Horisont 2020 – EU:s ramprogram för forskning och innovation

Text: Annika Borg Publicerad: 17 mars 2014
Detta år startade EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, som ska pågå i sex år till 2020. Budgeten är på runt 80 miljarder euro.

Inom Horisont 2020 ryms tre tidigare program; Sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (FP7), Konkurrenskraft och Innovationsprogrammet (CIP), och European Institute of Technology (EIT).

– Dessa tre program samordnas alltså i ett gemensamt program som därför benämns Horisont 2020 – och inte åttonde ramprogrammet som man skulle kunna tänka sig, säger Staffan Lund, chef för Grants Office.

Stor fokus på innovation

Horisont 2020 har stort fokus på innovation, det vill säga att förvandla vetenskap till innovativa produkter och tjänster och mot att forskning och innovation ska kunna bidra till att lösa de stora samhälleliga utmaningar som vi står inför – klimatförändringar, folkhälsa, energi- och livsmedelsförsörjning.

Inriktningen på utmaningar gör att man har gått ifrån den tematiska strukturen som fanns i FP7.  Horisont 2020 består i stället av ett specifikt program med tre prioriteringar:

  1. Spetskompetens
  2. Industriellt ledarskap
  3. Samhälleliga utmaningar

(Se faktaruta nedan )

Vad innebär Horisont 2020 för SLU?

Inom Horisont 2020 betonas både excellent forskning och innovation och att Horisont 2020 ska bidra till att lösa de stora samhälls­utmaningarna.

–  SLU:s forskningsområden svarar i många fall mycket väl mot de identifierade utmaningarna inom Horisont 2020. Till exempel livsmedelstrygghet, hållbart jord- och skogsbruk, marin forskning och insjöforskning samt bioekonomi; säker, ren och effektiv energi och klimatåtgärder resurseffektivitet och råvaror, berättar Lars Erik Lindell.

Dessutom finns det goda möjligheter för SLU att delta inom andra delar av Horisont 2020 som till exempel ERC och Marie Sklodowska-Curie inom vilka forskarna själva bestämmer forskningsområdet, och även inom den industrinära och tillämpade delarna av forskningsprogrammet.

– Förutsättning­arna för ett högt deltagande och för att öka SLU:s finansieringsgrad från Horisont 2020 är därför goda.

Lars Erik Lindell och Staffan Lund, Grants Office.

Lars Erik Lindell och Staffan Lund, Grants Office. Foto: Annika Borg

Bredare utlysningar

En konsekvens av inriktningen mot utmaningar är att utlysningar och projekt kommer att bli bredare, det vill säga mångvetenskapliga och inkludera innovations­aspekter inom alla områden. För att framgångsrikt kunna delta i och leda projekt inom Horisont 2020:s utmaningar krävs därför, förutom hög vetenskaplig kvalitet som matchar relevanta områden, arbetssätt som är breda och tvärsektoriella med starka internationella nätverk inom forskning och innovation. Dessutom behöver man liera sig i starka partnerskap och nätverk som involverar olika typer av aktörer; företag, offentliga organisationer, myndigheter och slut­användare.

Fakta

Horisont 2020

Dessa tre prioriteringar omfattar Horisont 2020:

  1. Spetskompetens  – som ska stärka EU:s globala ställning inom forskning och innovation. Här finns det Europeiska forskningsrådet, ERC, mobilitetsprogrammet Marie Sklodowska-Curie, samverkansforskning inom nya och lovande forskningsområden samt forskningsinfrastruktur.
  2. Industriellt ledarskap  - ska göra Europa mer attraktivt för investeringar i forskning och innovation, skapa jobb och tillväxt och attrahera mer investeringar till forskning och innovation. Här ryms bl.a. stöd till innovationer i SMF och satsningar på mikro- och nanoelektronik, nanoteknologi, avancerade material, bioteknik och avancerad tillverkning och bearbetning.
  3. Samhälleliga utmaningar  - fokuserar på de stora samhälleliga utmaningar som världen står inför. För att ta sig an utmaningarna kommer det i många fall att krävas tvärvetenskapliga samarbeten som inkluderar samhällsvetenskap och humaniora. Sju utmaningsområden pekas ut:


  1. Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande
  2. Livsmedelstrygghet, hållbart jord- och skogsbruk, marin och maritime och insjöforskning samt bioekonomi
  3. Säker, ren och effektiv energi
  4. Smarta, gröna och integrerade transporter
  5. Klimatåtgärder resurseffektivitet och råvaror
  6. Europa i en föränderlig värld, inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen
  7. Trygga samhällen – säkerställa frihet och trygghet för Europa och dess medborgare

Möjlighet att påverka utlysningarna

Genomförandet av Horisont 2020 kommer i stor utsträckning baseras på initiativ från medlemsländer och enskilda institutioner. Utformningen av kommande program och utlysningar är en dynamisk process, det vill säga det är möjligt att påverka dessa för att öka utbudet av utlysningar som passar till exempel SLU.

– Ett framgångsrikt deltagande i Horisont 2020 förutsätter alltså ett proaktivt arbets­sätt, att man bevakar utvecklingen av policies och strategier för att kunna påverka utvecklingen av program och utlys­ningar. Detta är möjligt genom att SLU:s forskare och andra engagerar sig i relevanta nätverk, plattformar och grupper som till exempel Europeiska Innovationspartnerskap, Europeiska teknikplattformar, EU-kommissionens rådgivande grupper med flera och genom att ut­veckla kontakterna inom den europeiska forskningsarenan, säger Staffan Lund.

Fakta

Stöd från Grants Office och SLU EU-team

Grants Office uppdrag är att hjälpa SLU:s personal med att söka extern finansiering för sin forskning och att administrera sina forskningsprojekt. Fokus ligger mycket på EU-finansiering. Dessutom arbetar Grants Office, SLU EU-team, och andra stödfunktioner för att SLU ska anamma ett mer proaktivt arbets­sätt, bland annat genom omvärldsbevakning och lotsning genom EU-syste­met. Inom Horisont 2020 är forskning och innovation mer integrerade än i tidigare program och därför kommer SLU:s innovationskontor och Grants Office att utveckla sitt samarbete.

Det långsiktiga målet är att SLU ska ha ett starkt deltagande i internationella och nationella forskningsprogram och därigenom öka den externa finansieringen.

Summary in English

Horizon 2020 – the new EU framework programme for research and innovation

Horizon 2020, the new EU framework programme for research and innovation which will run till 2020, has now been launched. The total budget is around 80 billion Euros.

Horizon 2020 is the result of the merger of three existing programmes: The 7th Research Framework Programme (FP7), the Competitiveness and Innovation Framework Programme (CIP) and the EU contribution to the European Institute of Innovation and Technology (EIT).

The focus of Horizon 2020 is on innovation; turning science and knowledge into innovative products and services, and on research and innovation contributing to overcoming the societal challenges facing us, such as climate change, public health, and energy and food security.

This focus on challenges has led to the EU abandoning the thematic structure of FP7. Instead, Horizon 2020 has three priority areas:

  1. Excellent science
  2. Industrial leadership
  3. Societal challenges

- In many cases, SLU’s research areas correspond very well to the Horizon 2020 challenges, for example food security, sustainable agriculture and forestry, marine and inland water research and bioeconomy; secure, clean and efficient energy, climate action, resource efficiency and raw materials, explains Lars Erik Lindell from the SLU Grants Office [länk till GO:s webbplats].

The implementation of Horizon 2020 will to a large extent be based on initiatives from member states and individual institutions.

- Successfully taking part in Horizon 2020 demands a proactive approach, monitoring the development of policies and strategies in order to influence how programmes are shaped, says Staffan Lund, Head of the Grants Office.

The mission of the SLU Grants Office is to help SLU staff apply for research funding and manage research projects. A lot of the work is related to EU financing, but in addition the Grants Office, the SLU EU teams and other support functions all work to enable SLU to adopt a more proactive approach, for example by collecting business intelligence and providing guidance through the EU’s financing syste­m.

17 mars 2014 10

Twitter

Skogen - räcker den? En film om när förväntningar växer snabbare än träd. https://t.co/J7MqjKFuBZ https://t.co/yBq8Sj2E1X @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
Hur kan djur och natur bli en resurs inom vård och skola i framtiden? Konferensen #DjurNaturHälsa2019 riktar sig ti… https://t.co/KIEeJ3zw3V @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Hur kan djur och natur bli en resurs inom vård och skola i framtiden? Konferensen #DjurNaturHälsa2019 riktar sig ti… https://t.co/QquMjmQzSf @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Oklart om lagskydd för vilda djur https://t.co/lWt509PYRH @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Halmfoder ger inte hästar magsår https://t.co/LP52QuV5Ne https://t.co/Wg5RMXmJJe @_SLU via Twitter 5 dagar sedan
Moderna DNA-baserade metoder ger oss en helt ny inblick i samspelet mellan olika arter i naturen. Liksom mikroskope… https://t.co/2BBdJrCnFD @_SLU via Twitter 7 dagar sedan