Hon gör skillnad i kvicksilverfrågan
Den mikrobiologiska process som gör att kvicksilver lätt kan tas upp av organismer, och sedan ackumuleras i näringskedjan, kallas metylering. För att bättre förstå hur den processen påverkas av omgivande förhållanden och miljöfaktorer kommer forskare att jämföra omsättningen av kvicksilver i svenska och kinesiska miljöer. På så sätt kan man få fram mer robusta sätt att begränsa metyleringsprocesserna i brukade landskap. Foto: John Foxx

Hon gör skillnad i kvicksilverfrågan

Text: Ann-Katrin Hallin Publicerad: 21 maj 2014
De byråkratiska kvarnarna hade malt på för långsamt. När underskriften slutligen kom hade Pianpian Wu’s studentvisum redan gått ut. Hon var tvungen att åka tillbaka till Kina för att kunna söka nytt visum. I efterhand var det inte alls en dålig sak. I alla fall inte för kvicksilverforskningen i världen.

Men det hela började ännu lite tidigare. För tre år sedan hade Pianpian Wu, nu doktorand på SLU, då anställd på ett stort företag i Kina, tröttnat på att se hur miljöfrågorna hanterades av företag och samhälle. Hon ville jobba för miljön och för en bättre värld. Därför hoppade hon av sitt välbetalda jobb och satte sig på skolbänken igen, i form av en mastersutbildning inom ekologi i Uppsala.

Pianpian Wu

Pianpian Wu.Foto: Ann-Katrin Hallin

Under en kurs om ecocatchment management lyssnar Pianpian på en föreläsning om surt regn och kvicksilver. Föreläsaren var Kevin Bishop, professor vid SLU och Uppsala universitet.

– Min enda tanke efter föreläsningen var hur jag skulle kunna få jobba med frågan, hur jag skulle kunna få vara med och utveckla kunskapen om kvicksilver i världen, säger Pianpian.

Hon pratar med Kevin Bishop och får så småningom även kontakt med Staffan Åkerblom, forskare vid institutionen för vatten och miljö. Staffan leder ett miljöanalysprojekt med fokus på kopplingen mellan skogsavverkning och kvicksilver i fisk Under sommaren 2011 provfiskar de tillsammans för projektet.

– Jättekul eftersom fiske var en självklar del av min uppväxt på grund av en hobbyfiskande pappa, berättar Pianpian.

Pianpian fortsätter att studera och skriver 2012 sin masteruppsats samtidigt som hon fortsätter att provfiska inom kvicksilverprojektet ytterligare en säsong. Arbetet går så bra att institutionen för vatten och miljö vill anställa henne. Dock håller Pianpians studentvisum på att gå ut och hon ansöker om att få det förlängt. Men processen drar ut på tiden så mycket att hennes visum hinner gå ut.

– Så fungerar det tyvärr. Jag blev tvungen att åka till Kina igen för att kunna ansöka om att få ett nytt visum, nu ett arbetsvisum, berättar Pianpian Wu.

Så kom det sig att Pianpian befann sig i Kina igen, i väntan på att ett nytt visum. Samtidigt i Sverige utlyser Vetenskapsrådet (VR) medel för svenskt-kinesiskt forskningssamarbete. Kevin Bishop hade inte tidigare samarbetat närmare med någon i Kina.

– Vi ville gärna bygga upp samarbete med kinesiska forskare. Problemet var bara att vi inte kände eller hade träffat någon av dem närmare, säger Kevin Bishop.

Dessutom började tiden för att lämna in en ansökan rinna ut, vilket Kevin nämnde för Pianpian i ett mejl. På eget initiativ och med vändande mejl sätter Pianpian då igång att bjuda in sig till en rad kinesiska universitet för att där presentera SLU och SLU:s kvicksilverforskning. Ett av lärosätena som nappar på hennes erbjudande är State Key Laboratory of Environmental Geochemistry, Chinese Academy of Sciences (IGCAS) i Guiyang, Guizhou. Där finns några av kvicksilverforskningens nyckelspelare, bland annat Xinbin Feng och Guangle Qiu.

– Jag var tvungen att kasta mig på en 20-timmars tågresa, för att få tillfälle att göra presentationen där, berättar Pianpian.

Foto: Ann-Katrin Hallin

Pianpian Wu, Kevin Bishop och Staffan Åkerblom. Foto: Ann-Katrin Hallin

Presentationen av SLU:s forskning skapar intresse bland de kinesiska kollegorna och tycke för samarbete uppstår. I maj 2013 skickar Kevin Bishop in en ansökan om ”Sino-Swedish Mercury Management Research Framework” (SMaReF) till VR. I juli 2013 träffas de två forskargrupperna för första gången på ett kvicksilvermöte i Edinburgh. Och när två av världens bästa forskargrupper förenat sina krafter så visar det sig att projektet blir ett av fyra som VR beviljar anslag i konkurrens med 146 stycken(!) sökande.

– Det är fantastiskt att få ihop så många duktiga forskare i ett projekt. Tillsammans kan vi kombinera våra styrkeområden. Det handlar bland annat om användningen av genomik för bakterier som omvandlar kvicksilver och om att jämföra olika våtmarksmiljöer för att testa hypoteser om hur vi kan minimera bioackumulationen av kvicksilver, berättar Kevin Bishop, som leder det svensk-kinesiska samarbetsprojektet.

Medan vi i Sverige länge haft restriktioner för hur mycket fisk man får äta från insjöar, med hänsyn till just kvicksilver, börjar man i Kina just inse att det finns potentiella hälsorisker med det kvicksilver som omsätts i risfälten.

– Vi har olika sorters blöta marker. I Sverige handlar det mycket om skogs- och våtmarker, där kvicksilvret så småningom hamnar i vår insjöfisk. I Kina är de blöta markerna främst risfält och där kan kvicksilvret hamna i riset, eller i fisk, vilket potentiellt kan ge risker för människors hälsa, berättar Staffan Åkerblom, även han engagerad i samarbetsprojektet.

– Kina är en av de största förorenarna i världen när det gäller kvicksilver, bland annat på grund av den omfattande kolförbränningen, säger Pianpian.

Resultaten från projektet ska inte bara spridas genom vetenskapliga publikationer, utan även löpande presenteras för nationella myndigheter och inom FN:s Global Mercury Partnership, som FN:s miljöprogram har initierat, starkt uppbackat av Sverige.

Förra året enades 139 av världens länder i en konvention för att minska användandet och utsläppen av kvicksilver, inom ramen för FN:s miljösamarbete (UNEP). Minamatakonventionen, som den kallas, syftar till att skydda människors hälsa och miljön från kvicksilver.

Pianpian Wu var på grund av visa-ärendet på lägligt nära avstånd och kunde vara med som observatör när konventionen antogs. Hon deltog även i det inledande vetenskapliga mötet.

– Det mest slående från mötet är att det finns så många kunskapsluckor när det gäller kvicksilvers omsättning i miljön, berättar Pianpian Wu.

– Kvicksilver är ett både komplicerat och farligt ämne. Vi behöver till exempel förstå utbytet av kvicksilver mellan mark och atmosfär bättre. Vi borde också jämföra hur markanvändning påverkar metyleringsprocesserna på fler ännu ställen i världen, till exempel i Afrika, säger Kevin Bishop.

En av personerna som står bakom att kvicksilverfrågan kom att betraktas som en global fråga är svensk och pensionerad SLU:are, Kjell Johansson. Han arrangerade det första globala kvicksilvermötet år 1990 i Stockholm. Efter det blev Sverige ett av de mest drivande länderna för att få till stånd en global kvicksilverkonvention.

– Det var Kjell som lyfte kvicksilverfrågan som ett globalt problem, när han jobbade på Naturvårdsverket. Har var också en pådrivande blåslampa för att man i internationella miljösammanhang inte skulle glömma bort kvicksilverfrågan. Han borde få ett miljöpris, säger Kevin Bishop.

Det svensk-kinesiska samarbetsprojektet innebär bland annat att forskargrupperna kommer att driva gemensamma forskarskolor och kunna göra det möjligt för fler postdoktorer att satsa på kvicksilverforskning. Projektet ger kvicksilverforskningen ny kraft som Pianpian, Staffan och Kevin hoppas kan medverka till att kvicksilverfrågan kan fortsätta att drivas som en global fråga.

– Min förhoppning är att kunna bidra till vetenskapskommunikation över gränserna och till lösningar som minskar kvicksilverriskerna för framtida generationer, säger Pianpian.

Fakta

Kontaktpersoner

Kevin Bishop, Staffan Åkerblom och Pianpian Wu.

Användbara länkar:

Summary in English

She makes a difference to mercury research

One person can make a difference. And a rejected visa application isn’t necessarily a bad thing. At least not for the mercury research in the world. While Pianpian Wu, doctoral student at the Department of Aquatic Sciences and Assessment, was waiting for her visa, she managed to bring together two of the world’s leading research environments for mercury research.

The story starts with Kevin Bishop, professor at the same department, mentioning a call for proposals for research cooperation projects between Sweden and China. At her own initiative, Pianpian starts inviting herself to a number of Chinese universities to present the mercury research at SLU. One of the universities is State Key Laboratory of Environmental Geochemistry, Chinese Academy of Sciences (IGCAS) in Guiyang – a visit that involves a 20-hour train journey for Pianpian.

Her presentation piques the interest of the Chinese researchers, and a cooperation project is launched. In May 2013, Kevin Bishop sends an application for a Sino-Swedish Mercury Management Research Framework (SMaReF) to the Swedish Research Council, VR. Two of the world’s most prominent research groups have joined forces, and the result is that their project is one of four accepted for funding by VR out of a staggering total of 146 applicants.

– It’s amazing to have so many brilliant researchers on the same project. Working together, we can pool our areas of strength, such as the use of genomics for bacteria that convert mercury, or comparing different wetland environments to test our hypotheses on how to minimise the bioaccumulation of mercury, says Kevin Bishop, project manager for the Swedish-Chinese cooperation project.

In the early 1990’s, former SLU colleague Kjell Johansson, through his lifework, also helped put the mercury problem on the global map.

As part of the Swedish-Chinese cooperation project, the research groups will establish joint research schools and provide opportunities for more postdocs to get involved in mercury research. This will bring renewed force to the world’s most prominent mercury research, and Pianpian hopes this will contribute to keeping the mercury issue on the global agenda.

– I hope to be able to contribute to science communication across borders, and to solutions that will reduce the mercury problem in order to protect future generations, says Pianpian.

 

21 maj 2014 6

Twitter

SLU och forskningsplattformen @SLUUrbanFutures är en del av den svenska delegationen som just nu deltar i FN:s poli… https://t.co/AuSyYXDnEp @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
Missa inte live-sändningen på Facebook. #Forskning #Sjösättning #Forskningsfartyg #SLU https://t.co/9KFEeMegca @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Idag kom det första antagningsbeskedet och vi vill hälsa alla blivande studenter varmt välkomna till SLU! https://t.co/xwWeWIEeRj @_SLU via Twitter 8 dagar sedan
Är du dykare? Vill du hjälpa oss att förbättra kunskapen om marina djurarter i Sverige? Bli marin faunaväktare! Til… https://t.co/HoDOFg8qMt @_SLU via Twitter 9 dagar sedan
Tack för den här Almedalsveckan och alla som tittat och deltagit på SLU:s direktsända seminarier! Det sista från ön… https://t.co/ULwbx8xQUg @_SLU via Twitter 13 dagar sedan
Tack för att ni följt oss och våra seminarier i veckan, både på plats här i #Almedalen och via live stremen! //Tekn… https://t.co/WQQjpMN3Ao @_SLU via Twitter 14 dagar sedan