Fiskar efter ekologiska samband

Text: Vanja Sandgren Publicerad: 19 november 2015
Fiske, övergödning och påverkan på klimatet, det är mänskliga aktiviteter som också påverkar samspelande arter i sjö och hav. Vad händer med abborre, mört och deras bytesdjur? Det är intressant för Anna Gårdmark och hennes forskargrupp vid institutionen för akvatiska resurser i Öregrund.

Anna Gårdmark kom från Fiskeriverket till SLU år 2011. Först som forskare, sen samverkanslektor, nu är hon ämnesansvarig professor.

– Jag arbetar med kvantitativ födovävsekologi och ekosystemanalys I Östersjön. Det handlar om att förstå hur arter påverkar varandra, samspelet mellan rovfiskar, bytesfiskar och andra bytesdjur och hur det påverkar utvecklingen av populationerna.

Ekologi är samspelet mellan olika arter, i tid och rum. Med födoväv menas att man beskriver vem som äter vem.

– Näringsväv är ett vanligare svenskt ord. Det är viktigt att förstå sammanhanget, gör man något som påverkar individerna av en art i ett ecosystem får det indirekta effekter på andra arter, förklarar Anna Gårdmark.

Östersjön berör

Eftersom vi har en lång kust i Sverige berör Östersjöns väl många människor.

– Fiskets effekter på olika arter i Östersjöns näringsvävar är en viktig fråga för många länder runt Östersjön och det förs intensiva förhandlingar på EU-nivå, men länderna har lite olika perspektiv, säger Anna.

En återkommande fråga är hur torsken mår.

– Det finns inte så mycket torsk nu som tidigare. Vid institutionen jobbar vi med frågan om vad det kan bero på. Det handlar om att det är brist på bytesdjur, men också om miljöförhållanden, som till exempel de stora områdena med bottenvatten som är helt utan syre.

– Kolleger har visat att det finns konkurrens om djurplankton, och vi har också visat att tillväxten är dålig även när torsken är större och fiskätande, berättar Anna Gårdmark.

Det viktiga är att förstå hur torskar och andra fiskar byter bytesdjur under sin levnad, från en nykläckt till en vuxen torsk. Brist på byte under någon del av levnadstiden kan bidra till minskad tillväxt. Forskargruppen jobbar med frågan både för torsk och andra rovfiskar såsom lax och abborre.

Varmare vatten kan ge glupskare fisk

Anna Gårdmark och hennes kollegor är också intresserade av hur samspelet mellan olika fiskarter påverkas av klimatförändringar.

– Temperaturhöjningar påverkar till exempel hur fort individer äter. Mörtar kan äta nästan tre gånger snabbare med ökad vattentemperatur. Fiskar är kallblodiga djur och vissa arter, till exempel torsk eller siklöja, är anpassade till kallare temperaturer. Andra fiskarter är mer anpassade till varmare temperaturer, som till exempel abborre och mört, berättar Anna.

Forskning har visat att effekterna av temperaturförändringar skiljer sig mellan dessa arter i laboratoriemiljö. Men hur är det i den naturliga miljön där fiskarna också påverkar varandra?

– Vi undersöker hur klimatet påverkar både rovfiskar och bytesdjur, och hur effekten beror på hur de påverkar varandra. Det gör vi genom modeller och experiment i fält, säger Anna.

I Biotestsjön släpps det varma spillvattnet från kärnkraftverket Forsmark ut. Här kan Anna Gårdmark och hennes kollegor bland annat göra fältexperiment som belyser hur ett varmare klimat påverkar både rovfiskar och bytesdjur. Foto: Göran Hansson

I Biotestsjön släpps det varma spillvattnet från kärnkraftverket Forsmark ut. Här kan Anna Gårdmark och hennes kollegor bland annat göra fältexperiment som belyser hur ett varmare klimat påverkar både rovfiskar och bytesdjur. Foto: Göran Hansson

Experimenten görs i den konstgjorda stängda havsviken där kärnkraftverket i Forsmark släpper ut varmt spillvatten. Effekten av varmvattenutsläppen på fisksamhället följs sedan länge genom fiskövervakning som drivs av institutionens Kustlaboratorium. Varmvattenutsläppen gör det också möjligt för forskare att göra storskaliga klimatexperiment.

Internationella projekt

Forskare på institutionen för akvatiska resurser jobbar mycket med Ospar, Helcom och Ices, och ger också råd till fiskeriförvalting nationellt och inom EU.

I ett av de internationella forskningsprojekten i Anna Gårdmarks grupp tittar man på vad som styr inlagringen av dioxiner i lax och strömming.

– Precis som torsken, så byter laxen föda under sin livstid. När den kommer ut i havet börjar den äta strömming, och kan äta större strömmingar ju större den blir. Eftersom laxen får i sig dioxin från vad den äter, måste vi förstå samspelet mellan lax och strömming, berättar Anna.

Projektet kommer bland annat studera hur dioxinhalten i slutfångsten av både lax och strömming beror på att laxen äter olika storlek av strömming i olika stadier av sin tillväxt. Dessutom kommer forskarna att undersöka hur dioxinhalten i fångsten påverkas av hur lax och strömming fiskas.

Nya yrken och utveckling

Anna är mycket förtjust i att undervisa och samverka med studenter och forskarstudenter.

– Vi har idag mycket lite undervisning men institutionen jobbar med att utveckla utbildning i det breda perspektivet. Vi behöver fisk- och fiskeriekologer på många ställen i samhället. SLU har unik expertis och kunskap om mänskliga aktiviteters påverkan från mark till hav, det är viktigt att ta tillvara på. Vi är idag den största institutionen i Sverige som verkar inom fiskerifrågor och fiskeriekologi, säger Anna Gårdmark.

Hon menar att SLU har ett gyllene utgångsläge i att kunna svara på kunskapsbehovet när det gäller hållbar förvaltning av jordbruk och skogslandskap och dess effekter på land, på kuster och i hav.

– Effekter av markanvändning påverkar naturligtvis haven genom avrinning. Samtidigt påverkas ju livet däri av fiske, så att överfiske av rovfiskar kan leda till exempelvis övergödningssymtom. Därför krävs att vi tar ett helhetsgrepp från land till hav i både forskning och förvaltning.

Fakta

Anna Gårdmark - aktuell som:

Professor i kvantitativ fisk och fiskekologi vid NJ -Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap, institutionen för akvatiska resurser.

– Jag är en nyfiken forskare som är relativt nytillträdd som professor.

Anna tillträdde posten den första mars 2015.

Ålder: 41 år.

Bakgrund: Anna är teoretisk ekolog och arbetade tidigare vid Fiskeriverkets forskningsavdelning. Hon är utbildad vid Lunds universitet, och har forskat vid Uppsala universitet, vid International Institute for Applied Systems Analysis Wien, och vid Washington University St Louis.


Anna doktorerade i teoretisk ekologi år 2005. Avhandlingens titel: ”Species interactions govern evolutionary and ecological effects of population harvesting”.

Fritid: Tillsammans med familjen, i naturen och som tränare för barnfotboll. Familjen bor i Öregrund sedan 10 år.

– Det är en lyx att kunna arbeta som professor och samtidigt finnas nära naturen och havet.

www.slu.se/annagardmark
Fakta

Havssamarbeten

Helcom Baltic Marine Environment Protection Commission – Helsinki Commission. En organisation bestående av de nio länderna med kust gränsande till Östersjön samt EU . Man arbetar med att skydda Östersjöns liv och garantera säkerheten för navigering i området. www.helcom.fi

Ospar. Här samverkar 15 regeringar och EU för att skydda den marina miljön i Nordostatlanten. www.ospar.org

Ices. Det internationella havsforskningsrådet, en global organisation som samordnar forskning och ger årlig rådgivning till t ex fiskeriförvaltning för att stödja en hållbar användning av världshaven. www.ices.dk

 

19 november 2015 10
Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU

Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU

Vilt Hur påverkas den uppväxande skogen av bete från klövdjur? Det var frågan som Holmen skog hoppades att samarbetet med SLU skulle ge svar på. På en lyckad exkursion till ett älghägn utanför Gideå i Västernorrland visade doktoranden Michelle Nordkvist att samarbetet kan ge svar på hur insekterna påverkas också. – Roligt att vi kan skapa ytor för en viss typ av forskning som sedan leder till ny forskning som vi inte hade förutsett men kan ha nytta av, säger Peter Christoffersson på Holmen Skog.
8 december 2017 2

Twitter

I #lucka12 tipsar vi om ett nytt flöde för kunskapen om Sveriges arter och naturvård. https://t.co/bRoWfzpKeK @_SLU via Twitter 4 timmar sedan
I #lucka11 får veta mer om vikten av balans mellan täthet och rymlighet i stadsmiljöer. #SDG11 https://t.co/2A4COqe6iu @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Andra advent och dags för #lucka10 i vår julkalender! Titta på prisbelönt film om minskad påverkan av skogsbruket p… https://t.co/iHfyOkaP5I @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
#Annadagen till ära så tillägnar vi #lucka9 i julkalendern till kunskap om #julbak. https://t.co/qsbVYHX3pP @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Katter av raserna burma, russian blue, abessinier och norsk skogkatt utvecklar diabetes oftare än andra raser. Och… https://t.co/q1b2m1UBCN @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Har du koll på skogsresurserna? Öppna #lucka8 och se efter. #Riksskogstaxeringen https://t.co/mg3liepye3 @_SLU via Twitter 4 dagar sedan