Fortsättningen tryggad för välanvänt internetbaserat läromedel

Text: Ingrid Hansson Publicerad: 23 januari 2018
Databasen VetBact är ett nationellt och internationellt pedagogiskt verktyg och en kunskapsbank för studenter, lärare, forskare och allmänheten. VetBact (www.vetbact.org) har funnits allmänt tillgänglig på internet sedan 2006 och utvecklingen har hela tiden drivits av studenternas behov. Tack vare medel från VH-fakulteten så finns VetBact nu på en server vid SLU, vilket gör att den kommer att finnas kvar och utvecklas under överskådlig tid.

På veterinärutbildningen vid SLU har studenterna uttryckt en önskan om att få tillgång till sammanfattande information om bakterier som de bör känna till inför den framtida yrkesutövningen. Databasen VetBact fyller ett sådant behov, inte bara för veterinärstudenter utan även för många andra i Sverige och i övriga länder, som söker efter bakteriologisk kunskap med anknytning till veterinärmedicin.

VetBact är en webbaserad databas som innehåller information om veterinärmedicinskt viktiga bakterier och motsvarande infektionssjukdomar. Databasen riktar sig i första hand till studenter och lärare på fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap vid SLU, men den används också av läkarstudenter, kliniskt verksamma veterinärer och andra personer med anknytning till veterinärmedicin.

Data och praktiska hjälpmedel i kombination

Databasen innehåller för närvarande information om drygt 250 bakteriearter och det finns cirka 500 bilder kopplade till dessa. Bilderna får användas för icke-kommersiella syften under förutsättning att källan anges. Förutom den centrala databasen innehåller VetBact ytterligare fyra delar: en blogg, instuderingsfrågor, ett virtuellt laboratorium samt länkar till föreläsningar i bakteriologi. Bloggen används för att informera användarna om uppdateringar och förändringar. Instuderingsfrågorna kan användas för att kontrollera kunskaper och det virtuella laboratoriet gör det möjligt att genomföra ”torra” laborationer och försöka avgöra vilken bakterie det är som har orsakat sjukdomsfallet, matförgiftningen eller kontaminationen av slaktkroppen.

I VetBact finns även en termlista med olika termer och begrepp och en beskrivning av flertalet av de biokemiska tester som används inom bakteriologin. Eftersom stavning av bakterienamn inte alltid är så lätt att komma ihåg, så finns det även en snabbsökningsfunktion, så att man oftast hittar rätt bakterie även om man inte stavar namnet helt korrekt.

Framtiden säkrad

När man besöker  VetBact, så hamnar man sedan den 6 november 2017 på en server, som SLU har ansvaret för. Eftersom IT-avdelningen på SLU har åtagit sig att sköta den datatekniska driften så kommer VetBact att kunna finnas kvar och fortsätta att utvecklas under överskådlig tid. Arbetet kommer att fortsätta för att VetBact ska bli ett ännu bättre pedagogiskt hjälpmedel som ett komplement till traditionella laborationer, föreläsningar och lärobok utan att helt ersätta dessa hjälpmedel. VetBact ska också utgöra att stöd för kliniskt verksamma veterinärer och andra personer med anknytning till veterinärmedicin.

Fem kolonier av Bacillus cereus odlade på Mannitol egg Yolk Polymyxin-agar (MYP-agar). Bild: Ingrid Hansson (SLU), Lise-Lotte Fernström (SLU) & Karl-Erik Johansson (SLU)

Fem kolonier av Bacillus cereus odlade på Mannitol egg Yolk Polymyxin-agar (MYP-agar). Bild: Ingrid Hansson (SLU), Lise-Lotte Fernström (SLU) & Karl-Erik Johansson (SLU)

 

Markeringarna på kartan visar platser från vilka VetBact har besökts under en femtimmarsperiod 2017-11-26. Dessa markeringar representerar ca 50 olika länder. Kartan har genererats i StatCounter och utnyttjar Google Maps.

 

Kurvan visar antal besökta sidor på VetBact sedan 2012-01-01. Bakteriologikursen brukar starta i början av höstterminen, vilket syns tydligt på kurvan, som har genererats i StatCounter. Under kursperioden i slutet av varje år kan man urskilja två tydliga toppar. Den ena representerar den dag studenterna utför det praktiska provet och den andra toppen representerar dagen före tentamen. I slutat av 2017 syns ytterligare en topp, som troligen genereras av studenter under en kurs i en annan del av världen.

Fakta

Referenser


  • Johansson K.-E. (2014) .VetBact – culturing bacteriological knowledge for veterinarians. Veterinary Record, 174(7), 162-163. doi:11136/vr.g162
  • Johansson K-E, Hansson I & Tamm S. (2017). Databasen VetBact ─ ett internetbaserat läromedel inom veterinärmedicinsk bakteriologi Svensk VetTidn,
23 januari 2018 5

Twitter

SLU:s ekonomi fortsatt stark https://t.co/sxYobmFmr5 @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
Science report: Ten reasons for preserving grasslands https://t.co/rHkWcL3xGK https://t.co/Dat0Tz5pBP @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
Ny studie: Tio skäl att bevara gräsmarkerna https://t.co/4vB9c3CWyI https://t.co/FAc2zdnRbk @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer https://t.co/OANJYU20Aa https://t.co/rsR6v5EpAq @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Skogen - räcker den? En film om när förväntningar växer snabbare än träd. https://t.co/J7MqjKFuBZ https://t.co/yBq8Sj2E1X @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
Hur kan djur och natur bli en resurs inom vård och skola i framtiden? Konferensen #DjurNaturHälsa2019 riktar sig ti… https://t.co/KIEeJ3zw3V @_SLU via Twitter 8 dagar sedan