Elever och forskare gav varandra nya insikter

Text: Anna Lundmark Publicerad: 8 december 2017
En gymnasieklass från Rosendalsgymnasiet läste vetenskapliga artiklar och intervjuade femton forskare på Ekologicentrum. Ett lyckat kommunika-
tionsprojekt? Ja, åtminstone om man ser till den energikick som mötet gav både forskare och elever.

En eftermiddag i oktober intog en gymnasieklass lunchrummet på Ekologicentrum. Jag stod på en stol och parade ihop forskare med elever. Sedan hade de en timme på sig för intervju.

– Det var jätteroligt. Om vi gör om det igen vill jag vara med, sa forskaren Adriana Puentes efter mötet.

Aishwarya Gupta, en av eleverna som läst Adrianas artikel om vilka strategier en växt kan använda för att skydda sig mot växtätare var också nöjd.

– Det gick jättebra. Hon var så bra på att förklara. Och så entusiastisk att det blev intressant.

Faktum är att alla var på påfallande gott humör efter mötet. Läraren Lena Wellhagen sammanfattade elevernas reaktion efteråt med att det hade varit mycket roligare än de hade trott.

Forskningens villkor

Några veckor senare redovisade eleverna för varandra vad de hade lärt sig och det var otroligt spännande att lyssna när de berättade för varandra. Som att se sig själv i en spegel och bli påmind om hur snygg man egentligen är. Vilka intressanta och viktiga saker vi forskar om på Ekologicentrum – det kan man nästan glömma när man lever mitt i det. Eleverna fick inblick i: gamla gårdars betydelse för fåglar, vad en lav egentligen är, var bävrar väljer att bygga sina dammar, invasiva ogräs, hur purjolök kan skydda bönodlingar, hur man kan gynna naturliga fiender till skadegörare och mycket mer.

Eleverna pratade inte bara om de vetenskapliga studierna utan hade också lärt sig en hel del om forskningens villkor, till exempel att forskare behöver pengar för att kunna fortsätta forska och att det är viktigt hur resultaten kommuniceras för att de ska komma till användning i samhället. Många hade också fått en positiv bild av forskare och att de stora utmaningarna när det gäller biologisk mångfald, växtskydd med mera går att lösa.

Intressant berättare

Vad kommer det att ge på lång sikt? Kommer några av dessa ambitiösa studenter att börja på SLU till hösten? Vi får väl se. Nu får vi vara nöjda med att de elever som var här helt klart har lärt sig mycket. Och det har säkert forskarna också. Susanne Pelger på Lunds universitet har visat att doktorander som kommunicerade sin forskning till människor utanför akademin (i detta fall genom att skriva populärvetenskapliga artiklar) också blev bättre forskare. Och som en av mina kollegor sa efter mötet: ”Eleverna sa att det jag gjorde var mycket intressantare när jag berättade än de hade förstått av artikeln”. En sådan insikt kanske gör nästa artikel ännu vassare – även för en vetenskaplig målgrupp.

Ska vi göra om det? Säkert på något sätt – kanske med inslag av arbete i labb och på fält. Projektet kom till på initiativ från Lena Wellhagen, entusiastisk lärare på Rosendalsgymnasiet, som egentligen hade tänkt att eleverna skulle följa forskare en hel dag men det var svårt att få till på så kort tid.

Artikelförfattaren Anna Lundmark är kommunikatör på Ekologicentrum.

 

8 december 2017 4
Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Plattformar SLU har tre plattformar för att stärka samarbetet mellan forskare på de tre fakulteterna LTV, NJ och S: Plattform växtskydd, Plattform växtförädling och Plattform odlingssystem. Syftet är att minimera överlappning inom forskning och undervisning, att dra nytta av SLUs gemensamma resurser och kompletterande kompetenser, att stödja samarbetet mellan forskare vid SLU och att stärka SLUs profil i samhället inom dessa områden.
14 mars 2019 1
Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Publicerat I samband med att våra städer växer och förtätas i allt snabbare takt, har grönskan kommit att få en avgörande roll för det hållbara livet i staden. I sin nya bok ”Urbana ekosystemtjänster - arbeta med naturen för goda livsmiljöer” vill tankesmedjan Movium belysa den urbana grönskans betydelse för stadsbyggande och hur olika aktörer inom branschen kan arbeta med ekosystemtjänster.
13 mars 2019 2

Twitter

Svenska favabönor framtidens mat? https://t.co/j3XC9Nukhz https://t.co/WK9abZUQrE @_SLU via Twitter 17 timmar sedan
Ny rapport: SLU:s forskning håller hög internationell klass https://t.co/SrhFDbBTZo @_SLU via Twitter 17 timmar sedan
RT @SLUmiljoanalys: Filmtips på #världsvattendagen: Forskare och studenter på @_SLU berättar hur de bidrar till en bättre värld #vatten #mi… @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Professor Jiasui Zhan, Battling plant diseases - an evolutionary approach #sluinstallation https://t.co/aPCXxjiTgM @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Professor Anti Vasemägi, Fishing for genes that matter. #sluinstallation https://t.co/CmeaflywtF @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Just nu: Professor Seema Arora-Jonsson, Challenges for sustainable development: Rural Europe in a new global contex… https://t.co/Bt7ufsnH2n @_SLU via Twitter 4 dagar sedan