Framtid för samverkanshjältar
- Precis som man måste träna för att lära sig cykla, kräver samverkanskompetens träning, konstaterar Victoria Tönnberg. Foto: Ylva Carlqvist Warnborg

Framtid för samverkanshjältar

Text: Ylva Carlqvist Warnborg Publicerad: 29 oktober 2019
Hur fungerar samverkan mellan forskare, rådgivare i gröna näringar och lantbrukare? För att uttrycka det diplomatiskt: ofta inte så väldigt bra. Ändå är ju samverkan nästan alltid nyckeln till utveckling och framgång – och lyckligtvis finns det stor förbättringspotential. Det är slutsatser ur rapporten Samverkan för lantbrukets kunskapsutveckling från RådNu, SLU:s nationella kompetenscentrum för rådgivning inom de gröna näringarna.

Många av Sveriges lantbrukare samarbetar kontinuerligt med rådgivare som ofta fungerar som ett mellansteg mellan själva näringarna och forskarvärlden. Rådgivaren har alltså en viktig roll som kräver samverkan åt alla håll för att fungera optimalt.

– Men av tradition har man inte uppmärksammat lika mycket hur man arbetar som själva ämneskunskapen, och det behöver vi ändra på om vi ska använda våra forskningsresurser smartare inför framtiden, säger Victoria Tönnberg, hortonom och rådgivare inom trädgårdsproduktion vid HIR Skåne/Hushållningssällskapet. Hon har på uppdrag av RådNu skrivit rapporten och har sedan tidigare erfarenhet av olika samverkansprojekt och vet hur svårt det kan vara.

”Ge hit pengarna”

– Forskarna är experter på att skriva sina ansökningar för att de ska passa utlysningarna från forskningsfinansiärerna. Rådgivare blir då ofta tillfrågade att ingå i referensgrupper för forskningsprojekten – men en vanlig upplevelse är att de snarare blir utnyttjade som ett namn i en ansökan än att de blir verkligt delaktiga i den följande forskningsprocessen. Och i lantbrukarled finns mycket frustration, eftersom man ofta uppfattar att forskningen bedrivs så långt från praktiken. En lantbrukare sa ”(…) mycket startas för att tjänstemännen ska få jobb. Man känner att ”ge hit pengarna istället – till mig som kan göra något konkret av det, istället för att det ska mala en jävla massa kvarnar i tjänstemannaled” säger Victoria Tönnberg.

Samverkanshjältar

Victoria har i rapporten intervjuat 24 forskare, rådgivare, lantbrukare och andra samverkansintresserade, och hon använder begreppet samverkanshjältar för att beskriva dem som fixar samverkan mellan yrkeskompetenserna på bästa sätt.

– Samverkanshjältarna är de som till exempel vet att det viktiga är vad som sägs, inte vem som säger det. De skapar tillit och ser till att allas perspektiv verkligen kommer fram så att det blir diskussioner som leder till förståelse för varandra. Men tyvärr lyfts sällan samverkanshjältarnas kunskaper till organisationsnivå, utan de jobbar på var och en för sig.

Samverkanskompetens är redan ett eget forskningsområde, men de verktyg som finns för att samverka bäst ligger alltför ofta oanvända kvar i sin verktygslåda, konstaterar Victoria Tönnberg. Hon hoppas att hennes rapport ska hjälpa till att ändra på det.

– Problemen är inte så enkla längre, och alla vet egentligen att vi behöver jobba tillsammans för att komma någonstans. Jag tror att tiden börjar bli mogen för en kulturförändring där till exempel projektledare vågar släppa mer på kontrollen och lita mer på gruppen och processen.

Precis som man måste träna för att lära sig cykla, kräver samverkanskompetens träning, konstaterar Victoria Tönnberg.

– Ta rygg på någon som du känner och som redan är duktig på samverkan och lär av hen! Eller gå RådNu:s processledningskurs! Eller läs min rapport! säger Victoria Tönnberg.

I Kunskapspodden berättar Victoria Tönnberg mer om rapporten Samverkan för lantbrukets kunskapsutveckling – introduktion för samverkanshjältar och ledare, som är nummer 1 i SLU RådNu:s egen rapportserie.

 

29 oktober 2019 5
Framtid för samverkanshjältar

Framtid för samverkanshjältar

Framgång Hur fungerar samverkan mellan forskare, rådgivare i gröna näringar och lantbrukare? För att uttrycka det diplomatiskt: ofta inte så väldigt bra. Ändå är ju samverkan nästan alltid nyckeln till utveckling och framgång – och lyckligtvis finns det stor förbättringspotential. Det är slutsatser ur rapporten Samverkan för lantbrukets kunskapsutveckling från RådNu, SLU:s nationella kompetenscentrum för rådgivning inom de gröna näringarna.
29 oktober 2019 5

Twitter

Ny bok för ännu bättre naturvägledning i Norden https://t.co/6HIMn8SjcU https://t.co/gtx00MINS2 @_SLU via Twitter 15 dagar sedan
Viktigt lyssna på djurägarnas syn på skyddsåtgärder mot rovdjur https://t.co/WiQh8g5Vn1 https://t.co/2X0ImZueoj @_SLU via Twitter 19 dagar sedan
Utökat samarbete i Norden för kunskapsbyggande om biologisk mångfald https://t.co/bV1Uu42Odf https://t.co/ma0lfaR05z @_SLU via Twitter 19 dagar sedan
"Jag är mycket glad över det utvidgade samarbetet eftersom alla tre länder delar samma artstock" kommenterar Lena S… https://t.co/Xr8DIWiYdR @_SLU via Twitter 19 dagar sedan
Betande älgar påverkar skadeinsekten röd tallstekel. https://t.co/uAtLNSAhSu https://t.co/cEmczc80Zm @_SLU via Twitter 21 dagar sedan
Svenskt jordbruk kan utnyttja kapital och sidoverksamheter mer effektivt https://t.co/kztYa4lxUl @_SLU via Twitter 22 dagar sedan