Forskningskoordinatorer stort stöd vid snåriga utlysningar
De fyra forskningskoordinatorerna. Från vänster: Fiona Reid, Ulf Westerlund, Caroline Grabbe och Michelle Cleary. Foto: Lars Erik Lindell, SLU

Forskningskoordinatorer stort stöd vid snåriga utlysningar

Text: Mårten Granert Publicerad: 25 april 2018
Sedan i höstas finns det nu fyra nya forskningskoordinatorer vid Grants Office på SLU. De har rekryterats för att stödja universitetets forskare i den omfattande och många gånger snåriga processen att ansöka om forskningsmedel, med fokus på större internationella utlysningar.

– Det är en helt annan sak att söka pengar för exempelvis ett stort EU-finansierat projekt, än från svenska forskningsfinansiärer som Formas och VR, som absolut kan vara väl så omfattande. En av våra styrkor är att vi kan ta fram bakgrundinformation om en specifik utlysning och därigenom ta reda på vad det är som forskningsfinansiären är ute efter, säger Ulf Westerlund som är en av fyra forskningskoordinatorer.

Forskningskoordinatorerna arbetar huvudsakligen med de större utlysningarna från till exempel EU:s ramprogram Horisont 2020. Sådana utlysningar involverar vanligtvis ca 10–15 olika organisationer, men antalet kan variera ganska mycket. I många fall är det inte heller säkert att det endast är forskare som kommer att utvärdera de  inkomna ansökningarna, utan snarare en grupp av människor från olika sektorer, däribland industrisektorn. Därför är det viktigt att ansökningarna är kortfattade, tydliga, enkla och anpassade till den tänkta läsaren.

Delaktiga i skrivprocessen

– Vi forskningskoordinatorer kan även vara delaktiga i själva skrivprocessen och vara ett stöd för den som ska utforma ansökan. Vi kan i andra fall läsa igenom och ge feedback på ansökan innan den skickas. Vårt arbete beror mycket på det stöd den enskilda forskaren efterfrågar, säger Ulf.

Forskningskoordinatorerna utför också en aktiv omvärldsbevakning.

– Om vi hittar en utlysning som passar ett forskningsområde eller specifik forskargrupp vid SLU så tar vi kontakt med prefekten på den mest passande institutionen. Det är viktigt att vi har goda kontakter med både universitetets forskare och institutioner. De är ju på sätt och vis våra uppdragsgivare. För att förbättra dessa kontakter har vi, efter ett beslut av rektor, tillsammans med fakulteterna bildat en grupp för strategisk externfinansiering (SET) som träffas fyra gånger per år. SET är mycket viktigt för oss forskningskoordinatorer då den ger oss en kanal att nå ut till hela SLU samt möjligheten att diskutera vilka utlysningar som är strategiskt viktiga för universitetet, säger Ulf.

En satsning som betalar sig

Koordinatorerna anställdes i höstas så än är det för tidigt att säga om det har varit en lyckad satsning men forskningskoordinator Caroline Grabbe är så gott som övertygad om att den kommer att betala sig med tanke på de insatser och den respons de fått så här långt.

– Det är många som vittnat om vikten av vår vägledning i ansökningsförfarandet. I några fall har vår kunskap och råd har varit av stor betydelse. De här stora ansökningarna är långsiktiga satsningar och vi vill gärna komma in så tidigt som möjligt i processen, säger Caroline.

Fakta

Forskningskoordinatorerna

S och NJ: Caroline Grabbe, Umeå – caroline.grabbe@slu.se

VH och LTV: Fiona Reid, Uppsala – fiona.reid@slu.se

LTV och S: Michelle Cleary, Alnarp – michelle.cleary@slu.se

NJ och VH: Ulf Westerlund, Uppsala – ulf.westerlund@slu.se

Läs mer om vilka tjänster som forskningskoordinatorerna kan bistå med här
25 april 2018 4
Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Djurfilm När Cecilia Di Bernardis dokumentär om fjällrävar hade visats i italiensk tv hörde en pojke av sig. Han hade blivit så inspirerad av filmen att han valt fjällräv som ämne för sitt föredrag inför klassen. Det kanske var första gången hans klasskamrater hörde talas om detta nordliga djur. ”Det var fantastiskt, det var ju precis det vi ville uppnå med dokumentären” säger Cecilia som nu är doktorand på SLU:s forskningsstation i Grimsö.
9 september 2019 10
Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism Turism där djur på något sätt ingår är en växande industri i många länder runt om i världen. Det är turism där människor ska få närkontakt med vilda djur i roller som underhållare, transportmedel, jaktbyte eller selfiekompisar. Dessa verksamheter kan se ut på många olika sätt beroende på vilket djurslag som står i fokus. Gemensamt många gånger är att dessa verksamheter bedrivs på människans villkor medan djurvälfärden är åsidosatt.
16 september 2019 2

Twitter

Upphandling med fokus på djur och hälsa https://t.co/JVZmv3pX29 @_SLU via Twitter 13 timmar sedan
Kan Sveriges naturvårdsinsatser hålla jämna steg med skogsbruket? En tvärvetenskaplig forskargrupp har undersökt vi… https://t.co/TQO33suZuH @_SLU via Twitter 14 timmar sedan
Konsumenter reagerar negativt på ordet ”bioteknik”. Märkning av livsmedel bör kombineras med upplysning om vad orde… https://t.co/C0Gr9OIYOu @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
Miljövänligt odlad gourmetfisk tas fram i samarbete mellan forskare, kockar och näringsliv https://t.co/cA7f7SMEHD https://t.co/M56oJueIyC @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
Minskad övergödning ökar värdet på fritidsfiskets fångster https://t.co/oGlPaCnSxd @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
Långsamma muskler ger koreansk lantras ett godare griskött. Den genetiska bakgrunden har nu hittats.… https://t.co/dCVNVrj0HB @_SLU via Twitter 8 dagar sedan