Johan och jordgubbarna
Johan och jordgubbsplantorna. Foto: Julio Gonzalez, Mårten Svensson

Johan och jordgubbarna

Text: Jenny Svennas-Gillner Publicerad: 17 juni 2019
Sju frågor om jordgubbar. Johan Stenberg, nybliven professor i integrerat växtskydd och ledare för jordgubbslabbet vid SLU i Alnarp, svarar.

Hur ska jag tänka när jag väljer jordgubbssorter?

– Först och främst ska du fundera på vilken tid på sommaren du vill äta dina jordgubbar. Om du vill plocka mogna bär redan till midsommar så ska du välja en tidig sort. För det andra skiljer sig de olika sorterna när det gäller smak, färg och form och det är roligt att kunna bjuda på några olika sorter samtidigt.

Vad är det största problemet (sjukdomar, skadegörare mm) vid jordgubbsodling?

– Jordgubbar angrips tyvärr av ett flertal allvarliga skadegörare, gråmögel och mjöldagg är besvärliga svampsjukdomar. Gråmöglet orsakar problem om odlingen är för blöt, medan mjöldaggen kommer in om det blir för torrt. I hobbyodlingar är även ögonfläcksjukan vanlig. Bland insekterna är det framför allt vivlar, vecklare och trips som är problematiska.

Finns det något jag kan göra för att förhindra/begränsa detta på mina plantor?

– Ja, men som hobbyodlare tycker jag att man ska tolerera en viss grad av liv sin odling. Det går inte att göra odlingen kliniskt befriad från insekter och svampar. Svampsjukdomarna kan motverkas genom att se till att vattna lagom mycket så att det varken blir för vått eller torrt. Ögonfläcksjukans spridning kan till viss del motverkas genom att hålla rent i gångarna och inte låta utlöparna växa för mycket.

– Har man en mycket liten odling kan man ofta rensa bort sniglar och insektslarver för hand. I övrigt vinner man mycket på att gynna skadeinsekternas naturliga fiender, t.ex. parasitoider, spindlar, nyckelpigor och blomflugor. Flera av dessa nyttoinsekter blir glada om du planterar nektarrika blommor i närheten av jordgubbarna.

Har du några okända fakta eller kanske en positiva nyhet om jordgubbar?

– En ny studie visar att både smultron (Fragaria vesca) och backsmultron (Fragaria viridis) har bidragit till jordgubbens arvsmassa, så på sätt och vis är våra två svenska jordgubbssläktingar representerade i moderna jordgubbssorter. Det är inte otänkbart att framtida jordgubbssorter kan ”förvildas” med ytterligare arvsmassa från vilda släktingar.

Vad gör en jordgubbsforskare?

– Vår forskning går ut på att utveckla växtskyddslösningar som kan hjälpa framtidens odlare att producera jordgubbar med mindre kemiska bekämpningsmedel. Det handlar både om att förstärka växtens inneboende ärftliga resistensegenskaper och att utveckla externa biologiska bekämpningsmetoder. Framtidens bär ska vara nyttiga och goda för konsumenten, miljövänliga för naturen, och lönsamma för odlaren.

Är svenska jordgubbar godare eller är det en myt?

– Bärens egenskaper påverkas av både arv (sort) och miljö (t.ex. ljus, näring och odlingssubstrat). Om du odlar samma jordgubbssort i Västerbotten och i Andalusien så kommer de att delvis smaka olika.

Vilken är din favoritsort och hur äter du dem helst?

– Till midsommar äter jag jordgubbar med ovispad grädde och strösocker. Men istället för att nämna en jordgubbssort vill jag hellre lyfta fram vildvuxna smultron – de äts bäst som de är eller tillsammans med blåbär och vaniljglass.

Fakta

Vill du veta mer om Johans forskning?

17 juni 2019 1

Twitter

UppTalk Weekly panelsamtal: Hur ska vi bromsa resistensutvecklingen utan ny antibiotika? SLU-professor Susanna Sten… https://t.co/0xZPPLtq4c @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Idag är det #WorldFoodDay och vi slår ett slag för hållbart odlad mat från #vatten. I serien berättar forskare och… https://t.co/y6dJ8OQjmb @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
RT @_NKfV: Idag 14 okt kl 12-13 webbinarium om hållbart foder till odlad fisk. Anmäl dig och läs mer via: https://t.co/i8IonJZOc9 @_SLU via Twitter 6 dagar sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: #CRISPR är ett viktigt verktyg i studier av geners funktion hos träd, säger prof. Ove Nilsson. Vi har många… @_SLU via Twitter 12 dagar sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: Gen-editering med #CRISPR har stor potential för forskning om sjukdomar hos djur. Läs med om etiska frågor… @_SLU via Twitter 12 dagar sedan
RT @SLUFutureFood: Antibiotikaresistens kräver forskning med helhetsperspektiv. Ny policy brief från @_SLU Framtidens djur natur och hälsa.… @_SLU via Twitter 12 dagar sedan