Inspirationsutbildning i delat ledarskap

Text: Eva Jeppson-Eldrot Publicerad: 22 februari 2016
I februari genomfördes en intressant och spännande dag om ”Delat/gemensam ledarskap” i Alnarp på initiativ av LTV och Gruppen för hållbart akademiskt ledarskap.

Deltagare var drygt 30 prefekter, stf prefekter och chefer inom administrationen, alla med intresse av att diskutera hur rollen som chef kan utvecklas och stärkas och hur ett gott chefskap kan bidra till en välfungerande verksamhet.

Bakgrunden var att diskutera om ett medvetet och välfungerande samarbete i olika former av delat/gemensamt ledarskap kan bidra till att ge chefer bättre förutsättningar att motsvara de krav som ställs på chefsuppdraget, om chefsuppdragen kan göras mer attraktiva genom att fler delar ansvar och om delat/gemensamt ledarskap kan bidra till vinster för verksamheten?

Föreläsare var Marianne Döös, professor i pedagogik, med inriktning på organisationspedagogik, vid Stockholms universitet som forskat om delat ledarskap, skrivit ett flertal vetenskapliga artiklar samt varit delförfattare av boken ” Delat ledarskap – om chefer i samarbete” 2013.

Dekan Håkan Schroeder reflekterade över om hur det varit att dela uppdraget som dekan med f d prodekan Eva Johansson, och prefekt Anders Carlsson tillsammans med sin stf prefekt Mariette Andersson talade om sina erfarenheter av ett delat ansvar för chefskapet på Institutionen för Växtförädling.

Det blev tydligt att delat/gemensamt ledarskap kan formas på olika sätt, både som ett ”samledarskap” där chefer är formellt jämställda eller där den ena chefen är överordnad den andra – så som vi har det inom SLU idag. Hur ansvaret och uppgifterna kan fördelas kan se olika ut, men det viktiga med ”delat ledarskap” är en förtätning av samarbetet mellan cheferna och ett gemensamt ansvarstagande för verksamheten.

Viktiga faktorer för ett framgångsrikt delat ledarskap är framför allt:

  • Prestigelöshet.
  • Förtroende.
  • Gemensamma värderingar om vad man vill med verksamheten och hur man bemöter människor.

Det är också viktigt att de delande cheferna kompletterar varandra utifrån olikheter i olika avseenden och att rejält med tid avsätts för nödvändig kommunikation dem emellan.

Vilka vinster finns med delat ledarskap?

Utifrån Mariannes forskning och Håkans, Anders och Mariettes erfarenheter, finns bland annat följande vinster:

  • Ökad kvalitet i svåra, komplexa frågor, beslut och ställningstaganden genom ökad bredd på kunskap och erfarenheter och genom ökad dialog innan beslut.
  • Trygghet i att dela beslut – och konsekvenserna av beslut.
  • Ökad kapacitet genom att vara två – möjlighet att fördela uppgifter och få mer att hända – möjligt att driva fler processer – fler personer som rör sig i verksamheten.
  • Mer ork genom att ”växeldra” – en överlevnadsfråga.
  • Minskad sårbarhet.
  • Roligare – dela glädje och sorg.

Vilka svårigheter/problem finns med delat ledarskap?

  • Oro i omgivningen om otydlighet vid beslutsfattande.
  • Det tar tid att kommunicera med varandra.
  • Personligheterna mellan de delande cheferna kan leda till konflikter.
  • Utmanar det traditionella chefskapet: ”ensam är stark”, en kapten på skutan.
  • Bristande stöd från överordnade chefer för ”delat ledarskap”.
  • Hinder genom delegationsordningar.

 Reflektioner och tankar från dagens deltagare

  • Det tycks finnas många vinster via ett närmre samarbete och delat ansvar mellan chefer.
  • Vi har redan delat ledarskap inom SLU genom funktionerna chef och stf chef.
  • Formellt ”samledarskap”, d v s två chefer delar jämbördigt på en chefsfunktion borde prövas.
  • SLU:s delegation för prefekt/chefskap borde ses över för att ge möjlighet till ”samledarskap”- för den som vill pröva.
  • SLU:s chefer måste utforma chefskapet utifrån egna förutsättningar och behov, men ett mer genomtänkt och genompratat samarbete med den stf chefen kommer att gynna på chefskapet och verksamheten.
  • Stöd för ett mer välfungerande samarbete mellan chef och stf chef bör ges, bl a i samband med att nya prefekter tillsätts. Stöd kan t.ex ges via personalspecialister och Ghal, via ledarutvecklingsprogram osv.
22 februari 2016
Ny led-belysning i Lövstaladugården

Ny led-belysning i Lövstaladugården

Varde ljus Försämrad arbetsmiljö och höga underhållskostnader är några av orsakerna till att lysrörsbelysningen nu byts ut till led-belysning i koladugården på Lövsta forskningscentrum. Installationen blir klar i början av november. Led-belysning har lägre energiåtgång och längre brinntid jämfört med lysrör. Korna tycker om ljus men vill ha mörkare på natten för att trivas och få en bra produktion. Det visar SLU:s egen forskning.
26 oktober 2020 1

Twitter

UppTalk Weekly panelsamtal: Hur ska vi bromsa resistensutvecklingen utan ny antibiotika? SLU-professor Susanna Sten… https://t.co/0xZPPLtq4c @_SLU via Twitter 1 månad sedan
Idag är det #WorldFoodDay och vi slår ett slag för hållbart odlad mat från #vatten. I serien berättar forskare och… https://t.co/y6dJ8OQjmb @_SLU via Twitter 1 månad sedan
RT @_NKfV: Idag 14 okt kl 12-13 webbinarium om hållbart foder till odlad fisk. Anmäl dig och läs mer via: https://t.co/i8IonJZOc9 @_SLU via Twitter 1 månad sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: #CRISPR är ett viktigt verktyg i studier av geners funktion hos träd, säger prof. Ove Nilsson. Vi har många… @_SLU via Twitter 2 månad sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: Gen-editering med #CRISPR har stor potential för forskning om sjukdomar hos djur. Läs med om etiska frågor… @_SLU via Twitter 2 månad sedan
RT @SLUFutureFood: Antibiotikaresistens kräver forskning med helhetsperspektiv. Ny policy brief från @_SLU Framtidens djur natur och hälsa.… @_SLU via Twitter 2 månad sedan