Ekosystemets hjältar i fokus

Text: Ylva Carlqvist Warnborg Publicerad: 30 januari 2020
Sällan har världens pollinatörer varit så i fokus som nu, och sällan, om någonsin, har de varit så hotade. Men det fokus som media och samhället nu lägger på ekosystemtjänsten pollinering kan knappast bli för stort, för omkring tre fjärdedelar av allt vi äter börjar med ett pollinerande djur, och i de flesta fall insekter. För SLU-medarbetaren Lotta Fabricius Kristiansen är pollinatörerna hjältarna som allt fler nu äntligen börjar bli medvetna om.

Lotta Fabricius. Foto: Ylva Carlqvist Warnborg

-När jag säger att jag är biodlare så säger folk ofta ”men hur är det med bina?”. Pollinatörernas svåra läge har gått genom mediebruset och många har lite koll. Man har börjat förstå kopplingarna mellan biologisk mångfald, pollinatörer och vår egen matförsörjning. Men det finns fortfarande en del okunskap kring vad pollinering faktiskt är och hur det fungerar.

-Ris och andra sädesslag pollineras visserligen av vinden, men allt det färgglada behöver insektspollinering; frukt och bär, kaffe och bomull. Klövern i vallen som mjölkkorna äter måste pollineras, säger Lotta.

Bisamhällen dog ut

Det stora internationella intresset för pollinatörernas utsatta läge och nyckelroll inom biologisk mångfald och hållbara ekosystem började vakna år 2006, då många av de bisamhällen som pollinerade mandelproduktionen i Kalifornien dog ut, minns Lotta Fabricius Kristiansen.

-Det blev ett hårt ekonomiskt slag för många, och fortfarande vet ingen säkert vad denna Colony Collapse Disorder berodde på. I Sverige har vi data om vinterförluster av bisamhällen ända sedan 1920-talet, och förlusterna har ökat sedan millennieskiftet.

Rådgivningsstruktur med brister

När vi pratas vid är Lotta just hemkommen från en resa till Indien där hon som medarrangör via sitt eget företag Apinordica lett studiebesök bland biodlare som erbjuder pollineringstjänster åt äppelodlare på Himalayas sluttningar – besök som alltid ger många nya idéer och kontakter. Sedan november 2019 är hon också tillsvidareanställd på halvtid på RådNu, SLU:s nationella kompetenscentrum för rådgivning, där hon tillför sakkunskap kring pollinatörer i allmänhet och honungsbin i synnerhet.

-Det finns ingen riktig rådgivningsstruktur för biodlare. Men med ekonomiskt stöd från det Nationella honungsprogrammet, som Jordbruksverket administrerar, håller vi nu på att analysera hur ett sådant system skulle kunna se ut.

På hemmaplan Sverige är Lotta Fabricius Kristiansen mycket nöjd med att regeringsbudgeten för år 2020 lägger 70 miljoner kronor per år under åren 2020–2022 för åtgärder kring skydd och miljöövervakning av pollinatörer.

-Det är fantastiskt att man avsätter specifika pengar till detta och jag hoppas att man fördelar dem klokt där de får störst effekt.

Outvecklad näring

En del av underlaget som bidragit till den politiska satsningen på pollinatörerna kommer från nätverket Pollinera Sverige, säger Lotta Fabricius Kristiansen som arbetar för att väcka intresse och skapa möten hos inte bara markägare inom jord- och skogsbruk utan också den breda allmänheten. Hon startade själv nätverket tillsammans med kommunikationsexperten inom hållbar matproduktion Anna Lind Lewin. Och apropå att väcka intresse – Pollinera Sveriges informationstrycksak ”Våra vänner pollinatörerna” vann nyligen Publishingpriset 2019 för bästa informationstrycksak.

Och att uppmärksammas i ett sådant sammanhang, tillsammans med alla andra pollinatörer, var kanske precis vad biodlar-Sverige behövde.
-I Sverige är biodling ännu en ganska outvecklad näring, en väldigt specifik, småskalig och lite udda verksamhet. Det är ingen statussysselsättning och oftast en vid-sidan-om-grej. Men det finns en yrkeskår, och villkoren och förutsättningarna för den kommer nog att ändras till det bättre, nu när ekosystemtjänsternas värde blir alltmer känt för allt fler, säger Lotta Fabricius Kristiansen.

Fakta

Lotta Fabricius

Lotta har en magisterexamen i geovetenskap, men är självlärd kring allt som har med biodling att göra. Via skolans värld som naturpedagog och miljösamordnare har hon gått från att lära skolklasser om natur och miljö i både teori och praktik till att nu arbeta med nationella projekt och EU-projekt kring biodling. Till exempel ledde hon som expertkoordinator under 2019 en EIP-Agri-fokusgrupp kring bihälsa och hållbar biodling, där deltagarna kom från 17 länder. I höstas blev hon invald som styrelseledamot i COLOSS, en internationell ideell forskningsbaserad förening som fokuserar på bihälsa. Hon är också en av ledarna för arbetsgruppen inom COLOSS som arbetar med att hjälpa forskare att nå ut med sina resultat till praktisk tillämpning och skapa en tvåvägskommunikation.

 

30 januari 2020 4

Twitter

UppTalk Weekly panelsamtal: Hur ska vi bromsa resistensutvecklingen utan ny antibiotika? SLU-professor Susanna Sten… https://t.co/0xZPPLtq4c @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Idag är det #WorldFoodDay och vi slår ett slag för hållbart odlad mat från #vatten. I serien berättar forskare och… https://t.co/y6dJ8OQjmb @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
RT @_NKfV: Idag 14 okt kl 12-13 webbinarium om hållbart foder till odlad fisk. Anmäl dig och läs mer via: https://t.co/i8IonJZOc9 @_SLU via Twitter 6 dagar sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: #CRISPR är ett viktigt verktyg i studier av geners funktion hos träd, säger prof. Ove Nilsson. Vi har många… @_SLU via Twitter 12 dagar sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: Gen-editering med #CRISPR har stor potential för forskning om sjukdomar hos djur. Läs med om etiska frågor… @_SLU via Twitter 12 dagar sedan
RT @SLUFutureFood: Antibiotikaresistens kräver forskning med helhetsperspektiv. Ny policy brief från @_SLU Framtidens djur natur och hälsa.… @_SLU via Twitter 12 dagar sedan