Francescos algodling får stopp på algblomningen

Text: Olof Bergvall Publicerad: 20 juni 2016
Sommar, sol och algblomning. Tyvärr inte ett ovanligt fenomen. Francesco Gentili utvecklar ett sätt att motverka övergödningen av våra vatten som samtidigt renar luften från föroreningar och producerar biomassa som kan användas till bland annat drivmedel.

Francesco Gentili vill odla alger i stor skala som ett sätt att lösa problem med övergödning och utsläpp till atmosfären.

Agronomen Francesco Gentili forskar om hur man ska odla mikroalger i stor skala, alger som ska kunna leva av det som vi annars förorenar naturen med – avloppsvatten och koldioxid från rökgaser.

– Vi måste stänga kretsloppen. Vi måste återvinna så mycket som möjligt. Föroreningar måste ses som resurser. Idag spolar vi ut kväve och fosfor i haven och det är förknippat med många och stora problem.

Algodlingen ska slå tre flugor i en smäll: minska utsläppen av koldioxid, rena avloppsvatten och producera biomassa.

– Alger växer snabbare än landväxter, upp till 100 ton/år per hektar i torrvikt. De är överlägsna landväxter och de kan odlas på mark som inte är lönsam för till exempel matväxter.

I fyra år har Francesco utvecklat en pilotanläggning vid ett stort kraftvärmeverk i Umeå. Rökgaserna från kraftvärmeverket leds genom avloppsvatten i fyra odlingsbassänger. Algerna får värme och koldioxid från gaserna och från avloppsvattnet tar de kväve och fosfor. Algerna filtreras och sedimenteras ur vätskan och kan sedan förvandlas, beroende på typ av alg.

– Vi framställa olika saker. Alger med mycket fett lämpar sig för till exempel biodiesel. Proteinrika alger kan användas till djurfoder. Det finns mycket att utveckla, mer och mer kommer, för det är fortfarande ett ganska omoget område.

Se Francesco själv berätta om sin forskning och visioner i en inspelning av UR Samtiden:

http://urskola.se/Produkter/182123-UR-Samtiden-Samhallets-utmaningar-Avloppsvatten-som-bioenergi

20 juni 2016 6
Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU

Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU

Vilt Hur påverkas den uppväxande skogen av bete från klövdjur? Det var frågan som Holmen skog hoppades att samarbetet med SLU skulle ge svar på. På en lyckad exkursion till ett älghägn utanför Gideå i Västernorrland visade doktoranden Michelle Nordkvist att samarbetet kan ge svar på hur insekterna påverkas också. – Roligt att vi kan skapa ytor för en viss typ av forskning som sedan leder till ny forskning som vi inte hade förutsett men kan ha nytta av, säger Peter Christoffersson på Holmen Skog.
8 december 2017 7

Twitter

Den nordamerikanska vattenpesten fortsätter att sprida sig norrut och in i skogslänen. En ny avhandling ger en förk… https://t.co/7mX0eotUqa @_SLU via Twitter 10 timmar sedan
RT @stdysustainably: SLU had the honour to host the President of Iceland, Guðni Th. Jóhannesson and the First Lady of Iceland during their… @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
RT @SLUFutureFood: The President of Iceland asks how one can make people eat insects. Dr Annsofie Wahlström answers that you either can op… @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
RT @SLUUrbanFutures: Islands president Guðni Thorlacius Jóhannesson och det svenska kungaparet besöker @_SLU för att höra om SLU:s fyra fra… @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Importerad fodersoja påverkar miljön, oavsett hur den förädlats https://t.co/0j02EnsJ11 https://t.co/76pm6AgCdL @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Ska säkerhetsgranskade GM-grödor få odlas i EU? Låt länderna bestämma själva, föreslår experter.… https://t.co/bsB5eedaBn @_SLU via Twitter 12 dagar sedan