Koll på jorden

Text: Vanja Sandgren Publicerad: 27 april 2016
Drönare och flytgödselspridare är vardag för Sofia Delin, ny forskningsledare på Lanna forskningsstation. Belägen ”mitt i världen” som man säger i Skaraborg och Västra Götaland.

På Lanna startade verksamheten redan 1929. Idag finns det fortfarande kvar försök sedan den tiden, s.k. långliggande försök. Men till nutid! Idag bedriver man fältförsök, främst inom forskningsprojekt. Man utför också växtodlingsförsök och miljöövervakning för olika aktörer.

– Vi har också en jordbruksdrift på Lanna och för att verksamheten ska funka måste vi ha ett bra samarbete mellan dem som sköter jordbruket och forskningen, säger Sofia Delin.

Lanna egendom är tre gårdar om totalt 320 ha. 155 ha på Lanna och resten på gårdarna Götala och Brogården som ligger närmare Skara. På gårdarna bedrivs traditionell konventionell spannmålsodling och skogsbruk.

Vardag på Lanna

Sofia kryssar mellan hemmet i Vara, Lanna och kontoret i Skara. På Lanna handlar det mycket om logistik och leveranser, rätt personer ska finnas på plats, en infrastruktur ska administreras.

– Förutom försökplanering ska fordon vara skattade, kontorsmaterial och kaffe ska köpas in, det ska grusas på plan och tusen andra saker som man upptäcker efterhand. Som forskare är man inte riktigt medveten om detta då man sitter på kontoret och någon annan fixar så att det hela fungerar.

Forskningsledaren Sofia Delin är alltså involverad i ”vanliga saker” tillsammans med de två heltidsanställda försöksteknikerna som sköter Lanna, plus någon extraanställd under odlingssäsongen. Det är mycket familjärt!

Att träffa olika forskare och att samlas kring projekt tillsammans med praktiskt arbete och att Sofia får använda sin vetenskapliga kompetens känns bra. Och framtidstankarna är många:

– Jag vill förnya och modernisera verksamheten på Lanna, använda ny teknik, skaffa surfplattor och jobba mer med databaser.

Drönare och annat

Ny teknik är definitivt på gång, på kontoret i Skara står en drönare som precis har kommit från leverantören. Nu ska bara forskarkollegerna på avdelningen för precisionsodling lära sig exakt hur den spännande skapelsen fungerar. Drönaren har kamera och mjukvara och tanken är att följa
vegetations-index i olika fältförsök.

– Man kan ta bilder på vegetationen och kan sen se och räkna ut hur frodig grödan är eller hur mycket biomassa det är, hur mycket den har växt. Det är lättare än att se uppifrån än från sidan. Vi kan dokumentera hela fält och se hur det kan variera i ett fält eller i landskapet.

Lanna som resurs

– Lanna är en fantastisk resurs för SLU. Jag tänker på utlakningsanläggningarna och de långliggande försöken. Motsvarande finns visserligen på fler platser men att de finns samlade på en SLU-station är en stor tillgång för oss forskare.

På 1930-talet startade dåtidens motsvarighet till SLU mängder av fältförsök. Idag finansierar staten inte försök på samma sätt, men de långliggande finns kvar i statens regi och ansvaret ligger hos SLU. Det finns flera sådana kvar på Lanna som berör växtnäring, utlakning, jordbearbetning och växtföljder, intressanta för SLU- forskare.

Lanna har 10 utlakningsanläggningar med separat dränerade rutor. De används för att jämföra olika behandling av jorden. Man gödslar på ett sätt i en och på ett annat sätt i en annan för att kunna se skillnader.

– Vi vill utvärdera olika brukningsmetoder för att se vad som är bäst för miljön. Några av anläggningarna är fasta för långliggande försök.

Ute på ett fält står det små genomskinliga ”hus”, s.k. kyvetter. I kyvetterna finns det utrustning som mäter växthusgasemission dvs. utsläpp av lustgas. Här bedriver Göteborgs Universitet ett projekt tillsammans med SLU för att studera den totala kvävebudgeten beroende på gödsling.

– De har även master utplacerade på Lanna för kontinuerlig mätning av växthusgasutsläpp inom ICOS, Integrated Carbon Observation System. Ett europeiskt nätverk för att förstå utbytet av växthusgaser mellan jordytan atmosfären. Lanna är den enda svenska ICOS stationen på jordbruksmark.

Flytgödselspridare och såmaskin

Nytt för dagen är en flytgödselspridare för exakt gödsling i små parceller. Kort sammanfattat en specialbyggd gödselspridare, liten och smidig. Det måste den vara då den ska sprida gödseln i små försöksrutor. Det får inte bli för tungt då jorden plattas till av däcktyngden. Med den nya spridaren får forskarna bättre koll på vad man har spridit ut och det ges nya möjligheter till kombigödsling och varierade radavstånd.

– Tack vare den nya spridaren kan vi dosera mer exakt och lätt växla mellan olika typer av spridning, ner i marken eller ovanpå. Det gör att vi får ett mer proffsigt utförande av försöken.

En ny såmaskin klarar kombisådd, det finns olika valmöjligheter för radavstånd och myllning av gödseln. Såmaskinen kommer att användas i ett projekt om placering av pelleterad gödsel intill såraden, vilket kan vara ett intressant alternativ i ekologisk odling.

– Maskinen liknar den som professor Balthazar hade, skrattar Sofia och tänker på ett barnprogram på 1970-talet.

Markkartering

Forskning kring biologisk markkartering pågår också. På Lanna har en skiftesvis kartering av klumprotsjuka gjorts. Man har tagit jordprover och analyserat varje åker om det finns tecken på sjukdom. Klumprotssjuka finns hos kålväxter, bl.a. raps.

– Om man vill testa en sort hur känslig den är och vill ha en försöksplats där det finns klumprotssjuka så finns det fält med och fält utan. Vi har koll på läget, konstaterar Sofia Delin!

Fakta

Om Sofia Delin

Sofia Delin är agronom och sedan 1 nov 2015 forskningsledare på SLU:s försöksgård Lanna i Västergötland. Under 18 år har hon arbetat med växtnäringsforskning vid SLU. 2005 disputerade hon inom ämnet precisionsodling och kvävegödsling.

Sofia Delin bor tillsammans med man och tre barn, 9, 13 och 15 år på ett lantbruk utanför Vara som mannen driver.

– Vi driver, enligt honom, skrattar Sofia och reflekterar över att lantbruk och arbete tar stor plats i livet just nu.

– Även om jag inte deltar så mycket aktivt i lantbruket hemma, styr det hela familjen då man aldrig kan planera in något annat under arbetsintensiva perioder, utan får vara beredd på att stå för markservicen. Det är ett tankesätt som man har nytta av även på Lanna, där fältpersonalen kan behöva ett handtag eller behöver snabba besked när det blir bråttom ute i fält.

Idag har Sofia Delin två jobb, 50 % på Lanna och 50 % som forskare. Engagemanget för Lanna går inte att ta miste på!

– Det måste fungera väl då Lanna är en viktig resurs för SLU, säger Sofia Delin.
Fakta

Evenemang och länkar

Lanna-dagen
För den som har vägarna förbi, eller vill ha ett konkret mål: notera 12 maj. Då är det mässa på Lanna med utställningar om växtodling, demonstration av precisionsodlingsteknik och fältvandringar. Medarrangörer är Nonnens vänner, BYS, HS, Agroväst och POS.
Lanna-dagen

Internationell konferens
Veckan efter midsommar ansvarar Sofia Delin för en internationell konferens i Skara. Ämnet är kväve, viktigt för lantbruket och miljön. Deltagarna kommer att besöka Lanna.
Nitrogen workshop.

Hemsida
Lannas hemsida

Facebook
Lanna på Facebook

 

 

 

27 april 2016 2

Twitter

Mer socker och stärkelse i fodret, liksom insulinresistens, tycks öka risken för att... https://t.co/mOxOjW5vUC https://t.co/hTMfABykpy @_SLU via Twitter 20 timmar sedan
Vi är i Göteborg! Mässan #kunskapochframtid har varit öppen en timme nu. Bemanningen är vass,… https://t.co/Ipu3sXhF6X @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
Kroppsstorlek styr hur klimatförändringar påverkar fiskpopulationer https://t.co/wiZOLRaEia @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
RT @SLUmiljoanalys: DN-artikel om dagens glada miljönyhet: Kvicksilver försvinner snabbare än väntat - DN.SE https://t.co/dogKnqKOIl @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Problemet med kvicksilver i insjöfisk kan vara över inom några årtionden. Det... https://t.co/nE840prOuJ https://t.co/ZSuWMj0A6u @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Gilla naturen: Tio skolklasser i final https://t.co/jl50j2nqNl @_SLU via Twitter 4 dagar sedan