Horisont 2020: forskarens perspektiv

Text: Annika Borg Publicerad: 17 mars 2014
Ett nyckelord i samband med Horisont 2020 är, förutom innovation, också nätverk. Det betonas av två forskare som är väl insatta i arbetet med EU-projekt.

Riccardo Bommarco

Riccardo Bommarco, professor i ekologi, har stor erfarenhet av att koordinera och delta i EU-projekt, till exempel projektet COCONUT om påverkan på biologisk mångfald av habitatförluster. Nu är han bland annat verksam i ett projekt om pollinerande insekter (STEP – Status and trends of European pollinators),  där han är leder ett arbetspaket om pollinering av odlade och vilda växter.

Finns det några generella tips till forskare när det gäller ansökningarna till EU:s ramprogram Horisont 2020?

– Nätverkande har blivit allt viktigare i och med det nya ramprogrammet. Forskare måste arbeta mer för att bli del av europeiska nätverk och med att profilera sig och sin forskargrupp och de specifika kompetenser man har. Det är till exempel viktigt med en bra hemsida där man visar upp sin verksamhet och sina resurser.

– Det gäller att slå sig ihop med människor som har en liknande grundsyn på forskningen som du själv och som kan leverera. Ett sätt är att ta kontakt med forskare som du tycker är duktiga och som du vet redan är inblandade i nätverk och EU-projekt.

Nu arbetar Riccardo med en ansökan om medel till ett projekt om biodiversitet och ekosystemtjänster inom Horisont 2020.

Ulf Grandin

Ulf Grandin, docent vid institutonen för vatten och miljö, har också lång erfarenhet av medverkan i europeiska nätverk inom biodiversitetsforskning. Ett exempel på nätverk inom Europa som kan ha stor betydelse för att nå framgång med en ansökan inom Horisont 2020 är nätverket Alter-Net [http://www.alter-net.info/], där SLU är medlem. Det är en sammanslutning med 27 av Europas ledande institut med forskning inom biodiversitet.

– I och med att SLU är medlem i Alter-Net kan forskare inom SLU använda nätverket för att hitta starka partners i samband med ansökningar till Horisont 2020, säger Ulf Grandin, forskare vid IVM.

– Alter-Net är dessutom välkänt och respekterat som Europas ledande nätverk för biodiveritetsforskning, hos de i Bryssel som beslutar om forskningsmedel. Så, en ansökan märkt med Alter-Net kommer definitivt inte att vara till någon nackdel, menar Ulf Grandin.

Ett annat nätverk som är tätt kopplat till Alter-Net är LTER Europe (Long Term Ecological Research ). Detta är en europeisk moderorganisation för nationella LTER-nätverk. I Sverige finns LTER Sweden, som startades av Ulf Grandin 2010. LTER är ett nätverk för forskningsstationer som ägnar sig åt långsiktig ekologisk forskning och miljöövervakning. Inför att utlysningarna inom Horisont 2020 skulle formuleras inbjöds organisationer av EU att komma med förslag på relevanta forskningsområden. Som ett svar på denna inbjudan organiserade LTER Europe en gemensam inlaga från samtliga nationell LTER-organisationer i Europa. Denna samordnade satsning resulterade i att LTER omnämns specifikt i en av utlysningarna inom Horisont 2020.

17 mars 2014 3
Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Djurfilm När Cecilia Di Bernardis dokumentär om fjällrävar hade visats i italiensk tv hörde en pojke av sig. Han hade blivit så inspirerad av filmen att han valt fjällräv som ämne för sitt föredrag inför klassen. Det kanske var första gången hans klasskamrater hörde talas om detta nordliga djur. ”Det var fantastiskt, det var ju precis det vi ville uppnå med dokumentären” säger Cecilia som nu är doktorand på SLU:s forskningsstation i Grimsö.
9 september 2019 10
Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism Turism där djur på något sätt ingår är en växande industri i många länder runt om i världen. Det är turism där människor ska få närkontakt med vilda djur i roller som underhållare, transportmedel, jaktbyte eller selfiekompisar. Dessa verksamheter kan se ut på många olika sätt beroende på vilket djurslag som står i fokus. Gemensamt många gånger är att dessa verksamheter bedrivs på människans villkor medan djurvälfärden är åsidosatt.
16 september 2019 2

Twitter

Upphandling med fokus på djur och hälsa https://t.co/JVZmv3pX29 @_SLU via Twitter 13 timmar sedan
Kan Sveriges naturvårdsinsatser hålla jämna steg med skogsbruket? En tvärvetenskaplig forskargrupp har undersökt vi… https://t.co/TQO33suZuH @_SLU via Twitter 14 timmar sedan
Konsumenter reagerar negativt på ordet ”bioteknik”. Märkning av livsmedel bör kombineras med upplysning om vad orde… https://t.co/C0Gr9OIYOu @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
Miljövänligt odlad gourmetfisk tas fram i samarbete mellan forskare, kockar och näringsliv https://t.co/cA7f7SMEHD https://t.co/M56oJueIyC @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
Minskad övergödning ökar värdet på fritidsfiskets fångster https://t.co/oGlPaCnSxd @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
Långsamma muskler ger koreansk lantras ett godare griskött. Den genetiska bakgrunden har nu hittats.… https://t.co/dCVNVrj0HB @_SLU via Twitter 7 dagar sedan