Horisont 2020: administratörens perspektiv

Text: Annika Borg Publicerad: 17 mars 2014
Det är viktigt att administratören eller ekonomen är med redan från början i ansökningsfasen till större projekt. Det menar Linda Ågren, ekonom vid skoglig resurshushållning med många års erfarenhet av EU-ansökningar.

Ta reda på vad som gäller i fråga om finansieringen och regelverket i övrigt och skaffa en klar bild över läget redan från början. Och avsätt resurser också för det administrativa arbetet i starten. Det är två av Linda Ågrens bästa tips inför EU-ansökningar som kommer bli aktuellt med nya ramprogrammet Horisont 2020.

– Se till att administratören får vara med redan från början i ansökningsfasen. Det är viktigt att i starten få en klar bild över vad som gäller, för att man till exempel ska kunna räkna ut hur mycket medfinansiering som krävs, säger Linda Ågren.

Linda har stor erfarenhet av att arbeta med EU-projekt och har nu en stor del av sin tjänst avsatt för att vara ekonom i institutionens EU-projekt, bland annat inom forskningsprogrammet FP7, Life+ samt interregprogrammet Baltic sea. En noggrann budget och finansplan redan i ansökan är viktig för att det inte ska hamna oväntade kostnader i knät i ett senare skede, menar hon. Det är ofta ett komplicerat regelverk när det kommer till större EU-ansökningar, som kräver tid att sätta sig in i ordentligt. Om projektledaren och huvudsökanden har stöd av en ekonom redan i början så minskar risken för ovälkomna överraskningar, som att man inte får full oh-täckning, eller att investeringarna man gjorde inte var stödberättigade.

Av erfarenhet vet Linda att det ofta går mer resurser till just administration av EU-projekt än man tänkt sig. Särskilt av den koordinerande instansen krävs det mer. Ett gott råd från Linda är därför också att ta in en professionell projektledare för att hålla i trådarna i själva projektarbetet. På institutionen för skoglig resurshushållning finns en projektledare anställd, Maria Nyberg, som går in i forskningsprojekt med sin kompetens att hålla i det administrativa arbetet kring ett projekt.

– Jag kan verkligen rekommendera att man har en sådan låsning när man koordinerar ett större projekt, det avlastar forskarna som får ägna sin tid åt forskningen.

– Det faktum att vår institution har valt att satsa dels på en professionell projektledare samt en EU-ekonom gör att forskarna känner sig trygga med att de kan få den hjälp som krävs både i ansökningsförfarandet och när projektet sedan är igång vilket i sin tur gör att man nu är mycket mer villig att söka EU-pengar än vad man var tidigare, säger Linda Ågren.

17 mars 2014 2

Twitter

RT @_NKfV: Missade du Vetenskapens värld om Framtidens mat? Se här: https://t.co/wBz22WRJkD Från svenskt vattenbruk visas akvaponisk odlin… @_SLU via Twitter 18 timmar sedan
?? Vi tar en paus med @_SLU och bevakar för tillfället inte detta konto aktivt. Pressmeddelanden hittar du även van… https://t.co/FeGbI7uNza @_SLU via Twitter 14 dagar sedan
Friska rötter ger friska grödor! https://t.co/Vj3dRQFRLm https://t.co/BkEnWaC3io @_SLU via Twitter 15 dagar sedan
RT @_NKfV: Delta i lunch-webbinarium imorgon onsdag! Om vattenbruk i jordbrukslandskapet - hur det kan minimera miljöpåverkan och skapa la… @_SLU via Twitter 16 dagar sedan
Många och stora värden i det fjällnära skogslandskapet https://t.co/GJV9amLffT https://t.co/FqjN3nlVyL @_SLU via Twitter 20 dagar sedan
SLU-forskning om biogas och om varroakvalster hos bin får prestigefyllda europeiska bidrag https://t.co/ihltguCbQ0 https://t.co/BLcEEL0HKg @_SLU via Twitter 21 dagar sedan