Individualiserade kostråd <br>för bättre hälsa
Carl Brunius på institutionen för molekylära vetenskaper i Uppsala. Foto: Mårten Granert, SLU

Individualiserade kostråd
för bättre hälsa

Text: Mårten Granert Publicerad: 30 mars 2017
Den klassiska tallriksmodellen och andra kostråd bygger på uppfattningen att vi människor fungerar på liknande sätt när det gäller ämnesomsättningen och att en uppsättning råd passar alla. Men riktigt så enkelt verkar det inte vara.

Just nu pågår ett mycket spännande forskningsprojekt med hypotesen att man kan dela in människor i grupper beroende på bland annat hur ämnesomsättningen fungerar. På så sätt kan man individualisera kostråd för att öka hälsa och välbefinnande.

– Det finns stora skillnader i ämnesomsättningen mellan människor, säger Carl Brunius på institutionen för molekylära vetenskaper, tidigare institutionen för livsmedelsvetenskap. Vad är det som påverkar hälsan? Vilka ämnen är det som har betydelse? Sanningen är att vi inte vet det fullt ut. Vi undersöker hälsoeffekter kopplade till livsstilsmönster, vilket såklart inkluderar ens kostval. Sen använder vi oss av databaserade metoder för att försöka hitta vad det är som ger dessa effekter, till exempel specifika kostkomponenter eller förekomst av vissa tarmbakterier.

Carl och de han samarbetar med håller på att förbereda en stor studie där 500 människor ska undersökas in i minsta detalj. En bärande tanke är att det ur denna undersökning ska framträda en handfull distinkta grupper av individer som har liknande metabolism, alltså ämnesomsättning.

Gigantisk kartläggning av 3 000 ämnen

– Vi ska nu göra en gigantisk kartläggning av dessa personer och undersöka dem in i minsta detalj. Med hjälp av så kallad metabolomik kommer vi att göra en strukturerad kartläggning av uppemot cirka 3 000 ämnen som finns i blodet. Sedan ska vi kartlägga mikrofloran de har i mage och tarm. Till dessa alla data ska vi lägga kliniska data, alltså vilken fysisk form de är i, hur deras livsstil ser ut, vad de äter och andra parametrar.

Resultatet kommer att bli gigantiska datamängder. När man har analyserat alla data hoppas Carl att tydliga grupper ska utkristallisera sig.

– När vi kommit så här långt i forskningen har vi förhoppningsvis kanske fem “metabotyper”, alltså grupper där personerna i grupperna har likartad metabolism. Den kunskapen vill vi sen i förlängningen omsätta till vad som är bra och dåligt att äta specifikt för dessa människor och alltså i princip utforma detaljerade kostråd för de olika grupperna.

Det framtida scenariot

Carl målar entusiastiskt upp ett framtida scenario.

– Jag har en vision om att man i framtiden kan gå till läkaren och ta några prover och fylla i ett frågeformulär. Proverna skickas på analys och efter några dagar får man resultaten där det står vilken sorts ”metabotyp” man är och utifrån detta kan man anpassa sin kosthållning för att optimera sin hälsa. Man väljer livsmedel eller livsmedelsgrupper man mår bra av och väljer bort de som visar sig inte passa ens metabolism.

Projektet heter OpDiMet – ”Optimal Diet based on Metabotype”. I detta, liksom i andra liknande forskningsprojekt samarbetar många yrkesdiscipliner som läkare, dietister, genetiker, nutritionister och flera andra från universitet i både Sverige och internationellt. Tidplanen är att undersökningen av försökspersonerna ska vara avslutad i slutet av 2018. Därefter vidtar analysen av testresultaten.

– Projektet pågår till 2021 enligt planen. Vi har också flera forskningsprojekt igång parallellt med OpDiMet och dessutom flera forskningsansökningar som har med matens hälsoeffekter att göra. Det här är riktigt, riktigt spännande.

SLU är en stark aktör

Carls forskning är numera förlagd till Chalmers, men han har till nyligen bedrivit forskning i ämnet på SLU som är en stark aktör bland svenska universitet när det gäller forskning om livsmedel. Varje år får SLU anslag för forskning som handlar om livsmedel ur olika aspekter.

– Det är naturligt för oss att samarbeta med SLU. På SLU finns det enormt mycket kompetens inom livsmedelsområdet, särskilt vad gäller kopplingen till produktionsledet. Samarbeten gynnas av att det redan finns etablerade plattformar mellan universitet och livsmedelssektorn. Jag skulle vilja se utökade samarbeten mellan olika universitet när det gäller matens hälsoeffekter. Det finns så mycket som är outforskat, avslutar Carl.

30 mars 2017 5
Möjligheter i brandens fotspår

Möjligheter i brandens fotspår

Möjligheter I september för tre år sedan var branden i Västmanland fortfarande inte helt släckt. En person hade omkommit och många hade drabbats, fysiskt, personligt och ekonomiskt, sedan dagen i slutet av juli då en gnista från en skogsmaskin startade den största skogsbranden i Sverige i mannaminne. Nu, några år senare, går det trots allt att summera ihop en hel del positiva effekter av det som till en början inte kunde ses på något annat sätt än en katastrof. Området är numera en unik resurs för forskning och den speciella miljön lockar årligen mängder av turister.
15 september 2017

Twitter

Hållbart gösfiske i fler stora sjöar https://t.co/sjba66mGjA @_SLU via Twitter 10 timmar sedan
Landsbygdsomvandling och urbanisering i fokus på internationell SLU-konferens https://t.co/JDpVYyTGGE https://t.co/3JdMVIejc6 @_SLU via Twitter 10 timmar sedan
"Fortlöpande miljöanalys-bara på SLU" Anders Nilsson och Mårten Carlsson berättar om SLU:s historia och uppdrag i A… https://t.co/3FFZ3DCDy1 @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Kompetenscentrum för växtförädling ska bildas vid SLU https://t.co/OwR3G9dd0T @_SLU via Twitter 6 dagar sedan
"Att dela sina bästa idéer med sina kollegor måste vara meningen med ett universitet". Intressant paneldiskussion i… https://t.co/FoZw1qk47A @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
@ncklsbrgmn @_SLU via Twitter 7 dagar sedan