Hovslagare träffas efter 50 år
Bertil Samuelsson är idag guide vid Veterinärmuseet i Skara. Foto: Vanja Sandgren

Hovslagare träffas efter 50 år

Text: Vanja Sandgren Publicerad: 20 juli 2017
Hovslagarutbildning har en lång historia på SLU. Det har också Bertil Samuelsson, nu guide på Veterinärmuseet i Skara.

Bertil jobbade under många år som djursjukvårdare på Veterinärinrättningen i Skara, han utbildade sig redan 1967 till hovslagare på Veterinärhögskolan i Stockholm.

– Det är 50 år sedan! Och nu tyckte jag det var dags att samla de jubilerande hovslagarna, säger Bertil.

Sagt och gjort. Sju av de åtta som gick kursen samlades en försommardag vid Veterinärmuseet i Skara. Och anekdoterna flödade; ”Tänk när vi var ute på ett stuteri i trakten, hästarna bands fast i balvagnar, åtta stycken i varje. Det var kalabalik, hästarna for och någon fick en häst över sig”.

– Vi var världsmästare, säger Lester Eriksson. Vi skodde och smidde, varje dag i fyra månader, sen var det bara att börja arbeta.

Utveckling

Från en fyra månaders kurs utvecklades hovslagarutbildningen, först till en tvåårig utbildning. Nu går man en tre år för att bli certifierad. Kraven på hovslagaren är stora, det handlar inte bara om att sko. Ergonomi och ekonomikunskaper är lika viktiga.

– Det kostar cirka 1000 kronor att sko en häst idag. När jag började kostade en nyskoning 55 kronor och verkning av alla fyra hovarna 5 kronor, säger Bertil.

Jubilarerna gjorde också ett besök på Axevalla travbana där en hovslagarutbildning bedrivs. Hammarslagen ekar, elden lyser i ässjorna. Det luktar häst.

– Mycket har hänt med travhästarna som är snabbare idag än för 20-25 år sedan, berättar Jörgen Nordqvist, lärare.

– Men att sko dem som de går och står, det gäller fortfarande, konstaterar Bertil.

Göran Brink, verksam som hovslagare i 46 år, Jan-Eskil Westdahl, Stefan Qviberg, Gösta Samuelsson, Lester Eriksson, Britt Pärsson (den första kvinnan som gick hovslagarutbildningen) och Bertil Samuelsson.

Göran Brink, verksam som hovslagare i 46 år, Jan-Eskil Westdahl, Stefan Qviberg, Gösta Samuelsson, Lester Eriksson, Britt Pärsson (den första kvinnan som gick hovslagarutbildningen) och Bertil Samuelsson. Foto: Vanja Sandgren

 

Stående: Göran Brink, Jan-Eskil Westdahl, Stefan Qviberg, Lester Eriksson, Göran Ahlström, Gösta Samuelsson och Bertil Samuelsson. Sittande: instruktör Svensson, veterinär Svante Norström, veterinär Åke Norberg, Britt Pärsson och instruktör Henry Mattsson. Foto: privat

 

Fakta

Hovslageri i Skara

Efter Veterinärhögskolans flytt till Uppsala 1977 startade hovslagarutbildningen i Skara, där den förblev med SLU som huvudman i fram till 2000. Idag finns det hovslagarskolor på flera ställen i landet. I Skara utbildas hovslagare via BYS (Biologiska Yrkeshögskolan), en YH-utbildning, där SLU har en representant i ledningsgruppen.

 

 

 

 

 

20 juli 2017 3
Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Djurfilm När Cecilia Di Bernardis dokumentär om fjällrävar hade visats i italiensk tv hörde en pojke av sig. Han hade blivit så inspirerad av filmen att han valt fjällräv som ämne för sitt föredrag inför klassen. Det kanske var första gången hans klasskamrater hörde talas om detta nordliga djur. ”Det var fantastiskt, det var ju precis det vi ville uppnå med dokumentären” säger Cecilia som nu är doktorand på SLU:s forskningsstation i Grimsö.
9 september 2019 10
Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism Turism där djur på något sätt ingår är en växande industri i många länder runt om i världen. Det är turism där människor ska få närkontakt med vilda djur i roller som underhållare, transportmedel, jaktbyte eller selfiekompisar. Dessa verksamheter kan se ut på många olika sätt beroende på vilket djurslag som står i fokus. Gemensamt många gånger är att dessa verksamheter bedrivs på människans villkor medan djurvälfärden är åsidosatt.
16 september 2019 2

Twitter

Upphandling med fokus på djur och hälsa https://t.co/JVZmv3pX29 @_SLU via Twitter 11 timmar sedan
Kan Sveriges naturvårdsinsatser hålla jämna steg med skogsbruket? En tvärvetenskaplig forskargrupp har undersökt vi… https://t.co/TQO33suZuH @_SLU via Twitter 12 timmar sedan
Konsumenter reagerar negativt på ordet ”bioteknik”. Märkning av livsmedel bör kombineras med upplysning om vad orde… https://t.co/C0Gr9OIYOu @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Miljövänligt odlad gourmetfisk tas fram i samarbete mellan forskare, kockar och näringsliv https://t.co/cA7f7SMEHD https://t.co/M56oJueIyC @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
Minskad övergödning ökar värdet på fritidsfiskets fångster https://t.co/oGlPaCnSxd @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
Långsamma muskler ger koreansk lantras ett godare griskött. Den genetiska bakgrunden har nu hittats.… https://t.co/dCVNVrj0HB @_SLU via Twitter 7 dagar sedan