Klimatsmart narkos ger mervärden
Operation vid smådjurskliniken. Foto: Birgitta Östlund-Wiberg

Klimatsmart narkos ger mervärden

Text: Charlotta Lantz Publicerad: 2 juni 2017
Tjugo procents minskning av koldioxidutsläpp är målet för ett av de tre projekt som fick medel från miljöfondens första utlysning för snart två år sedan. Det är Universitetsdjursjukhuset (UDS) som med hjälp av utbildning och ny utrustning har lyckats minska användningen av inhalationsläkemedlet isofluran vid operationer. Den årliga förbrukningen av isofluran vid UDS motsvarar ett koldioxidutsläpp från 25.000 mil i bil, vilket är fram och tillbaka mellan Uppsala och Sundsvall varje dag i ett år.

− Minskningen vid smådjurskliniken på 20 % är ett mycket bra resultat, tycker Birgitta Östlund-Wiberg, en av miljösamordnarna på VHC.

Miljöfonden på SLU inrättades i mars 2014 och året efter var första gången man kunde söka medel från fonden. Vid första utlysningen fördelade fonden ut drygt 650.000 kr till tre olika projekt, alla med målet att bidra till en positiv klimatpåverkan för SLU. Birgitta Östlund-Wiberg sökte tillsammans med Johanna Miemois, tidigare chefsveterinär på smådjurskliniken, pengar ur fonden och beviljades 250.000 kr för att minska isoflurananvändningen vid operationer genom utbildningsinsatser och utrustning.

Isofluran är ett narkosläkemedel, det vill säga ett sövningsmedel, som medför ett stort koldioxidutsläpp, betydligt mer än lustgas som också brukar lyftas fram som en klimatbov. När UDS började mätningen av isofluran i samband med flytten till VHC såg man att utsläppen var i nivå med koldioxidutsläppen från alla VHC:s tjänstebilar och det var därför rimligt att se över förbrukningen. Nu, snart två år senare ser man resultaten av projektet och kan konstatera att det har varit positivt, inte bara för miljön.

Minskad användning av isofluran påverkar även patientsäkerheten

Tillvägagångssättet när man vill minska användningen av isofluran som anestesimedel vid operation handlar till viss del om att ha utrustning som möjliggör tillförlitlig anestesigasmätning. Att använda fler läkemedel i kombination gör också narkosen säkrare och kommer på så sätt patienten direkt till gagn. Även momenten innan och efter själva operationen är viktiga, det vill säga från smärtlindring via sövningsmoment och operation, till hur uppvaket är ordnat. Ett bra upplägg för helheten spelar alltså en stor roll. Det, tillsammans med en kunnig personal, tycker både Birgitta Östlund-Wiberg och Johanna Miemois att de har fått till.

−  Personalen jobbar hela tiden med detta och har varit fantastiska hela vägen, även om det ibland säkert har varit kämpigt med ytterligare moment när tiden är knapp, säger Johanna Miemois.

Det är här pengarna från miljöfonden kommer in. Det hela handlar om kunskap för att kunna hitta så låga flöden som möjligt utan att riskera patientsäkerheten. Utbildningarna har lett till ökat medvetande om just detta och man jobbar hela tiden med att ytterligare förbättringar. Förhoppningen är att studenterna, genom att se hur UDS arbetar med anestesi och låga flöden, i sin tur tar med sig sina kunskaper ut i landet och för tankesättet vidare, vilket ytterligare kan förstärka effekten av den här utbildningssatsningen.

Lyckat arbete som fortsätter

Att satsningen har varit så lyckad tror både Johanna Miemois och Birgitta Östlund-Wiberg bland annat beror på att man redan sedan tidigare hade påbörjat arbetet med att utveckla anestesin på djursjukhuset. När flytten gick till Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum fanns också nya anestesimaskiner av högsta klass på plats.

Arbetet med att minska isofluranåtgången är självklart inte över. Det finns fortfarande mer att göra, bland annat finns det utrymme för att minska isofluranförbrukningen ytterligare vid hästkliniken. Där kommer man med Görel Nyman (VMD, docent) som kursledare under våren och hösten att utbilda djursjukskötare och veterinärer med målet att förbättra kunskaperna i anestesi och därmed också minska användningen av isofluran.

2 juni 2017
Möjligheter i brandens fotspår

Möjligheter i brandens fotspår

Möjligheter I september för tre år sedan var branden i Västmanland fortfarande inte helt släckt. En person hade omkommit och många hade drabbats, fysiskt, personligt och ekonomiskt, sedan dagen i slutet av juli då en gnista från en skogsmaskin startade den största skogsbranden i Sverige i mannaminne. Nu, några år senare, går det trots allt att summera ihop en hel del positiva effekter av det som till en början inte kunde ses på något annat sätt än en katastrof. Området är numera en unik resurs för forskning och den speciella miljön lockar årligen mängder av turister.
15 september 2017 2

Twitter

ISLU firar 40 år i Alnarp idag. Nicklas Bergman gör intressanta inspel om den digitala utvecklingens utmaningar.… https://t.co/NENuI3KTPA @_SLU via Twitter 17 timmar sedan
Ekologiskt och bekvämt. Fredrik Fernqvist berättar om två starka trender i "Framtidens grönsaksdisk" #slu40 https://t.co/1eoqW43eKv @_SLU via Twitter 20 timmar sedan
Öppet campus i Alnarp 24 september https://t.co/CALFlTgAGQ https://t.co/pOQE9lYKSB @_SLU via Twitter 21 timmar sedan
23 snöleoparder har visat hur de lever https://t.co/oaJg3ChOuY https://t.co/vswiqZrD9w @_SLU via Twitter 22 timmar sedan
Hållbart gösfiske i fler stora sjöar https://t.co/sjba66mGjA @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
Landsbygdsomvandling och urbanisering i fokus på internationell SLU-konferens https://t.co/JDpVYyTGGE https://t.co/3JdMVIejc6 @_SLU via Twitter 2 dagar sedan