Från noll till fyra i ett slag

Text: Li Gessbo Publicerad: 11 maj 2015
Institutionen för akvatiska resurser kom till SLU 2011, och är nu störst av alla institutioner med över 150 anställda. Nu har man fått sina första professorer – fyra stycken på några månader. Magnus Appelberg är prefekt vid institutionen och en av de fyra. Han berättar vad detta betyder för institutionen.

Förutom att institutionen för akvatiska resurser är den största vid SLU så är ungefär 100 personer av drygt 150 anställda teknisk/administrativ personal, och ett 50-tal disputerade forskare. Det är unikt med så stor andel T/A-personal, men oerhört viktigt för en fungerande verksamhet där cirka 85 % av verksamheten utgörs av fortlöpande miljöanalys och har en forskning som ofta bygger på miljöanalysens data. Tills nyligen har de däremot inte haft några professorer – något som ändrades nästan i ett slag då de på några månader fått en rekryterad och tre befordrade.

Fyra professorer – och en gäst

Från vänster: Erik Petersson, Magnus Appelberg, Anna Gårdmark, Michele Casini.

Från vänster: Erik Petersson, Magnus Appelberg, Anna Gårdmark, Michele Casini.

Först ut var Erik Petersson, som befordrades till professor i november. Hans ämnesområde är akvatisk ekologi och han arbetar vid sötvattenslaboratoriet i Drottningholm.

Sedan följde Magnus Appelbergs befordran till professor i miljöanalys med inriktning mot fiskekologi och Anna Gårdmark rekryterades till ämnesprofessuren i kvantitativ fisk- och fiskeriekologi. De arbetar båda vid kustlaboratoriet i Öregrund.

I slutet av mars befordrades även Michele Casini till professor i marin ekologi med inriktning mot fiskeriförvaltning och han finns vid havsfiskelaboratoriet i Lysekil.

– Vi har fått professorer på alla våra tre huvudlaboratorier, av en slump, jättekul! Dessutom har vi fått Karin Limburg som gästprofessor, 10 % i tre år, från första maj, säger Magnus.

Med professorerna har institutionen tagit ett viktigt steg till att bli en riktig SLU-institution och särskilt ämnesprofessuren är ett stort och viktigt uppdrag. Det stärker institutionen och bilden utåt samtidigt som det ökar möjligheten till att även få grundutbildningsuppdrag, något som de ännu saknar.

Från myndighet till universitet

När Fiskeriverket avvecklades 2011 flyttades forskningsdelen till SLU och bildade institutionen för akvatiska resurser – och med det fick SLU störst fiskkompetens i Sverige. Verksamheten handlar bland annat om marina fiskeresurser, fisk och kräftor i sjöar och vattendrag, fisket i havet, längs kusten och i de stora sjöarna inklusive bland annat effekter av säl och skarv. Det handlar om både fisken och fisket och vad som påverkar dessa, men ekosystemperspektivet har fått allt en större vikt.
– Vår flytt till ett universitet har varit som att försöka passa in en fyrkantig kloss i ett runt hål, inte helt enkelt, säger Magnus. Trots allt går det rätt bra även om det finns en del kvar att göra, bland annat vad gäller känslan av SLU-tillhörighet när vi är så utspridda över landet.

Ungefär 85 % av verksamheten utgörs av fortlöpande miljöanalys, men sedan flytten till SLU har forskningen definitivt utvecklats med tydliga uppdrag menar Magnus. De har fått in doktorander i verksamheten och har fått en något bredare inriktning – men med samma fokus som tidigare:
– Vi blev mycket väl mottagna vid SLU från första början och samarbetet inom SLU har utvecklats med flera institutioner, det är väldigt positivt.

Institutionens verksamhet är externfinansierad till 92 % och de flesta forskarna är tillsvidareanställda.

Önskar utbildning

– Vi vill gärna ha grundutbildning – det är vad vi saknar mest i dagsläget, säger Magnus.

Det skrivs master- och examensuppsatser vid institutionen och forskarna föreläser på kurser på SLU och vid flera universitet. Vid institutionen finns forskarutbildning. Nu har man fyra doktorander och 3-4 tillkommer under 2015, målet är en fördubbling under kommande år. Men grundutbildning saknas.

Förutom önskan om grundutbildningsuppdrag så är planen för framtiden att fortsätta den väg de börjat: datainsamlingen och forskningen arbetar sida vid sida i en utsträckning som är ovanlig och enligt Magnus en stor styrka som de vill fortsätta utveckla:
– Vi har väldigt mycket samverkan med andra universitet och institutioner, det är något vi tog med oss från myndighetstiden. Och vi vill fortsätta locka till oss bra samarbetspartners.

11 maj 2015 17

Twitter

Mer socker och stärkelse i fodret, liksom insulinresistens, tycks öka risken för att... https://t.co/mOxOjW5vUC https://t.co/hTMfABykpy @_SLU via Twitter 20 timmar sedan
Vi är i Göteborg! Mässan #kunskapochframtid har varit öppen en timme nu. Bemanningen är vass,… https://t.co/Ipu3sXhF6X @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
Kroppsstorlek styr hur klimatförändringar påverkar fiskpopulationer https://t.co/wiZOLRaEia @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
RT @SLUmiljoanalys: DN-artikel om dagens glada miljönyhet: Kvicksilver försvinner snabbare än väntat - DN.SE https://t.co/dogKnqKOIl @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Problemet med kvicksilver i insjöfisk kan vara över inom några årtionden. Det... https://t.co/nE840prOuJ https://t.co/ZSuWMj0A6u @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Gilla naturen: Tio skolklasser i final https://t.co/jl50j2nqNl @_SLU via Twitter 4 dagar sedan