Hovslagare träffas efter 50 år
Bertil Samuelsson är idag guide vid Veterinärmuseet i Skara. Foto: Vanja Sandgren

Hovslagare träffas efter 50 år

Text: Vanja Sandgren Publicerad: 20 juli 2017
Hovslagarutbildning har en lång historia på SLU. Det har också Bertil Samuelsson, nu guide på Veterinärmuseet i Skara.

Bertil jobbade under många år som djursjukvårdare på Veterinärinrättningen i Skara, han utbildade sig redan 1967 till hovslagare på Veterinärhögskolan i Stockholm.

– Det är 50 år sedan! Och nu tyckte jag det var dags att samla de jubilerande hovslagarna, säger Bertil.

Sagt och gjort. Sju av de åtta som gick kursen samlades en försommardag vid Veterinärmuseet i Skara. Och anekdoterna flödade; ”Tänk när vi var ute på ett stuteri i trakten, hästarna bands fast i balvagnar, åtta stycken i varje. Det var kalabalik, hästarna for och någon fick en häst över sig”.

– Vi var världsmästare, säger Lester Eriksson. Vi skodde och smidde, varje dag i fyra månader, sen var det bara att börja arbeta.

Utveckling

Från en fyra månaders kurs utvecklades hovslagarutbildningen, först till en tvåårig utbildning. Nu går man en tre år för att bli certifierad. Kraven på hovslagaren är stora, det handlar inte bara om att sko. Ergonomi och ekonomikunskaper är lika viktiga.

– Det kostar cirka 1000 kronor att sko en häst idag. När jag började kostade en nyskoning 55 kronor och verkning av alla fyra hovarna 5 kronor, säger Bertil.

Jubilarerna gjorde också ett besök på Axevalla travbana där en hovslagarutbildning bedrivs. Hammarslagen ekar, elden lyser i ässjorna. Det luktar häst.

– Mycket har hänt med travhästarna som är snabbare idag än för 20-25 år sedan, berättar Jörgen Nordqvist, lärare.

– Men att sko dem som de går och står, det gäller fortfarande, konstaterar Bertil.

Göran Brink, verksam som hovslagare i 46 år, Jan-Eskil Westdahl, Stefan Qviberg, Gösta Samuelsson, Lester Eriksson, Britt Pärsson (den första kvinnan som gick hovslagarutbildningen) och Bertil Samuelsson.

Göran Brink, verksam som hovslagare i 46 år, Jan-Eskil Westdahl, Stefan Qviberg, Gösta Samuelsson, Lester Eriksson, Britt Pärsson (den första kvinnan som gick hovslagarutbildningen) och Bertil Samuelsson. Foto: Vanja Sandgren

 

Stående: Göran Brink, Jan-Eskil Westdahl, Stefan Qviberg, Lester Eriksson, Göran Ahlström, Gösta Samuelsson och Bertil Samuelsson. Sittande: instruktör Svensson, veterinär Svante Norström, veterinär Åke Norberg, Britt Pärsson och instruktör Henry Mattsson. Foto: privat

 

Fakta

Hovslageri i Skara

Efter Veterinärhögskolans flytt till Uppsala 1977 startade hovslagarutbildningen i Skara, där den förblev med SLU som huvudman i fram till 2000. Idag finns det hovslagarskolor på flera ställen i landet. I Skara utbildas hovslagare via BYS (Biologiska Yrkeshögskolan), en YH-utbildning, där SLU har en representant i ledningsgruppen.

 

 

 

 

 

20 juli 2017
Klimatsmart narkos ger mervärden

Klimatsmart narkos ger mervärden

Miljöarbete Tjugo procents minskning av koldioxidutsläpp är målet för ett av de tre projekt som fick medel från miljöfondens första utlysning för snart två år sedan. Det är Universitetsdjursjukhuset (UDS) som med hjälp av utbildning och ny utrustning har lyckats minska användningen av inhalationsläkemedlet isofluran vid operationer. Den årliga förbrukningen av isofluran vid UDS motsvarar ett koldioxidutsläpp från 25.000 mil i bil, vilket är fram och tillbaka mellan Uppsala och Sundsvall varje dag i ett år.
2 juni 2017
Vi har en vinnare!

Vi har en vinnare!

Rätt svar Grattis till er som svarat rätt i tävlingen om brandsäkerhet vid SLU. Nu dragningen av vinnarna klar, Christine Jakobsson vann första pris, en brandsläckare. Och hon har egna erfarenheter av brandtillbud. – Jag har för ett antal år sedan hindrat en brand hemma då jag kände att det luktade en svag kryddig röklukt när jag kom in i huset från stallet. Trots att jag var osäker på om det verkligen var något ringde jag brandkåren. Det visade sig vara en pyrande skorstenbrand som tack och lov aldrig tog sig.
7 juni 2017
Det handlar om helheten

Det handlar om helheten

Krönika Livsmedelsproduktionens hållbarhet diskuteras flitigt vid SLU och på andra ställen. I SLU:s miljöpolicy nämns ”ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling”. Vi pratar också om etiskt hållbar utveckling och vid VH-fakulteten har vi stor tonvikt vid etik inom djurhållning. Det finns stor kunskap, men även behov av ny kunskap, för att lösa respektive mål. Det är dock när flera faktorer skall vägas samman till en helhet som utmaningarna blir riktigt stora. Är det möjligt att producera riskfria, nyttiga och goda animala livsmedel med hänsyn till såväl djurvälfärd, klimat- och miljöeffekter på ett sätt som gör att lantbrukaren kan erbjuda sina anställda en bra arbetsmiljö och samtidigt ta ut lön till sig själv?
2 juni 2017

Twitter

Vita älgar DNA-testas vid SLU. https://t.co/pkuJpIPxmb https://t.co/MWDEKkPC5d @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
På fredag släpps Mistra Biotechs nya podcast om växtförädling och djuravel – Shaping our food! Det ser vi fram emot! https://t.co/S4dQSQOiqQ @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Barriär för växtförädlare förklarad i detalj https://t.co/5mvu2adXmB @_SLU via Twitter 9 dagar sedan
RT @CORDIS_EU: @_SLU Please retweet and like the following post on a project to which you participate https://t.co/vud5fqA5Bo @_SLU via Twitter 17 dagar sedan
Så blir kräftfångsterna i år https://t.co/xBZOh9a5FL https://t.co/yXoPKnMWNZ @_SLU via Twitter 19 dagar sedan
SLU bidrar med kompetens för ett globalt hållbart och rättvist fiske https://t.co/tBsEcsZZmn @_SLU via Twitter 23 dagar sedan