lerklumpar mot fåglarna för att skrämma i väg dem från grödan.

– Det var intensiva dagar när vi var vid fältet hela tiden och sprang därifrån för en kort lunch, säger Matt.

Trots konstant skrämning tog fåglarna 60 procent av fröna. Men när kvinnorna inte var där så ökade antalet fåglar på fältet. Det syntes tydligt när de tog skydd under ett tropiskt regn.

Att kasta lerklumpar mot fåglarna är en vanlig metod att försöka skydda sin skörd för vanliga lantbrukare i Kenya. Eftersom det här fältet ingick i en forskningsstudie var det möjligt att anställa två personer men ofta är det barnen som tar hand om det istället för att vara i skolan.

Fåglar till nytta eller onytta

Sedan de kom hem från doktorandresan har Matt och Diana haft kontakt med de kenyanska doktoranderna i samband med att de skrev en vetenskapliga artikeln som publicerades online i september.

Matt Hiron ska under de närmaste åren studera hur fåglar bidrar till ekosystemtjänster i jordbruket, som att de äter ogräsfrön eller skadegörare.

– Helt klart är att den här resan har gjort att jag har fått upp ögonen för möjligheten att fåglar också gör oss ekosystemotjänster.  Det är klart att jag visste det förut också. Fåglar kan ju vara ett problem för jordbrukare även i Sverige till exempel genom att skada skörden. Men det är en helt annan sak att vara på plats och uppleva det.

Just den insikten tror Matt Low som var lärare på kursen är svårt att få på något annat sätt.

– När man väl står där i en ny miljö inser man att hur fokuserade vi i den utvecklade världen är i det som är viktigt för oss. I utvecklingsländer handlar det mycket mer om att överleva. Jag tror inte att vi skulle forska lika mycket om biodiversitet, eller på samma sätt, om vi hade samma problem som de har.

Doktorandkursen anordnades av forskarskolan Ekologi – grunder och tillämpningar. En liknande kurs diskuteras inför nästa år.

Fakta

Den vetenskapliga artikeln

Länk till den vetenskapliga artikeln Ostrich: Journal of African Ornithology Crop damage by granivorous birds despite protection efforts by human bird scarers in a sorghum field in western Kenya.

 

 

 

Summary in English

PhD course in Kenya gave new perspectives on biodiversity

For Matt Hiron and Diana Rubene a PhD course in Kenya gave new perspectives, including how biodiversity can be perceived in different ways depending on the situation. Furthermore: four days collecting data on birds and crop damage for the course project lead to an article in the Journal of African Ornithology.

13 doctoral students from SLU and 12 from Kenya participated in the course in 2011. One task was to form groups that included students from both continents, and then collaborate in designing a research question and collect data to answer it within a one-week timeframe.

–We had been out birdwatching together and one of the PhD students said to me, you see only species but we see birds that eat our crops, says Matt Hiron.

This led to a project where the PhD students studied crop damage from birds at a sorghum field where two women were hired to scare away the birds from dawn to dusk. The field was part of a research study of how weeds affect the crops.

– It was a pretty small field and when we started we didn´t think it would be a problem for the women to protect it. But it was, says Diana Rubene.

The field was almost continuously visited by two locally-common bird species: village weavers and African mourning doves. The PhD students counted the number of birds during the day and how many seeds they took. They also studied the women who, with incredible precision, threw mud projectiles towards the birds to scare them away from the crop.

– They were intense days when we were on the field all the time, and could only run away for a short lunch break, says Matt.

Despite constant scaring, the birds took 60 percent of the seeds in the field. It is unclear how effective the scaring was but when the women were not present the number of birds increased drastically. It was evident when they took shelter during a tropical rainstorm.

Throwing mud projectiles towards the birds is a common method to protect the crop for subsistence farmers in Kenya. Since this field was part of a research study, it was possible to employ two people but often it is a task for children who would otherwise be in school.

Since they came home from the PhD course, Matt and Diana have had contact with the Kenyan PhD students when they wrote the scientific article that was published online in September.

The next few years will see Matt Hiron studying how birds contribute to ecosystem services in agriculture, for example by eating weed seeds and insect pests.

– This journey has meant that I think more about birds potentially contributing to ecosystem disservices. Of course I knew that birds can be a problem for farmers, that is the case in Sweden too, but it is quite another thing to experience it.

That is the one of the most important lessons to learn according to Matt Low, teacher of the course, and it is difficult to obtain in any other way.

– Once you find yourself in a new environment you realize how focused we in the developed world are on the questions that are important for us. In developing countries it is much more about survival. I do not think we would study biodiversity as much as we do, or in the same way, if we had their problems.

The PhD course was organized by the SLU research school Ecology- its basics and applications. A similar course is being discussed for next year.

 

 

2 december 2014 2
Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Plattformar SLU har tre plattformar för att stärka samarbetet mellan forskare på de tre fakulteterna LTV, NJ och S: Plattform växtskydd, Plattform växtförädling och Plattform odlingssystem. Syftet är att minimera överlappning inom forskning och undervisning, att dra nytta av SLUs gemensamma resurser och kompletterande kompetenser, att stödja samarbetet mellan forskare vid SLU och att stärka SLUs profil i samhället inom dessa områden.
14 mars 2019 1
Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Publicerat I samband med att våra städer växer och förtätas i allt snabbare takt, har grönskan kommit att få en avgörande roll för det hållbara livet i staden. I sin nya bok ”Urbana ekosystemtjänster - arbeta med naturen för goda livsmiljöer” vill tankesmedjan Movium belysa den urbana grönskans betydelse för stadsbyggande och hur olika aktörer inom branschen kan arbeta med ekosystemtjänster.
13 mars 2019 2

Twitter

Kassavasorter med bättre näringsvärde och potatissorter med bättre motståndskraft mot sjukdomar. Det är målet i nyt… https://t.co/ZHFF3oL7s6 @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
RT @SLUmiljoanalys: Möt forskare från @_SLU och ?@Stockholms_univ? på Baltic Sea Science Center ?@Skansen? i helgen! I rovdjursakvariet bo… @_SLU via Twitter 5 dagar sedan
Parasitsvamp kan hota svenska tallar https://t.co/mN4gBQ9Dp9 https://t.co/2N38cWPOtW @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
https://t.co/XKPnmN5LGb @_SLU via Twitter 8 dagar sedan
Kämpar för almens överlevnad https://t.co/cVm03oVgFA https://t.co/PyiRepPmSo @_SLU via Twitter 8 dagar sedan
Allt fler mjölkgårdar tillverkar eget kraftfoder av lokala råvaror, i stället för att köpa färdigblandat. En ny rap… https://t.co/uLpShzz8oT @_SLU via Twitter 10 dagar sedan