Etologi- och djurskydds-programmet fyller tio år

Text: Mårten Granert Publicerad: 22 februari 2016
2005 startade den första kursen vid Etologi och djurskyddsprogrammet i Skara. Det var en lite trevande start på grund av låg resurstilldelning men nu har utbildningen funnit sin form och är en självklar och given plats på SLU med en arbetsmarknad som bara växer för studenterna. EoD:s alumner finns på allt fler arbetsplatser i landet och internationellt.

Jubileet hölls den 5 februari och inleddes med att programstudierektor Maria Andersson välkomnade alla. Det var ett kärt återseende då många examinerade studenter kommit.

Foto: Mårten Granert, SLU

Maria Andersson. Foto: Mårten Granert, SLU

Eftermiddagen ägnades sedan åt föredrag av mycket hög kvalitet.

Först ut av föredragshållarna var professor Bosse Algers (SLU) och professor Per Jensen, som verkar på Linköpings universitet. De berättade hur diskussionerna om en etologiutbildning började. För omkring tjugo år sedan var det många ”djurpsykologer” och ”djurpratare” som tog bra betalt av djurägare som behövde hjälp med sina djurs beteendeproblem. Denna verksamhet var inte seriös och rådgivarna saknade utbildning och vetenskapligt stöd för sin rådgivning. Dessutom kom djurägare med sina beteenderelaterade problem hos sina hundar till veterinärerna, vilka inte hade tillräcklig kompetens inom etologi.

Per och Bosse tillsammans med Lars Fält påtalade behovet av den här yrkesgruppen för SLU vilket ledde till att utbildningen till slut startades. Etologer behövs självklart även inom lantbruket, försöksdjurshållning och för de djur som hålls på djurpark och utbildningen har ända sedan starten haft ett helhetsgrepp över all djurhållning.

Per och Bosse gav även en bild av hur den grundläggande och den tillämpade etologin har berikat vetenskapen och hur etologi är en viktig hörnsten i djurskyddsforskningen. Forskningen kring djurs personligheter är i dag ett relativt nytt område som får allt mer uppmärksamhet.

Doktorand Frida Lundmark. Foto: Mårten Granert, SLU

Doktorand Frida Lundmark. Foto: Mårten Granert, SLU

Doktoranden Frida Lundmark gav en målande bild av hur djurskyddsarenan i Sverige förändrats under de tio år EoD har funnits. Ansvaret för djurskyddsfrågorna har flyttats från Djurskyddsmyndigheten och kommunerna till Jordbruksverket och länsstyrelserna, men det kanske mest slående är hur uppdraget förändrats och uppdrag som ”förbättrat djurskydd” och ”ökad kunskap” bytts mot ”Förenkla för företagarna utan att djurhälsan försämras”. Frida Lundmarks doktorsavhandling handlar om offentlig och branschbaserad djurskyddskontroll.

Frida kunde visa alldeles färska resultat gjorda på mjölkgårdar i Västra Götaland. Många branschorganisationer har egna regelverk vars regler ibland ligger över gällande lagstiftning men ibland även under den nivån.

Linda Keeling och Bo Algers. Linda är Sveriges enda professor i djurskydd. Foto: Mårten Granert, SLU

Linda Keeling och Bo Algers. Linda är Sveriges enda professor i djurskydd. Foto: Mårten Granert, SLU

Linda Keeling, Sveriges enda professor i djurskydd, pratade om de positiva sidorna av djurvälfärd. Här räcker varken etologin eller djurskyddsforskningen till utan vi behöver arbeta tvärvetenskapligt, till exempel med etiker och neurofysiologer. Det är ett stort område som röner allt större vetenskapliga framgångar. Det finns många krafter som arbetar för att djur ska ha goda liv.

Harry Blokhuis, även han etologiprofessor, gav exempel på många innovativa lösningar för inhysning av produktionsdjur. Etologi är mycket viktigt för att utveckla djurvälfärden och dessa två områden möts ofta, till exempel när det gäller inhysning av lantbruksdjur. Harry visade på en framtid med bättre verktyg för lantbrukarna för att objektivt kunna mäta djurvälfärden på gård, med hjälp av innovativa tekniska lösningar.

Man behöver inte blicka så värst långt bakåt för att inse vilken enorm utveckling som skett inom djurvälfärd och att etologi spelat en mycket viktig roll i denna utveckling, avslutade Harry Blokhuis.

Professor Lena Lidfors berättade öppenhjärtigt om hur det ibland blev fel och vi fick skratta gott åt programmets tidiga barnsjukdomar.

Sedan alla föreläsare hade tackats med varma applåder och en färgglad påse blev det middag högst upp i Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum, VHC.

22 februari 2016 1

Twitter

UppTalk Weekly panelsamtal: Hur ska vi bromsa resistensutvecklingen utan ny antibiotika? SLU-professor Susanna Sten… https://t.co/0xZPPLtq4c @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Idag är det #WorldFoodDay och vi slår ett slag för hållbart odlad mat från #vatten. I serien berättar forskare och… https://t.co/y6dJ8OQjmb @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
RT @_NKfV: Idag 14 okt kl 12-13 webbinarium om hållbart foder till odlad fisk. Anmäl dig och läs mer via: https://t.co/i8IonJZOc9 @_SLU via Twitter 6 dagar sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: #CRISPR är ett viktigt verktyg i studier av geners funktion hos träd, säger prof. Ove Nilsson. Vi har många… @_SLU via Twitter 12 dagar sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: Gen-editering med #CRISPR har stor potential för forskning om sjukdomar hos djur. Läs med om etiska frågor… @_SLU via Twitter 12 dagar sedan
RT @SLUFutureFood: Antibiotikaresistens kräver forskning med helhetsperspektiv. Ny policy brief från @_SLU Framtidens djur natur och hälsa.… @_SLU via Twitter 12 dagar sedan