Framtidens lantbruk är något att räkna med

Text: Li Gessbo Publicerad: 9 maj 2014
”Framtidens lantbruk - djur, växter och markanvändning” är en av SLU:s fyra framtidsplattformar som ska ge ny kunskap som stöd till kommande beslut och satsningar, för en bättre framtid. Stora frågor ställs om framtiden, om klimatförändringar, ändliga resurser och hållbart lantbruk. För att kunna svara på dem behövs tvärvetenskapliga initiativ och Framtidens lantbruk är ett sådant.

Framtidens lantbruk utgör en plattform för tvärvetenskaplig forskning och samarbeten med tonvikt på lantbrukets produktion och markanvändning i Norden. Man bedriver i dag tre egna forskningsprojekt och har ett tiotal andra projekt dockade. Framtidens lantbruk startade på initiativ av NL-fakulteten 2009, men drivs sedan fas 2 inleddes 2013 på uppdrag av rektor och tre fakulteter är involverade.

Tvärvetenskapens betydelse

Lotta Rydhmer är biträdande programchef för Framtidens lantbruk och hon framhåller tvärvetenskapens betydelse:
– Det behövs för att åstadkomma ett mer hållbart lantbruk. Framtidsfrågorna är för stora för att lösas hos var och en inom olika discipliner. På SLU finns så mycket kompetens och vi försöker att stimulera samarbeten som annars kanske inte skulle bli av.

Huvuduppgiften är att stimulera tvärvetenskapliga samarbeten inom SLU, men om den kompetens som behövs saknas hämtas den externt. Till de seminarier som anordnas tar man däremot ofta in externa föreläsare, både från Sverige och från andra länder, för input till diskussioner och nya idéer.

Projekten inom Framtidens lantbruk ska vara tvärvetenskapliga. Tvärvetenskap kommer även att genomsyra den doktorandkurs som startar i höst och en planerad workshop med alla SLU:s framtidsplattformar, som ska handla om att arbeta tvärvetenskapligt.
– Att arbeta tvärvetenskapligt är inte helt enkelt, säger Lotta. Det tar ofta mer tid, är ”trögare”. Så nu i projektets fas 2 har vi alltid någon som jobbar minst halvtid i våra forskningsprojekt, för att hålla farten uppe.

När det gäller de dockade forskningsprojekten, de som är anslutna för att få tillgång till nätverk och aktiviteter, men som inte drivs direkt av Framtidens lantbruk, har det varit svårare.
– Vi har inte lyckats så bra med det konceptet som vi hoppats. Vi vill kunna erbjuda en mötesplats, som kan ge inspiration och givande diskussioner. Men även konkret stöd, som att hjälpa till med stödbrev till forskningsansökningar. Det svåra är att få en kontinuitet i vårt engagemang, säger Lotta.

Framtidsfokus

Förutom tvärvetenskap handlar Framtidens lantbruk förstås om framtidsfokus:
– Vi har publicerat en vetenskaplig metodartikel om framtidsscenarier och vår programchef Erik Westholm, med ett förlutet från Institutet för framtidsstudier, är en stor tillgång när det gäller framtidsfokus, säger Lotta.

De är sju personer i styrgruppen för Framtidens lantbruk.
– Och så har vi en fantastisk referensgrupp med representanter från olika avnämare. De bidrar aktivt till vårt arbete med projektidéer och vi lär oss mycket av dem, säger Lotta.

Lotta Rydhmer forskar om avel för hållbar husdjursproduktion och undervisar SLU:s husdjursvetare.
– Framtidens lantbruk har gjort mig till en bättre lärare. Arbetet har gett mig bredare perspektiv. Jag tror att det vi gör inom Framtidens lantbruk kan bidra positivt till undervisningen. Denna vinter har vi varit engagerade i arbetet med Framtidens utbildning vid SLU.

Sprida kunskapen

– Nu börjar Framtidens lantbruk bli väl etablerat inom SLU och i Sverige, säger Lotta. Vi blir inbjudna att vara med i många olika sammanhang. Det är kul!

– Vi åker ut i landet och träffar politiker, tjänstemän, rådgivare och lantbrukare för att få veta vad våra avnämare tycker är viktiga forskningsfrågor och för att dela med oss av vår kunskap. Det ger inspiration och väcker nya tankar. I ett projekt har vi arbetat med ett verktyg som kommuner ska kunna använda för att ta fram en policy för offentlig upphandling av livsmedel, en så kallad etisk matris.

Vad som händer med Framtidens lantbruk efter 2016 vet vi inte, men behovet av ny kunskap och nya arbetsformer kommer att fortsätta finnas. Forskningen för ett mer hållbart lantbruk utvecklas över tid och det vill Framtidens lantbruk bidra till.

9 maj 2014 5
Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Djurfilm När Cecilia Di Bernardis dokumentär om fjällrävar hade visats i italiensk tv hörde en pojke av sig. Han hade blivit så inspirerad av filmen att han valt fjällräv som ämne för sitt föredrag inför klassen. Det kanske var första gången hans klasskamrater hörde talas om detta nordliga djur. ”Det var fantastiskt, det var ju precis det vi ville uppnå med dokumentären” säger Cecilia som nu är doktorand på SLU:s forskningsstation i Grimsö.
9 september 2019 10
Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism Turism där djur på något sätt ingår är en växande industri i många länder runt om i världen. Det är turism där människor ska få närkontakt med vilda djur i roller som underhållare, transportmedel, jaktbyte eller selfiekompisar. Dessa verksamheter kan se ut på många olika sätt beroende på vilket djurslag som står i fokus. Gemensamt många gånger är att dessa verksamheter bedrivs på människans villkor medan djurvälfärden är åsidosatt.
16 september 2019 2

Twitter

Upphandling med fokus på djur och hälsa https://t.co/JVZmv3pX29 @_SLU via Twitter 12 timmar sedan
Kan Sveriges naturvårdsinsatser hålla jämna steg med skogsbruket? En tvärvetenskaplig forskargrupp har undersökt vi… https://t.co/TQO33suZuH @_SLU via Twitter 13 timmar sedan
Konsumenter reagerar negativt på ordet ”bioteknik”. Märkning av livsmedel bör kombineras med upplysning om vad orde… https://t.co/C0Gr9OIYOu @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
Miljövänligt odlad gourmetfisk tas fram i samarbete mellan forskare, kockar och näringsliv https://t.co/cA7f7SMEHD https://t.co/M56oJueIyC @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
Minskad övergödning ökar värdet på fritidsfiskets fångster https://t.co/oGlPaCnSxd @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
Långsamma muskler ger koreansk lantras ett godare griskött. Den genetiska bakgrunden har nu hittats.… https://t.co/dCVNVrj0HB @_SLU via Twitter 7 dagar sedan