Höstförsöket ger unika forskningsdata
Observationerna ger en bild av klimatförändringens effekter. Foto: Skogsaktuellt.

Höstförsöket ger unika forskningsdata

Text: Li Gessbo Publicerad: 25 november 2014
Hösten 2013 drog Kjell Bolmgren igång Höstförsöket: skolelever i Sverige bjöds in att delta i en insamling av höstlövsobservationer.
– Vi blev överrumplade av det stora intresset. Över 10 000 elever deltog och vi fick in unika forskningsdata, som täcker in hela Sverige - fantastiskt!
Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU.

Kjell Bolmgren. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU.

Kjell Bolmgren är växtekolog och koordinator för Svenska fenologinätverket, som ingår i SLU:s miljöanalysprogram Klimat. Tillsammans med kollegor från SLU, Lunds och Göteborgs universitet drog han igång Höstförsöket som ForskarFredags årliga massexperiment 2013. Projektet gav tre positiva resultat, som man vill jobba vidare med:

  • Skolorna och eleverna får samarbeta med forskare och riktig forskning.
  • En positiv kommunikationseffekt: det blev omskrivet och man nådde ut stort och brett i samhället.
  • Unikt material om höstlövsfenologi, som presenterades på en vetenskaplig konferens.

I år har man fortsatt med ett nytt höstförsök med stöd från WWF:s satsning Innovativ naturvård.
– Tanken är att fortsätta med ett massexperiment per årstid, ”året runt i naturen”, säger Kjell.

Höstförsöken visar trenden

För de bägge höstförsöken, 2013 och 2014, har man samlat in samma grunddata: rena höstlövsobservationer. Men 2013 fanns även en specifik uppgift att samla in asplöv till forskarna för att undersöka hur gener påverkar höstlövsutvecklingen. Och 2014 har den specifika uppgiften varit att studera höstlöv på träd vid gatlyktor för att undersöka hur ljuset påverkar höstlövsutvecklingen.

– Vi vill samla in data från hela landet om när höstlövsutvecklingen börjar och hur länge den håller på, från rena observationer. Detta kan vi sedan använda på olika sätt. Vi har till exempel jämfört med satellitbilder som tagits under insamlingsperioden och kan se att höstförsökets resultat och satellitbilderna ger en likvärdig bild av samma trend, även om de på detaljnivå inte alltid överensstämmer, säger Kjell.

I förlängningen kan observationerna ge en bild av klimatförändringens effekter. Hur tidig eller sen hösten och våren är påverkar samspel mellan växter och insekter och annat i ekosystemen.

Medborgarforskningens fördelar

Fördelarna med att samla in observationer från skolelever över hela Sverige är många. Kjell säger:

  • Vi får in en stor mängd data och observationer, som vi aldrig hade kunnat samla in på egen hand.
  • Vi börjar tänka kring nya forskningsfrågor, får nya frågeställningar och idéer.
  • Vi kan göra experiment på många platser samtidigt.

– Det här arbetssättet passar när man vill ha landsomfattande och ganska grova data. Vad vi önskar från eleverna är att de gör observationer en gång i veckan.

Skapa engagemang

– Skolorna verkar ha ett sug efter att samarbeta med riktiga forskare och riktig forskning, säger Kjell.

För att få med sig skolorna, lärarna och eleverna gäller det att sänka tröskeln för deltagande. Formulera en attraktiv frågeställning och packetera uppdraget väl i en enkel lärarhandledning. Viktigt är att också kunna erbjuda en enkel rapporteringsmetod.
– Vi har arbetat med väldigt små resurser än så länge och vi har mycket att lära när det gäller användarvänlighet.

När det handlar om att nå ut till lärarna och eleverna säger Kjell att SLU inte har några etablerade kanaler. Det man kan göra är att söka upp de som redan jobbar med skolor och be om råd och stöd, till exempel Vetenskap & Allmänhet eller Skogen i skolan:
– Försök komma in i befintliga nyhetsbrev och kalendarier, mejla alla skolor och var beredd att följa upp med riktade mejl om du behöver rekrytera strategiskt. Använd webbsidor, sociala medier och andra nätverk för att få kontakt och för att berätta vad du erbjuder.

Det är också viktigt att tidigt ha en bild klar för sig av vilket resultat man kommer kunna återkoppla till deltagarna:
– Krångla inte till det, det viktigaste är att deltagarna får återkoppling, säger Kjell och tipsar om enkla bilder och grafer och en enkel fyrfärgssammanfattning på max två sidor till eleverna. Det löpande arbetet samt resultat och återkoppling kan även gärna förmedlas i de sociala medier där målgruppen finns.

Mer med naturens kalender

Efter årets höstförsök följer vårförsöket 2015, som Kjell koordinerar i samarbete med forskare från SLU, Umeå, Lund, Stockholm och München. Och förhoppningen är att det sedan rullar på med ett massexperiment för varje årstid.

– Det finns liknande initiativ i ibland annat Tyskland, Österrike och Australien. Och Storbritannien har en stark citizen science-tradition. Men vår direkta koppling till forskningen är unik och har väckt nyfikenhet hos andra forskare, säger Kjell.

Förutom det huvudsakliga målet med Naturens kalender i skolan, att samla in data till forskningen, hoppas Kjell att man ska kunna hitta en plattform för långsiktigt samarbete mellan skola och forskare i Sverige. Det saknas nu, men skulle kunna bidra till nytta för såväl forskare som elever och lärare i grundskola och gymnasium.

25 november 2014 7

Twitter

Skogen - räcker den? En film om när förväntningar växer snabbare än träd. https://t.co/J7MqjKFuBZ https://t.co/yBq8Sj2E1X @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
Hur kan djur och natur bli en resurs inom vård och skola i framtiden? Konferensen #DjurNaturHälsa2019 riktar sig ti… https://t.co/KIEeJ3zw3V @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Hur kan djur och natur bli en resurs inom vård och skola i framtiden? Konferensen #DjurNaturHälsa2019 riktar sig ti… https://t.co/QquMjmQzSf @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Oklart om lagskydd för vilda djur https://t.co/lWt509PYRH @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Halmfoder ger inte hästar magsår https://t.co/LP52QuV5Ne https://t.co/Wg5RMXmJJe @_SLU via Twitter 5 dagar sedan
Moderna DNA-baserade metoder ger oss en helt ny inblick i samspelet mellan olika arter i naturen. Liksom mikroskope… https://t.co/2BBdJrCnFD @_SLU via Twitter 7 dagar sedan