Horisont 2020: forskarens perspektiv

Text: Annika Borg Publicerad: 17 mars 2014
Ett nyckelord i samband med Horisont 2020 är, förutom innovation, också nätverk. Det betonas av två forskare som är väl insatta i arbetet med EU-projekt.

Riccardo Bommarco

Riccardo Bommarco, professor i ekologi, har stor erfarenhet av att koordinera och delta i EU-projekt, till exempel projektet COCONUT om påverkan på biologisk mångfald av habitatförluster. Nu är han bland annat verksam i ett projekt om pollinerande insekter (STEP – Status and trends of European pollinators),  där han är leder ett arbetspaket om pollinering av odlade och vilda växter.

Finns det några generella tips till forskare när det gäller ansökningarna till EU:s ramprogram Horisont 2020?

– Nätverkande har blivit allt viktigare i och med det nya ramprogrammet. Forskare måste arbeta mer för att bli del av europeiska nätverk och med att profilera sig och sin forskargrupp och de specifika kompetenser man har. Det är till exempel viktigt med en bra hemsida där man visar upp sin verksamhet och sina resurser.

– Det gäller att slå sig ihop med människor som har en liknande grundsyn på forskningen som du själv och som kan leverera. Ett sätt är att ta kontakt med forskare som du tycker är duktiga och som du vet redan är inblandade i nätverk och EU-projekt.

Nu arbetar Riccardo med en ansökan om medel till ett projekt om biodiversitet och ekosystemtjänster inom Horisont 2020.

Ulf Grandin

Ulf Grandin, docent vid institutonen för vatten och miljö, har också lång erfarenhet av medverkan i europeiska nätverk inom biodiversitetsforskning. Ett exempel på nätverk inom Europa som kan ha stor betydelse för att nå framgång med en ansökan inom Horisont 2020 är nätverket Alter-Net [http://www.alter-net.info/], där SLU är medlem. Det är en sammanslutning med 27 av Europas ledande institut med forskning inom biodiversitet.

– I och med att SLU är medlem i Alter-Net kan forskare inom SLU använda nätverket för att hitta starka partners i samband med ansökningar till Horisont 2020, säger Ulf Grandin, forskare vid IVM.

– Alter-Net är dessutom välkänt och respekterat som Europas ledande nätverk för biodiveritetsforskning, hos de i Bryssel som beslutar om forskningsmedel. Så, en ansökan märkt med Alter-Net kommer definitivt inte att vara till någon nackdel, menar Ulf Grandin.

Ett annat nätverk som är tätt kopplat till Alter-Net är LTER Europe (Long Term Ecological Research ). Detta är en europeisk moderorganisation för nationella LTER-nätverk. I Sverige finns LTER Sweden, som startades av Ulf Grandin 2010. LTER är ett nätverk för forskningsstationer som ägnar sig åt långsiktig ekologisk forskning och miljöövervakning. Inför att utlysningarna inom Horisont 2020 skulle formuleras inbjöds organisationer av EU att komma med förslag på relevanta forskningsområden. Som ett svar på denna inbjudan organiserade LTER Europe en gemensam inlaga från samtliga nationell LTER-organisationer i Europa. Denna samordnade satsning resulterade i att LTER omnämns specifikt i en av utlysningarna inom Horisont 2020.

17 mars 2014 3
Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU

Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU

Vilt Hur påverkas den uppväxande skogen av bete från klövdjur? Det var frågan som Holmen skog hoppades att samarbetet med SLU skulle ge svar på. På en lyckad exkursion till ett älghägn utanför Gideå i Västernorrland visade doktoranden Michelle Nordkvist att samarbetet kan ge svar på hur insekterna påverkas också. – Roligt att vi kan skapa ytor för en viss typ av forskning som sedan leder till ny forskning som vi inte hade förutsett men kan ha nytta av, säger Peter Christoffersson på Holmen Skog.
8 december 2017 7

Twitter

Den nordamerikanska vattenpesten fortsätter att sprida sig norrut och in i skogslänen. En ny avhandling ger en förk… https://t.co/7mX0eotUqa @_SLU via Twitter 10 timmar sedan
RT @stdysustainably: SLU had the honour to host the President of Iceland, Guðni Th. Jóhannesson and the First Lady of Iceland during their… @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
RT @SLUFutureFood: The President of Iceland asks how one can make people eat insects. Dr Annsofie Wahlström answers that you either can op… @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
RT @SLUUrbanFutures: Islands president Guðni Thorlacius Jóhannesson och det svenska kungaparet besöker @_SLU för att höra om SLU:s fyra fra… @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Importerad fodersoja påverkar miljön, oavsett hur den förädlats https://t.co/0j02EnsJ11 https://t.co/76pm6AgCdL @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Ska säkerhetsgranskade GM-grödor få odlas i EU? Låt länderna bestämma själva, föreslår experter.… https://t.co/bsB5eedaBn @_SLU via Twitter 11 dagar sedan