God dag yxskaft – tillämpade frågor får grundvetenskapliga svar
Erland Mårald, Anna Sténs, Thomas Ranius och Jörgen Rudolphi har analyserat ett stort forskningsprogram. En slutsatserna är att man måste sätta av tid för att skriva populära synteser i tillämpade projekt. Foto: Per Melander

God dag yxskaft – tillämpade frågor får grundvetenskapliga svar

Text: Anna Lundmark Publicerad: 29 maj 2017
Nyligen publicerades den populärvetenskapliga rapporten från stubbprojektet. Nu har du chans att titta in bakom kulisserna. Ekologer vid SLU samt en idéhistoriker och en historiker vid Umeå universitet har analyserat hur frågeställningarna varierat från mer tillämpade till grundvetenskapliga under projektets gång. En slutsats är att de frågor man lovar att svara på i ansökan ofta inte är desamma som dem man svarar på i de vetenskapliga publikationerna.

I utlysningen ville Energimyndigheten ha svar på frågan: Hur mycket stubbar är acceptabelt att skörda?

– Det som slog mig är att det inte är en fakta-fråga. Det är en värderingsfråga. Egentligen skulle man kunna forska hur länge som helst och ändå inte komma fram till något svar, säger Erland Mårald, professor vid institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet.

Thomas Ranius, professer på institutionen för ekologi, håller med.

– Om man verkligen tar det på allvar så är detta en oerhört komplex och svår fråga att svara vetenskapligt på. Frågan är om Energimyndigheten insåg hur komplex den var.

Analyserat allt från ansökningar till artiklar

Thomas Ranius och Erland Mårald har arbetat med studien som nyligen publicerats i Ambio tillsammans med Jörgen Rudolphi på institutionen för vilt, fisk och miljö samt Anna Sténs forskare i historia på Umeå universitet.

– Det var Thomas som tog kontakt med mig eftersom han tyckte att det var något grundläggande konstigt med frågeställningarna inom projektet. Jag tyckte att det var djärvt av honom att lyfta det eftersom han och Jörgen själva fick pengar inom projektet, säger Erland Mårald.

Forskarna har analyserat allt som skrivits om biologisk mångfald inom projektet; utlysningen från Energimyndigheten, beviljade ansökningar, vetenskapliga artiklar och populära synteser.

Växlade mellan ekologi och rekommendationer

De såg att forskarna hade försökt avgränsa frågeställningen i ansökningarna men det var fortfarande inriktat mot tillämpade frågor – alltså där svaren direkt kunde användas som stöd när man formulerar rekommendationer kring stubbskörd. När forskarna publicerade sig vetenskapligt svarade de ofta på andra mer grundläggande ekologiska frågor medan de i rapporter och synteser åter blev mer tillämpade.

Men varför ser det ut så här. Vill forskarna egentligen arbeta med de grundläggande ekologiska frågeställningarna men anpassar sina ansökningar till utlysningen?

– Vi vet inte hur forskarna har tänkt för vi har inte intervjuat dem, säger Thomas Ranius. Men åtminstone för en del forskare handlar det nog om att man själv, eller ens omgivning, tycker att det är ”finare” att hålla på med mera grundläggande frågor.

Han menar att det heller inte behöver vara fel att växla mellan grundvetenskapliga och tillämpade angreppssätt om man bara hittar tillbaka till ursprungsfrågan.

– Fast det måste vara svårare att skriva en ansökan med en inriktning, en artikel med en annan inriktning för att sedan skifta tillbaka till den ursprungliga inriktningen i syntesen, säger han.

Kultur, bakgrund och orealistiska förväntningar

Artikeln i Ambio tar upp flera förklaringar till mönstret. Många naturvårdsbiologer har en bakgrund som ekologer, zoologer eller botaniker medan naturvårdsbiologi är ett bredare ämne där man även måste ta hänsyn till sociala och ekonomiska aspekter.

Det kan också handla om att frågeställningarna från avnämarna är orealistiska och att forskarna därför gör avgränsningar till något som går att studera och som är lättare att publicera.

– Men som forskare kan man förstås arbeta långsiktigt med att förbättra sin förmåga  att svara på tillämpade frågor med en bredare ansats och även hantera till synes omöjliga frågor. Till exempel genom samarbete kring gemensamma frågor med forskare som har en annan bakgrund, säger Thomas Ranius

Viktigt lämna tid till syntes

En av slutsatserna i Ambio-artikeln är att det är viktigt att utföra synteser i tillämpade projekt – något som stubbprojektet har varit bra på. Annars är det inte säkert att forskarna svarar på de frågor som viktigast för det omgivande samhället.

Erland Mårald tycker det behövs ett nytt forskningsideal, där forskare öppet ställer den sammanställda kunskapen i relation till olika intressenters värderingar och önskemål. Därmed kan forskarna bidra med att utveckla olika alternativ, som är grundade i både fakta och värderingar, samt visa på konsekvenser av dessa. Då blir synteserna ett verktyg för att peka ut möjliga nya vägar som svarar på anslagsgivarens frågeställning.

– Jag tycker att man ska lyfta statusen för syntesskrivandet. Forskare måste få fler pluspoäng för att de ägnar sig åt syntesskrivande, säger han.

Fakta

Mer om projektet

29 maj 2017 5
Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Plattformar SLU har tre plattformar för att stärka samarbetet mellan forskare på de tre fakulteterna LTV, NJ och S: Plattform växtskydd, Plattform växtförädling och Plattform odlingssystem. Syftet är att minimera överlappning inom forskning och undervisning, att dra nytta av SLUs gemensamma resurser och kompletterande kompetenser, att stödja samarbetet mellan forskare vid SLU och att stärka SLUs profil i samhället inom dessa områden.
14 mars 2019 1
Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Publicerat I samband med att våra städer växer och förtätas i allt snabbare takt, har grönskan kommit att få en avgörande roll för det hållbara livet i staden. I sin nya bok ”Urbana ekosystemtjänster - arbeta med naturen för goda livsmiljöer” vill tankesmedjan Movium belysa den urbana grönskans betydelse för stadsbyggande och hur olika aktörer inom branschen kan arbeta med ekosystemtjänster.
13 mars 2019 2

Twitter

Kassavasorter med bättre näringsvärde och potatissorter med bättre motståndskraft mot sjukdomar. Det är målet i nyt… https://t.co/ZHFF3oL7s6 @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
RT @SLUmiljoanalys: Möt forskare från @_SLU och ?@Stockholms_univ? på Baltic Sea Science Center ?@Skansen? i helgen! I rovdjursakvariet bo… @_SLU via Twitter 6 dagar sedan
Parasitsvamp kan hota svenska tallar https://t.co/mN4gBQ9Dp9 https://t.co/2N38cWPOtW @_SLU via Twitter 8 dagar sedan
https://t.co/XKPnmN5LGb @_SLU via Twitter 9 dagar sedan
Kämpar för almens överlevnad https://t.co/cVm03oVgFA https://t.co/PyiRepPmSo @_SLU via Twitter 9 dagar sedan
Allt fler mjölkgårdar tillverkar eget kraftfoder av lokala råvaror, i stället för att köpa färdigblandat. En ny rap… https://t.co/uLpShzz8oT @_SLU via Twitter 11 dagar sedan