Inhägna ren eller skjuta björn?

Text: Li Gessbo Publicerad: 25 mars 2015
Vad kan renägare göra för att minska skadeverkningarna av björnars jakt på renkalvar? Inhägna renarna eller skjuta björnarna? SLU-forskaren Jens Frank leder ett forskningsprojekt som söker svar på frågorna.
Jens Frank leder projektet som undersöker hur man kan minska skadeverkningar av björn på ren.

Jens Frank leder projektet som undersöker hur man kan minska skadeverkningar av björn på ren.

2012 avslutades projektet ”Björnpredation på ren”, som resulterade i ny kunskap om hur omfattande de skador är som björnars jakt på renkalv orsakar för renägarna. Resultatet visade att björnar tar många kalvar, något som renägarna hävdat men inte kunnat visa. Det innebär också att ersättningen som ges för björnas skadeverkningar endast motsvarar 1-4 % av de verkliga kostnaderna.

Nu följs den första studien upp med projektet Kalvning i hägn och områdesriktad jakt (KOJ) 2012-2016 där man provar olika metoder för att undersöka hur man kan minska skadeverkningarna. De åtgärder som testas är områdesriktad jakt på björn och kalvning i hägn.

renflock

Områdesriktad jakt

Jens Frank berättar:
– Hittills har man bedrivit individinriktad jakt på björn i en förhoppning att ta ”problembjörnar”. Men vi vet nu att det inte handlar om individen, björnar på ett kalvningsland tar renkalvar. Dessutom vet vi att det har väldigt liten effekt att skjuta björnar sent på våren.

Nästan alla renkalvar som dödas av björn blir dödade under perioden 1 maj – 9 juni. Varje björn tar i genomsnitt 11 kalvar per år, men de björnar som befinner sig på kalvningslandet under hela våren tar över 30 kalvar per år.

– I år vill vi testa områdesinriktad jakt på björn. Det innebär att skjuta de björnar som finns på kalvningslanden under den kritiska perioden på våren. För att lyckas med det sätter vi upp stationer med terpentin och tjära, som lockar dit björnen. När ett djur besöker lockplatsen skickas ett MMS till oss. Om det är en björn åker vi dit och söker upp björnen med hjälp av spårhundar för att sedan avliva björnen, säger Jens.

Områdesriktad jakt är svårt att utvärdera, för att kunna göra tillförlitliga prognoser utgår man från resultaten och simulerar effekt av olika björntätheter: vilken effekt kan de ha på antal dödade renkalvar?

Kalvning i hägn

– Under perioden mars – första veckan i juni håller vi renvajor i hägn av olika storlek: från några hundra upp till tusen vajor per hägn, säger Jens.

Renar i hägn.

Eftersom renarna utfodras i hägnen behöver de samlas in i tid för att vänja sig vid fodret innan kalvningen. De får sedan gå där tills kalvningen är klar. Kalvarna märks med mortalitetssändare innan man släpper ut dem ur hägnen så att man kan följa upp orsaker till död efter att de släppts ut. Redan nu vet man att björnarna inte kompenserar och tar fler unga renar efter den kritiska perioden mars-juni då de varit inhägnade. Björnarna livnär sig i stället i större utsträckning på bland annat älgkalvar och vegetabilisk föda.

– Vi följer upp dödligheten hos kalvarna i hagarna och vi kan se att ju fler djur man samlar på mindre ytor desto högre är dödligheten. I hägnen riskerar vatten och foder att förorenas och djuren blir sjuka: det finns risk att dödligheten hos kalvarna bli lika hög som den annars skulle bli när björn kommer åt dem, säger Jens.

Med fler mindre hägn med färre djur i varje är det lättare att ha kontroll över smittspridningen. Det är även viktigt med rinnande vatten och gärna sluttande mark för att undvika vattensamlingar.

Jens säger att man kan konstatera att om alla renar hålls i hägn, så blir inga kalvar dödade av björn. Men det är viktigt att då komma ihåg att ren i hägn också innebär förluster av kalvar. Och att även lösgående renkalvar dör av andra orsaker än björn, till exempel vid mycket snö och kallt väder, andra rovdjur och sjukdomar. Om ersättning ska ges för kalvar som dödas av björn så måste den andra, kompensatoriska dödligheten också kvantifieras.

Konflikter och samarbeten

Det finns en konflikt mellan rekreationsjakt av björn och renägare. Rekreationsjakten sker på hösten när 200-300 björnar skjuts utifrån jaktkvoter i olika län. Men den jakten syftar inte till att minska antal björnar i renkalvningsområden. Om områdesriktad jakt blir en åtgärd för att minska antal björnar i dessa områden, så kan en konsekvens bli att det påverkar jaktkvoterna för rekreationsjakten.

Forskningsstudien genomförs i samarbete med Udtja skogssameby, Gällivare skogssameby och Skandinaviska björnprojektet:
– Nu känner vi varandra väl och samarbetet funkar bra. Viktigt för ett fungerande samarbete är att det finns förtroende mellan de inblandade. Man ska komma ihåg att vårt arbete innebär ett stort ingrepp i renskötseln, men det är komplicerade frågor som behöver lösningar och vi kan bara göra det tillsammans, säger Jens.

Nattlig fikapaus under kalvmärkning i Gällivare skogssameby.

Nattlig fikapaus under kalvmärkning i Gällivare skogssameby.

 

Fotograf: Jens Frank

Fakta

Projektet Kalvning i hägn och områdesriktad jakt (KOJ) pågår 2012-2016: delredovisning

Projektrapport Björnpredation på ren och potentiella effekter av tre förebyggande åtgärder (2012).

Facebooksidan Björnpredation på ren

Projektet är ett samarbete mellan Viltskadecenter (SLU), HUV - Enheten för renskötsel (SLU), Skandinaviska björnprojektet, Udtja skogssameby och Gällivare skogssameby.

Jens Frank
Biolog, doktorerade vid SLU för cirka 8 år sedan och har sedan dess forskat vid Grimsö forskningsstation om stora rovdjur.

 

25 mars 2015 16
Fortsättningen tryggad för välanvänt internetbaserat läromedel

Fortsättningen tryggad för välanvänt internetbaserat läromedel

DATA Databasen VetBact är ett nationellt och internationellt pedagogiskt verktyg och en kunskapsbank för studenter, lärare, forskare och allmänheten. VetBact (www.vetbact.org) har funnits allmänt tillgänglig på internet sedan 2006 och utvecklingen har hela tiden drivits av studenternas behov. Tack vare medel från VH-fakulteten så finns VetBact nu på en server vid SLU, vilket gör att den kommer att finnas kvar och utvecklas under överskådlig tid.
23 januari 2018 3
Lövsta en plats för lantbruksforskning i 270 år

Lövsta en plats för lantbruksforskning i 270 år

Linné på SLU Lövsta ligger någon mil öster om Uppsala och är en av SLU:s forskningsgårdar. Där bedrivs forskning om mjölkkor, fjäderfä och grisar. Snart tillkommer även Lövsta fältforskningsstation som har fokus på åkerns grödor. Lövsta är en klassisk plats för lantbruksforskning. Redan i mitten av 1700-talet bedrev baron Sten Carl Bielke jordbruksexperiment här. Bielke var nära vän med Carl von Linné och de båda herrarna har satt sin prägel på Lövsta som ännu kan skönjas i landskapet.
25 januari 2018 5

Twitter

Nya möjligheter i Markdata-appen https://t.co/Y2mKixR0ty @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
SLU redovisar stark ekonomi https://t.co/Do4Qe1x0FS @_SLU via Twitter 5 dagar sedan
Travsporten storsatsar på SLU:s hästforskning https://t.co/SI23XuiKz2 https://t.co/tLBJ6fPX9e @_SLU via Twitter 6 dagar sedan
Växtskyddsmedel i ekologisk produktion – användning och risker, ny rapport från EPOK – Centrum för ekologisk produk… https://t.co/eNWw5GyBBF @_SLU via Twitter 10 dagar sedan
Efterlyses! Innovativa idéer från yrkesfisket som kan bidra till ett mer skonsamt och selektivt fiske.… https://t.co/5L8aLY3fkF @_SLU via Twitter 12 dagar sedan
Vaccin mot fruktade hästsjukdomen kvarka https://t.co/lL46oyagkn @_SLU via Twitter 13 dagar sedan