Klimatsmart narkos ger mervärden
Operation vid smådjurskliniken. Foto: Birgitta Östlund-Wiberg

Klimatsmart narkos ger mervärden

Text: Charlotta Lantz Publicerad: 2 juni 2017
Tjugo procents minskning av koldioxidutsläpp är målet för ett av de tre projekt som fick medel från miljöfondens första utlysning för snart två år sedan. Det är Universitetsdjursjukhuset (UDS) som med hjälp av utbildning och ny utrustning har lyckats minska användningen av inhalationsläkemedlet isofluran vid operationer. Den årliga förbrukningen av isofluran vid UDS motsvarar ett koldioxidutsläpp från 25.000 mil i bil, vilket är fram och tillbaka mellan Uppsala och Sundsvall varje dag i ett år.

− Minskningen vid smådjurskliniken på 20 % är ett mycket bra resultat, tycker Birgitta Östlund-Wiberg, en av miljösamordnarna på VHC.

Miljöfonden på SLU inrättades i mars 2014 och året efter var första gången man kunde söka medel från fonden. Vid första utlysningen fördelade fonden ut drygt 650.000 kr till tre olika projekt, alla med målet att bidra till en positiv klimatpåverkan för SLU. Birgitta Östlund-Wiberg sökte tillsammans med Johanna Miemois, tidigare chefsveterinär på smådjurskliniken, pengar ur fonden och beviljades 250.000 kr för att minska isoflurananvändningen vid operationer genom utbildningsinsatser och utrustning.

Isofluran är ett narkosläkemedel, det vill säga ett sövningsmedel, som medför ett stort koldioxidutsläpp, betydligt mer än lustgas som också brukar lyftas fram som en klimatbov. När UDS började mätningen av isofluran i samband med flytten till VHC såg man att utsläppen var i nivå med koldioxidutsläppen från alla VHC:s tjänstebilar och det var därför rimligt att se över förbrukningen. Nu, snart två år senare ser man resultaten av projektet och kan konstatera att det har varit positivt, inte bara för miljön.

Minskad användning av isofluran påverkar även patientsäkerheten

Tillvägagångssättet när man vill minska användningen av isofluran som anestesimedel vid operation handlar till viss del om att ha utrustning som möjliggör tillförlitlig anestesigasmätning. Att använda fler läkemedel i kombination gör också narkosen säkrare och kommer på så sätt patienten direkt till gagn. Även momenten innan och efter själva operationen är viktiga, det vill säga från smärtlindring via sövningsmoment och operation, till hur uppvaket är ordnat. Ett bra upplägg för helheten spelar alltså en stor roll. Det, tillsammans med en kunnig personal, tycker både Birgitta Östlund-Wiberg och Johanna Miemois att de har fått till.

−  Personalen jobbar hela tiden med detta och har varit fantastiska hela vägen, även om det ibland säkert har varit kämpigt med ytterligare moment när tiden är knapp, säger Johanna Miemois.

Det är här pengarna från miljöfonden kommer in. Det hela handlar om kunskap för att kunna hitta så låga flöden som möjligt utan att riskera patientsäkerheten. Utbildningarna har lett till ökat medvetande om just detta och man jobbar hela tiden med att ytterligare förbättringar. Förhoppningen är att studenterna, genom att se hur UDS arbetar med anestesi och låga flöden, i sin tur tar med sig sina kunskaper ut i landet och för tankesättet vidare, vilket ytterligare kan förstärka effekten av den här utbildningssatsningen.

Lyckat arbete som fortsätter

Att satsningen har varit så lyckad tror både Johanna Miemois och Birgitta Östlund-Wiberg bland annat beror på att man redan sedan tidigare hade påbörjat arbetet med att utveckla anestesin på djursjukhuset. När flytten gick till Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum fanns också nya anestesimaskiner av högsta klass på plats.

Arbetet med att minska isofluranåtgången är självklart inte över. Det finns fortfarande mer att göra, bland annat finns det utrymme för att minska isofluranförbrukningen ytterligare vid hästkliniken. Där kommer man med Görel Nyman (VMD, docent) som kursledare under våren och hösten att utbilda djursjukskötare och veterinärer med målet att förbättra kunskaperna i anestesi och därmed också minska användningen av isofluran.

2 juni 2017
Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU

Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU

Vilt Hur påverkas den uppväxande skogen av bete från klövdjur? Det var frågan som Holmen skog hoppades att samarbetet med SLU skulle ge svar på. På en lyckad exkursion till ett älghägn utanför Gideå i Västernorrland visade doktoranden Michelle Nordkvist att samarbetet kan ge svar på hur insekterna påverkas också. – Roligt att vi kan skapa ytor för en viss typ av forskning som sedan leder till ny forskning som vi inte hade förutsett men kan ha nytta av, säger Peter Christoffersson på Holmen Skog.
8 december 2017 7

Twitter

Den nordamerikanska vattenpesten fortsätter att sprida sig norrut och in i skogslänen. En ny avhandling ger en förk… https://t.co/7mX0eotUqa @_SLU via Twitter 10 timmar sedan
RT @stdysustainably: SLU had the honour to host the President of Iceland, Guðni Th. Jóhannesson and the First Lady of Iceland during their… @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
RT @SLUFutureFood: The President of Iceland asks how one can make people eat insects. Dr Annsofie Wahlström answers that you either can op… @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
RT @SLUUrbanFutures: Islands president Guðni Thorlacius Jóhannesson och det svenska kungaparet besöker @_SLU för att höra om SLU:s fyra fra… @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Importerad fodersoja påverkar miljön, oavsett hur den förädlats https://t.co/0j02EnsJ11 https://t.co/76pm6AgCdL @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Ska säkerhetsgranskade GM-grödor få odlas i EU? Låt länderna bestämma själva, föreslår experter.… https://t.co/bsB5eedaBn @_SLU via Twitter 12 dagar sedan