Ett blommande campus

Text: Annika Borg Publicerad: 25 januari 2016
Blåklocka, prästkrage och käringtand i stället för vanligt klippt gräs? Snart kommer vissa grönytor på campus Ultuna att blomma, tack vare projektet ”Med sikte på hållbara grönytor”, som blivit verklighet genom SLU:s nya klimatfond.

Hållbar design in action skulle man kunna kalla det. Nu i vår påbörjas det konkreta arbetet med att omvandla en del av gräsmattorna på campus Ultuna till blommande gräsytor. ”Med sikte på hållbara grönytor” är ett projekt som blir verklighet tack vare den nya klimatfonden som instiftades i juni 2014, och som nu har delat ut pengar för första gången.

Bild: Maria Ignatieva

Bildmontaget visar hur det kan komma att se ut på campus Ultuna med de nyanlagda blomsterlunden nedanför gamla HVC. Bild: Maria Ignatieva

Mycket att vinna på blommande campus

Idag täcker konventionella gräsmattor upp till 80 % av all öppen yta på campus Ultuna. Men skötseln av gräsmattorna tar stora resurser i anspråk i form av energiåtgång och utsläpp från klippning under sommarhalvåret.

Men om man i stället har mer ängslika ytor, där det idag är gräsmattor? Enligt färsk forskning från vårt eget universitet skulle det till exempel reducera dieselåtgången för skötseln med tio gånger. Genom att anlägga blommande grönytor kan man reducera koldioxidutsläppen och de ekonomiska kostnaderna kraftigt. Bara i ekonomiska termer är det en stor vinst – under 2015 kostade det 60 000 kr att klippa gräsmattorna endast i kunskapsparken.

En annan stor vinst med ängslika grönytor är en ökad biologisk mångfald och bättre livsutrymme för fler arter. Överflödet av pollinatörer och artrikedomen är signifikant högre i ängslika grönytor jämfört med konventionella gräsmattor. Gräsmattor kan beskrivas som ”gröna öknar” – skönt gröna för ögat, men väldigt fattiga miljöer för växter och djur, framför allt insekter. En allvarlig sida av detta är den akuta situationen för många av våra viktiga pollinatörer idag. Deras livsutrymme och möjlighet att livnära sig är väldigt små i en vanlig bruksgräsmatta.

– Generellt sett har en äng dubbelt så stor biologisk mångfald jämfört med en konventionell gräsmatta, säger Maria Ignatieva, Institutionen för stad och land, och projektledare för projektet ”Med sikte på hållbara grönytor”.

Foto: Jörgen Wissman

Idag är ca en tredjedel av bina och dagfjärilarna i Sverige rödlistade, det vill säga de riskerar att dö ut inom överskådlig framtid. Framför allt beror det på att deras livsmiljöer försvinner på grund av förändrad markanvändning. Foto: Jörgen Wissman

Hon berättar att de snart ska köpa in och så frön samt plantera en del rotade växter, och i april börjar arbetet med att förbereda de platser som ska ingå i projektet. Det är tänkt att pågå under två år, och kommer innebära anläggning, skötsel och uppföljning av de nya grönytorna. Tanken är att dessa kan ha en funktion i undervisning och forskning, utöver att vara estetiskt tilltalande och klimatsmarta:

– De alternativa grönytorna kan användas för ekologisk forskning och i undervisningen vid olika institutioner, säger Maria Ignatieva.

Stort projekt i grunden

Klimatprojektet är en spin off från det interdisciplinära projektet ”Lawn”, som pågått under tre års tid vid SLU med forskare från bland annat Institutionen för stad och land samt Centrum för biologisk mångfald. Syftet är att undersöka gräsmattan som ekologiskt och kulturellt fenomen, och att testa alternativa växtblandningar med lägre eller inga inslag av gräs. Man har bland annat anlagt testytor i Kunskapsparken på Ultuna för att pröva olika lösningar för alternativ till konventionella gräsmattor.

Foto: Maria Ignatieva

Inom projektet Lawn har man tagit fram ett antal provytor med möjliga alternativ till gräsmattor i Kunskapsparken i campus Ultuna i Uppsala. Här kan besökare se alternativa gräsmattor i de olika försöksytor forskarna skapat: Gräsfri gräsmatta, Humlornas paradis, Kalkängen, Grusmattan, Gräsfri äng, Torräng, Målerisk äng och Fjärilsparadiset. Foto: Maria Ignatieva

 

Ett blommande campus växer fram 2016

Det är fem olika ytor runt om på campus som planeras att få en ansiktslyftning. Storleken på dessa ytor skiftar från 3000 m2 till 50 m2. I skrivande stund återstår ännu att komma överens om det sista med Akademiska hus, som äger marken.

Vilka typer av gräsfria ytor ska ni anlägga?

– I kunskapsparken kommer traditionell ängsmark anläggas, i den del där körsbärsträden står. Nedanför gamla HVC ska det bli en blomsterlund, med halvskugga från de stora träd som finns där, och med bland annat midsommarblomster, lundkovall, skogsförgätmigej och buskstjärnblomma.  Vi kommer också anlägga ängsmark med blommande bänkar (”herbaceous turf seat”) vid kårhuset och där ska vi plantera bland annat backnejlika, femfingerört, strandglim och axveronika.

Men kommer man att kunna gå på dessa ”blommattor”?

– Första året när blommorna är nyplanterade ska man låta dem växa i fred, men sen kommer man kunna gå på i alla fall vissa av de anlagda blommattorna och ängarna, säger Maria Ignatieva.

25 januari 2016 6
Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Djurfilm När Cecilia Di Bernardis dokumentär om fjällrävar hade visats i italiensk tv hörde en pojke av sig. Han hade blivit så inspirerad av filmen att han valt fjällräv som ämne för sitt föredrag inför klassen. Det kanske var första gången hans klasskamrater hörde talas om detta nordliga djur. ”Det var fantastiskt, det var ju precis det vi ville uppnå med dokumentären” säger Cecilia som nu är doktorand på SLU:s forskningsstation i Grimsö.
9 september 2019 10
Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism Turism där djur på något sätt ingår är en växande industri i många länder runt om i världen. Det är turism där människor ska få närkontakt med vilda djur i roller som underhållare, transportmedel, jaktbyte eller selfiekompisar. Dessa verksamheter kan se ut på många olika sätt beroende på vilket djurslag som står i fokus. Gemensamt många gånger är att dessa verksamheter bedrivs på människans villkor medan djurvälfärden är åsidosatt.
16 september 2019 2

Twitter

Miljövänligt odlad gourmetfisk tas fram i samarbete mellan forskare, kockar och näringsliv https://t.co/cA7f7SMEHD https://t.co/M56oJueIyC @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Minskad övergödning ökar värdet på fritidsfiskets fångster https://t.co/oGlPaCnSxd @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Långsamma muskler ger koreansk lantras ett godare griskött. Den genetiska bakgrunden har nu hittats.… https://t.co/dCVNVrj0HB @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Livet på jorden ska kartläggas i storslaget EU-projekt. Tomas Roslin från SLU har tillsammans med två andra forskar… https://t.co/O1ae5FZ6pr @_SLU via Twitter 8 dagar sedan
Färre yngel dör i laxsjukdomen M74 https://t.co/xKxKRidpAV @_SLU via Twitter 9 dagar sedan
Djurskyddsföreningen donerar pengar till SLU https://t.co/CkGUEvL2mB @_SLU via Twitter 11 dagar sedan