Forskningsfusk – vad gör man om man upptäcker det?
Bilden är ett montage. Foto: Jenny Svennås-Gillner

Forskningsfusk – vad gör man om man upptäcker det?

Text: Mikael Jansson Publicerad: 27 september 2016
Forskningsfusk och så kallad oredlighet har varit på tapeten den senaste tiden, inte minst tack vare Macchiariniaffären på KI.

Så, hur ser det ut på SLU? Är vi utsatta för fusk eller är vi – hemska tanke – en hoper fuskare? Nej, det är lugnt. Rent statistiskt ligger vi ungefär på riksgenomsnittet. Sedan millennieskiftet har universitetet haft tre allvarligare fall av fusk, där SLU-forskare har gjort sig skyldiga.

Men det kommer in anmälningar oftare än så, och alla tas på allvar och utreds.

– Det är viktigt att vi tittar på varje fall oavsett ”tyngden” i det, säger SLU:s chefsjurist Lennart Jonsson. Det ska inte kunna uppstå diskussioner om att vi sopar saker under mattan!

En del av anmälningarna kommer från icke-forskare som ofta mest är missnöjda med forskningens resultat och vill göra någon form av markering – till exempel i rovdjursfrågan och andra infekterade ämnen.

Men i genomsnitt en gång vart tredje år inkommer en allvarlig anmälan från en annan forskare, och dessa är ofta bättre underbyggda rent vetenskapligt. Det kan röra sig om att man upptäckt plagiat men likaväl om att resultat, siffervärden eller annat ifrågasätts.

– Våra forskare är inte så ofta plagierade, säger Lennart Jonsson. Det kommer en anmälan kanske vart tredje år eller så. Men det kan tänkas öka i och med att sökbarheten ökar tack vare digitalisering av äldre texter och programvaror som Urkund och andra digitala verktyg.

Skarpare regelverk

Rent allmänt tror Lennart Jonsson att frågor om forskningsfusk kan komma att lyftas i närtid, tack vare KI-affären men också i och med den utredning av regelverket kring forskningsfusk som ska bli klar i november. Den har beställts av forskningsminister Helene Hellmark Knutsson och görs av professor Margaretha Fahlgren vid Uppsala universitet.

Men vad gör man då om man misstänker fusk? Börja med att påtala det för den egna prefekten, eller kanske en senior forskare inom det område man är verksam i – någon som har erfarenhet och ämneskunskap. SLU:s jurister har också goda kunskaper kring forskningsfuskfrågor.

Tydliga riktlinjer

SLU har tydliga riktlinjer för hur det ska förfaras vid anklagelser om forskningsfusk, ”vetenskaplig oredlighet”, inom SLU, beslutade av rektor 2011.

Med vetenskaplig oredlighet avses uppsåtlig förfalskning och fabrikation av fakta, plagiering, oberättigat hävdande av författarskap, underlåtelse att inhämta och följa nödvändiga tillstånd från berörda myndigheter samt omöjliggörande av upprepning eller efterhandsrekonstruktion av forskningsresultat.

Misstankar om fusk ska skriftligen anmälas till dekan, som tillsätter en undersökningsgrupp. Om utredningen kommer fram till att anklagelserna stämmer, kan ärendet komma att överlämnas till personalansvarsnämnden för beslut om eventuella påföljder. Tidskrifter och finansiärer måste ofta också informeras.

Plagiatmisstanke

Om man upptäcker att man plagierats ska man informera prefekt och dekan. Fakulteten granskar fallet tillsammans med en jurist. Om granskningen finner att SLU-forskaren plagierats och att ärendet bör drivas vidare ska rektor informeras. Ärendet drivs sedan normalt vidare av fakulteten med stöd av SLU:s jurister.

Forskaren bör också efter fakultetens granskning uppmärksamma förlaget på den misstänkta plagieringen av sitt verk.

Riktlinjerna i sin helhet

Summary in English

Scientific fraud – what to do if you discover it

Scientific fraud and so-called misconduct have been hot topics lately, mainly because of the Macchiarini affair at KI.

So what is it like at SLU? Do frauds happen, or are we – horrible thought – a bunch of cheaters? No, we’re okay. Statistically, we’re on the national average. Since the millennium, the university has had three serious fraud cases where researchers at SLU have been guilty.

But more reports than that come in, and all of them are taken seriously and are investigated.

“It’s important to review every case, regardless of its ‘weight’,” says the Head of Legal Affairs at SLU, Lennart Jonsson. “We don’t want people to think that we sweep things under the carpet!”

Some of the reports are handed in by non-researchers who usually feel displeased by research results and want to make some sort of statement – for example on the predator issue or on other controversial issues.

On average, once every three years, a serious report is handed in by another researcher, and they are usually more substantial from a scientific viewpoint. They can concern plagiarism, but results, numerical values or other aspects may be questioned as well.

“Our researchers are not plagiarised very often,” commented Lennart Jonsson. “A report comes in perhaps every three years or so. But they might increase as searchability expands thanks to digitalisation of older texts and software such as Urkund and other digital tools.”

Stronger regulations

In general, Lennart Jonsson believes that scientific fraud issues may be highlighted in the near future, because of the KI affair, but also because of the investigation of scientific misconduct regulations, due in November. It has been ordered by the Minister for Higher Education and Research, Helene Hellmark Knutson, and is being carried out by Professor Margaretha Fahlgren at Uppsala University.

So what should you do if you suspect fraud? Start by telling your head of department, or perhaps a senior researcher within the field you work in – someone who has experience and subject knowledge. SLU’s legal staff are also very skilled in scientific misconduct issues.

Clear guidelines

SLU has clear guidelines on how to proceed with accusations of scientific misconduct within SLU, adopted by the vice-chancellor in 2011.

Scientific misconduct means falsification and fabrication of the facts, plagiarism, unjustified claims of authorship, failure to obtain and comply with the necessary permits from government agencies and the rendering impossible of repetition or subsequent reconstruction of research.

Suspicions of fraud must be reported in writing to a dean, who in turn appoints an investigation group. If the investigation group establishes that the accusations are true, the matter may transferred to the staff disciplinary board which decides on any consequences. Periodicals and financiers must usually also be informed.

Suspicions of plagiarism

If you discover that you have been plagiarised, you must inform your head of department and dean. The faculty reviews the case together with a legal officer. If the review results find that the SLU researcher has been plagiarised and that the matter should continue, the vice-chancellor must be informed. The faculty, with the support of SLU’s legal affairs unit, then pursues the matter.

The researcher should also, following the review, notify the publisher of the suspected plagiarism of their work.

Find the complete guidelines here.

27 september 2016
Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Plattformar SLU har tre plattformar för att stärka samarbetet mellan forskare på de tre fakulteterna LTV, NJ och S: Plattform växtskydd, Plattform växtförädling och Plattform odlingssystem. Syftet är att minimera överlappning inom forskning och undervisning, att dra nytta av SLUs gemensamma resurser och kompletterande kompetenser, att stödja samarbetet mellan forskare vid SLU och att stärka SLUs profil i samhället inom dessa områden.
14 mars 2019 1
Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Publicerat I samband med att våra städer växer och förtätas i allt snabbare takt, har grönskan kommit att få en avgörande roll för det hållbara livet i staden. I sin nya bok ”Urbana ekosystemtjänster - arbeta med naturen för goda livsmiljöer” vill tankesmedjan Movium belysa den urbana grönskans betydelse för stadsbyggande och hur olika aktörer inom branschen kan arbeta med ekosystemtjänster.
13 mars 2019 2

Twitter

Kassavasorter med bättre näringsvärde och potatissorter med bättre motståndskraft mot sjukdomar. Det är målet i nyt… https://t.co/ZHFF3oL7s6 @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
RT @SLUmiljoanalys: Möt forskare från @_SLU och ?@Stockholms_univ? på Baltic Sea Science Center ?@Skansen? i helgen! I rovdjursakvariet bo… @_SLU via Twitter 9 dagar sedan
Parasitsvamp kan hota svenska tallar https://t.co/mN4gBQ9Dp9 https://t.co/2N38cWPOtW @_SLU via Twitter 12 dagar sedan
https://t.co/XKPnmN5LGb @_SLU via Twitter 12 dagar sedan
Kämpar för almens överlevnad https://t.co/cVm03oVgFA https://t.co/PyiRepPmSo @_SLU via Twitter 13 dagar sedan
Allt fler mjölkgårdar tillverkar eget kraftfoder av lokala råvaror, i stället för att köpa färdigblandat. En ny rap… https://t.co/uLpShzz8oT @_SLU via Twitter 14 dagar sedan