Fördubblingsprojektet – SLU:s största utbildningssatsning

Text: Mårten Granert Publicerad: 11 juni 2019
Trots ökade marknadsföringsinsatser har SLU haft svårt att fylla sina utbildningsplatser. Mot denna bakgrund har en tydlig vision formulerats som säger att SLU ska fördubbla antalet studenter på tio år fram till 2027. Arbetet är i full gång och utbildningsnämnden har formulerat en färdplan för att visionen ska bli verklighet. Flera delprojekt pågår om utbildningars namn, längd och innehåll.

Det är rektor tillsammans med SLU:s utbildningsorganisation som har uppdraget att driva fördubblingsprojektet. Många delar av SLU är involverade i projektet, både inom akademien och administrationen.

3+2

En stor förändring som har diskuterats är längden på utbildningen. Utbildningsnämnden beslutade redan i februari att de tidigare femåriga jägmästar- och agronomprogrammen ska ersättas av treåriga kandidatprogram och tvååriga masterprogram. Slutgiltigt beslut fattas av SLU:s styrelse, preliminärt i juni 2020.

– Förändringen är tänkt att genomföras från och med antagningen 2021, alltså ett år senare än vad det först var planerat. Vi har haft en remisshantering och många framförde invändningar mot den föreslagna tidplanen som vi har lyssnat på, säger Johan Gaddefors som är akademisk ledare för fördubblingsprojektet.

En utredning tittar på om även landskapsarkitektutbildningen ska bli en 3+2-utbildning men inget beslut är fattat.

Som ett led i att öka antalet studenter ingår även att starta nya utbildningar. Nu har utbildningsnämnden prioriterat utvecklingsmedel till två kandidatprogram och sex masterprogram efter att den fått in programförslag. Dock innebär detta inte att alla dessa program kommer att inrättas. Utöver nya program diskuteras också distansutbildningar och samarbeten med andra universitet.

Externa aktörer har åsikter

SLU bjöd under våren in närmare 100 företag, myndigheter och organisationer inom olika branscher för att höra om deras åsikter.

– Det är ett starkt engagemang som SLU har mött och många synpunkter har kommit in. Nu är det framför allt programnämnderna som får ta sig an dessa inspel. Det är givetvis mycket värdefullt för SLU att höra de potentiella arbetsgivarnas synpunkter, men det är SLU som måste ta ansvar för avvägningarna mellan praktisk och akademisk kunskap, säger Johan.

Vad ska programmen heta

En diskussion om utbildningars namn pågår inom SLU. Det är framför allt agronomprogrammen och jägmästarprogrammet som diskuteras.  Det beror dels på den förändrade programstrukturen, dels på att begreppen är svåra att marknadsföra till dagens ungdomar, speciellt till de som bor i städer.

– ”Agronom” och ”jägmästare” är numera allt för vaga eller helt obekanta begrepp för många unga. Tidigare visste ”alla” vad en agronom gjorde eller visste åtminstone inom vilket område en agronom arbetade. Så är det inte längre. Begreppet jägmästare uppfattas som missvisande eftersom det handlar om skogen i en vidare mening.

Oavsett om namnen ändras eller hur utbildningarna görs om på annat sätt är det tänkt att titeln efter examen även fortsättningsvis ska vara agronom eller jägmästare – bara kraven är uppfyllda.

– Att studenterna får en titel efter examen som har ett annat namn än det som deras program har är givetvis en utmaning som vi måste hitta en lösning på. Hur kan vi marknadsföra våra utbildningar tydligt och särskiljande gentemot andra universitet? Ja, det är den frågan som det i grunden allt handlar om, säger Johan.

Hortonomutbildningen var först

Ett program som redan har genomgått en liknande förändring är hortonomutbildningen som gjordes om till ett 3+2-upplägg. De tre första tre åren läser man på trädgårdsingenjörsprogrammet-odling och efter masterprogrammet Horticultural Science får man en hortonomexamen. Omdaningen medförde att man tog bort alla obligatoriska kurser till förmån för mer generellt formulerade examenskrav i framför allt trädgårdsvetenskap. Om denna förändring kommer att ändra något är för tidigt att säga då den infördes för sökande till höstterminen 2018. Hittills har intresset för trädgårdsingenjörsprogrammet ökat.

Marknads- och målgruppsanalyser

Ett vitalt moment i projektet är fördjupade marknads- och målgruppsanalyser som tar sig an SLU:s konkurrens nationellt och internationellt. SLU måste veta om det finns studentunderlag, om liknande utbildningar ges på andra universitet, hur arbetsmarknaden ser ut och andra förhållanden för att kunna fatta rätta beslut. Detta arbete driver kommunikationsavdelningen. Utbildningsnämnden ska engagera en eller flera personer det kommande året för att närmare analysera dessa förhållanden. I detta ingår att undersöka vad olika målgrupper anser i frågor som rör utbildningar och vad som påverkar det slutgiltiga valet.

– Det pågår nu ett intensivt arbete i fördubblingsprojektet, en av de största utbildningssatsningarna i SLU:s historia. Fakulteter och universitetsadministration jobbar i många projekt på olika nivåer. Utbildningsnämnden driver projektet, men det är SLU:s styrelse som fattar de slutgiltiga besluten om programutbudet. Vi har alltså mycket arbete framför oss inför styrelsens beslut i juni nästa år. Det är spännande tider, avslutar Johan Gaddefors.

11 juni 2019 4

Twitter

Seminarium Almedalen: Hur kan djur och natur hjälpa Sveriges ca 5 500 hemmasittare att må bra och återvända till sk… https://t.co/GGGfuDD5km @_SLU via Twitter 4 timmar sedan
Studie från unik ”tidsmaskin”: liten fisk växer snabbare i varmare vatten https://t.co/8PQ1hMiSzk @_SLU via Twitter 4 timmar sedan
Studie från unik ”tidsmaskin”: liten fisk växer snabbare i varmare vatten https://t.co/j8F3JcxljS @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Tidskriften Fauna och Flora söker ny utgivare https://t.co/RDMPNGkTkQ https://t.co/N7LCn4vKRp @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Torsken i Östersjön är nära en kollaps https://t.co/1RdHBL0VIT @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
@_SLU på plats på #Järvaveckan och pratar #klimat och #skog. Spännande namn i #Klimatpanelen som modereras av Ahmed… https://t.co/ft05WRF9ww @_SLU via Twitter 5 dagar sedan