Inhämtar kunskap i fält

Text: Ulla Ahlgren Publicerad: 15 september 2017
Närmare tjugo personer vandrar i en lång rad uppför den tallklädda skogssluttningen. Målet är trakt 2631 – och en av Riksskogstaxeringen permanenta* provytor strax väster om Umeå.

Höstmorgonen är fortfarande kylig när vi sammanstrålar med Riksskogstaxeringen för att följa med dem ut på en fältdemonstration. Skälet till exkursionen är ett besök av en albansk delegation, som har kommit till Sverige och SLU för att få vidgade perspektiv hur man kan utforma och genomföra skogliga inventeringar.

– Vi håller på att bygga upp vår kompetens inom området. Sverigebesöket är en del av vår lärandeprocess, säger Kliti Starja som är chef för skogsdivisionen vid den nationella miljömyndigheten i Albanien.

Allt som allt består delegationen av 14 personer, som kommer från Albaniens miljömyndighet, dess byrå för naturskyddsområden samt lantbruksuniversiteten i Tirana.

Inventeringen redan igång

Projektet, som leds av SLU och där även Skogsstyrelsen medverkar, syftar till att bygga upp en riksskogstaxering i Albanien som ska ge ökad kunskap om tillstånd, förändringar och brukande av Albaniens skogar. SLU bidrar både med kompetens och råd kring inventeringens statistiska upplägg och med att utbilda teknisk personal.

– I våras var vi nere i Albanien och höll en utbildning för deras fältpersonal. Redan nu i sommar har fem eller sex grupper genomfört en försöksinventering i sydöstra Albanien och testat metoderna, säger Mats Sandewall som leder SLU:s arbete i projektet.

Fältgrupperna har då återbesökt provytor, som lades ut vid en skoglig inventering som Albanien genomförde år 2004. Dock har fältpersonalen ibland haft svårt att hitta tillbaka till de gamla ytorna, något som återspeglades i dagens mest intensiva diskussion vid detta besök. Hur gör man om man får problem med att hitta tillbaka till en permanent provyta?

– Lämpligtvis genom olika markeringar som ni gör på provytorna och den gps-position som ni har. Kom ihåg att det är jätteviktigt att alltid markera nya referenspunkter när ni återbesöker provytor! betonar Mats Walheim, som är ansvarig för fältarbetet i den svenska Riksskogstaxeringen.

Avverkning, nyplantering och röjning

Eftersom det här är en permanent provyta genomförs förutom mätningar av trädhöjd, -ålder och bedömning av skador på träd m.m. även en inventering av mark och fältskikt. Diskussionen tolkas snabbt till albanska för de som inte pratar engelska. När demonstrationen är klar gör Jonas Fridman, som är chef för svenska Riksskogstaxeringen en kort sammanfattning av provytan och de registreringar som gjorts.

– Det här är en ung, hårt röjd tallungskog. Beståndsåldern är 12 år, medelhöjden fyra meter med cirka 1000 träd per hektar. Fältskiktet domineras av gräs. Ytan lades ut år 1983 och det är i år femte gången som Riksskogstaxeringen besöker den. Omkring 2003 avverkades området, planterades med tall 2005 det och i sommar har det röjts.

Stöd för skogspolitiken

Samarbetsprojektet kommer att pågå till och med år 2019. Mats Sandewall berättar att de albanska myndigheterna vill använda resultaten från sin inventering som stöd för hushållningen och skötseln av landets skogar och för att utveckla skogspolitiken. Exempelvis finns det en önskan om att hållbart öka skogsproduktionen samtidigt som man värnar om den biologiska mångfalden.

– Några av de saker som vi vill lära oss är bland annat hur man på bästa sätt samlar in data för att kunna se förändringar och göra statistiska jämförelser. Hur vi kvalitetssäkrar metoder och data och att vår personal får träna sig i att använda laserdata, regressionsanalyser med mera, säger Kliti Starja.

Fakta

Ledande på skogsinventering

SLU är ett av världens ledande universitet inom metoder för skogsinventering. Den svenska riksskogstaxeringen startade redan i början av 1920-talet. Dess främsta syfte är att beskriva tillstånd och förändringar i Sveriges skogar. Uppgifterna används till exempel för uppföljning och utvärdering av aktuell skogs-, miljö- och energipolitik. Riksskogstaxeringen är en del av Sveriges officiella statistik.

Riksskogstaxeringen, www.slu.se/riksskogstaxeringen

SLU bygger Riksskogstaxering i Albanien

* Två tredjedelar av alla provytor i den svenska riksskogstaxeringen är permanenta, och återbesöks vart femte år. En tredjedel av ytorna är tillfälliga.
15 september 2017 3
Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU

Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU

Vilt Hur påverkas den uppväxande skogen av bete från klövdjur? Det var frågan som Holmen skog hoppades att samarbetet med SLU skulle ge svar på. På en lyckad exkursion till ett älghägn utanför Gideå i Västernorrland visade doktoranden Michelle Nordkvist att samarbetet kan ge svar på hur insekterna påverkas också. – Roligt att vi kan skapa ytor för en viss typ av forskning som sedan leder till ny forskning som vi inte hade förutsett men kan ha nytta av, säger Peter Christoffersson på Holmen Skog.
8 december 2017 7

Twitter

Den nordamerikanska vattenpesten fortsätter att sprida sig norrut och in i skogslänen. En ny avhandling ger en förk… https://t.co/7mX0eotUqa @_SLU via Twitter 10 timmar sedan
RT @stdysustainably: SLU had the honour to host the President of Iceland, Guðni Th. Jóhannesson and the First Lady of Iceland during their… @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
RT @SLUFutureFood: The President of Iceland asks how one can make people eat insects. Dr Annsofie Wahlström answers that you either can op… @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
RT @SLUUrbanFutures: Islands president Guðni Thorlacius Jóhannesson och det svenska kungaparet besöker @_SLU för att höra om SLU:s fyra fra… @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Importerad fodersoja påverkar miljön, oavsett hur den förädlats https://t.co/0j02EnsJ11 https://t.co/76pm6AgCdL @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Ska säkerhetsgranskade GM-grödor få odlas i EU? Låt länderna bestämma själva, föreslår experter.… https://t.co/bsB5eedaBn @_SLU via Twitter 12 dagar sedan