Högsta bi-kompetensen hos SLU
Eva Forsgren berättar om bin för intresserade vid Ekologicentrums öppet hus 2014. Foto: Anna Lehrman, SLU.

Högsta bi-kompetensen hos SLU

Text: Li Gessbo Publicerad: 19 februari 2015
Högsta kompetensen i Sverige om sjukdomar hos honungsbin finns vid SLU. Det är anledningen till att regeringen i december utsåg SLU till nationellt referenslaboratorium för bihälsa.
Ett bi dricker vatten ur en daggkåpa.

Ett bi dricker vatten ur en daggkåpa. Foto: Wille Landreus.

Eva Forsgren forskar om infektionssjukdomar och parasiter hos honungsbin vid institutionen för ekologi och är kontaktperson i Sverige för EU:s referenslaboratorium för bihälsa.
– 2011 inrättade EU ett referenslabb för honungsbihälsa i Frankrike. Samtidigt blev medlemsländerna skyldiga att ha nationella referenslabb. Eftersom SLU har en lång historia av forskning kring sjukdomar på bin så var det glädjande att vi fick uppdraget som nationellt referenslaboratorium, säger Eva.

Fokus på sjukdomar

Eva började arbeta vid SLU 1995. Då höll SLU självt många bisamhällen och forskningen handlade om mer än bisjukdomar.
– Sedan har vår verksamhet fokuserat allt mer på sjukdomar hos honungsbin, en verksamhet som professor Ingemar Fries har byggt upp. Vi har idag en verksamhet som är unik i Norden och vi har många internationella samarbeten, säger Eva.

Jordbruksverket har ansvar för bitillsynen i Sverige: länsstyrelserna utser bitillsynsmän (biodlare). Jordbruksverket har även till uppgift att se till att det finns diagnostik av de bisjukdomar som är reglerade i lagstiftningen och anmälningspliktiga – och den diagnostiken har Eva och hennes kollegor vid SLU uppdraget att göra.

Bin är livsviktiga

Eva med kollegan Annette Bruun Jensen, Köpenhamns universitet, räknar bin som pollinerar mandelträd i Kalifornien.

Eva med kollegan Annette Bruun Jensen, Köpenhamns universitet, räknar bin som pollinerar mandelträd i Kalifornien.

Honungsbin är lite svårplacerade: räknas de som husdjur eller bara insekter? Bin bidrar med den oerhört värdefulla ekosystemtjänsten pollinering.
– I till exempel USA är man helt beroende av odlade bin för pollinering. I Sverige är vi inte där än, vi har fortfarande värdefull tillgång även till vilda pollinerare, säger Eva.

Livsmedelsproduktionen är till stora delar beroende av pollinering, så det är avgörande att hålla god bihälsa och ha kontroll över smittspridning. Import av bin till EU från länder utanför är därför också strikt reglerat.

Hur uppdraget att vara nationellt referenslaboratorium kommer att påverka verksamheten vet Eva inte säkert än, men det innebär bland annat att labbet måste ackrediteras – en kvalitetsstämpel.

Unik verksamhet

SLU-forskarna har idag ett mindre antal bisamhällen, totalt ett 20-tal, för experimentbin. De finns bland annat i Ultuna, men även på Gotland där man studerar bin som överlevt angrepp av varroakvalster. Forskningen rör bihälsa: sjukdomar, påverkan av bekämpningsmedel, försvar mot sjukdomar samt hälsa kopplat till probiotiska bakterier.

SLU erbjuder 7,5-poängskursen ”Bees, Apiculture and Pollination”, som lockar många internationella studenter – kursen är den enda i sitt slag som erbjuds i norra Europa.
– Kursen får jättebra kursutvärderingar och har alltid över 20 studenter, säger Eva.

Fakta

Historik

om diagnostik av sjukdomar hos honungsbin vid SLU

1934 - tillkom bipestlagen och Statens Växtskyddsanstalt fick uppdraget att handha kontrollen av bestämmelserna.

1948 - i biutredningen förslogs att Växtskyddsanstaltens verksamhet med bin skulle överföras till dåvarande Lantbrukshögskolan vid Ultuna, Uppsala.

1950 - överfördes Växtskyddsanstaltens verksamhet med bin till dåvarande Lantbrukshögskolan vid Ultuna.

1962 - efter en ändring av bipestlagen överfördes den administrativa befattningen från Lantbrukshögskolan till Lantbruksstyrelsen, men diagnos och viss forskning blev kvar på Ultuna.

1995 - flyttade biavdelningen från institutionen för husdjurens utfodring och vård till institutionen för entomologi.

2007 – entomologi blev en del av institutionen för ekologi.

2014 – i december utser regeringen SLU till referenslaboratorium för bihälsa.

Om Eva Forsgren


Eva Forsgren arbetade som biomedicinsk analytiker vid SVA innan hon 1995 började vid SLU. 2009 disputerade hon om bin och bisjukdomar. 2014 tillbringade hon ett år vid University of Maryland, USA, för att studera diagnostisering av bisjukdomar och få kunskap om industriell hantering av bin.

Evas forskning rör främst bakteriella sjukdomar samt samspelet mellan onda och goda bakterier hos bin. Hon ansvarar för sjukdomsdiagnostik och referenslaboratoriet tillsammans med Emilia Semberg, biomedicinsk analytiker, vid institutionen för ekologi.

På fritiden sjunger Eva i show- och barbershopkören Harmony Heights.
19 februari 2015 23

Twitter

Märkning av blåfenad tonfisk på Västkusten https://t.co/2nee2KDzEv https://t.co/WAfmaO6u3G @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Idag kommer första antagningsbeskedet för höstens program och kurser! Har du kommit in? Grattis och välkommen till SLU! @_SLU via Twitter 9 dagar sedan
Matologi – kunskapsfestivalen om hållbar mat återvinner temat https://t.co/fyjGbtiDjR https://t.co/mKX02GYUg4 @_SLU via Twitter 11 dagar sedan
Nu kan man förhandsgranska 2020 års rödlista https://t.co/GDZqcMeek7 https://t.co/hFnhiOwugs @_SLU via Twitter 16 dagar sedan
Veronica Östling fr #Hushållningssällskapet: ”Vi är tacksamma för en arena för att diskutera de här frågorna men ho… https://t.co/ErThhtMy6G @_SLU via Twitter 17 dagar sedan
#Livsmedelsverket säger att vi ska äta mera #fisk - men vilken fisk?” Frågar sig Veronica Östling från… https://t.co/qHQyWj7NdU @_SLU via Twitter 17 dagar sedan