Kunskap på webben för högre standard på lammkött
Lammlyftet ska förhoppningsvis bidra till att fler väljer lammkött på tallriken. Foto: Annika Arnesson

Kunskap på webben för högre standard på lammkött

Text: Anna-Karin Johnson Publicerad: 30 april 2021
Hög och jämn kvalitet på lammkött ska förhoppningsvis få fler konsumenter att vilja välja svenskt och ge Sveriges lammproducenter högre lönsamhet. SLU har varit med och tagit fram ett omfattande webbaserat utbildningsverktyg som ska hjälpa fler producenter att nå upp till den nya standarden för lammköttskvalitet.

Av det lammkött vi äter i Sverige är 70 procent importerat. Det beror till stor del på dålig lönsamhet för lammproducenten, men också på att restaurangnäringen tycker att det svenska lammköttet håller en ojämn kvalitet. Det kom fram i den rapport som gjordes i innovationsprojektet Lammlyftets inledning 2017 och som undersökte nuläget i svensk lammproduktion och -konsumtion.

Annelie Carlsson och Katarina Segerkvist Arvidsson vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa skrev den initierande rapporten.

Foto: Annelie Carlsson

– Den ligger ju tillgänglig på SLU-webben och på övriga i projektet deltagande organisationer och företags hemsidor, men hur många läser egentligen en rapport? Utbildningsverktyget innehåller det som rapporten handlar om, men nu blir det ju ”hands-on”. Begripligt och tillämpbart.

Standard för lammkött

Lammlyftet har tagit fram en standard för lammköttskvalitet, Meat Standard Sweden Lamm (MSS lamm) med bland annat gränsvärden för pH-värde i köttet för bästa mörhet och temperatur under hängmörning.

Foto: Katarina Segerkvist Arvidsson

– Vi har inte satt några idealnivåer för värdena, utan gränser som är rimliga, förklarar Annelie Carlsson, projektledare vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa i Skara och som utgjort arbetsgruppen i projektet tillsammans med Katarina Arvidsson Segerkvist, forskare vid samma institution och Helena Stenberg vid Svenska köttföretagen, som varit projektledare.

Lättillgänglig forskning

Under våren 2021 har den sista delen av Lammlyftet lanserats; ett webbaserat utbildningsverktyg för producenter och slakterier. Den har producerats av SLU Meny som arbetar med metodutveckling för näringslivets yrkesverksamma. Utbildningsledare Maria Lingaas och datapedagog Therese Östrand på SLU Meny har funnits med under hela projektet och i dialog med forskarna arbetat fram webbverktyget.

Målet med utbildningen

Foto: Therese Östrand och Maria Lingaas

– Det första beställaren behöver göra är att definiera vision och målgrupp: ”Vad vill vi att de ska få ut av utbildningen?” Några grundläggande principer för andragogik, vuxnas lärande, är att vuxna studenter har stor erfarenhet, är vana att ta egna beslut och vill se en direkt nytta av sitt lärande.

– Det är en gemensam process som vi tar oss fram genom tillsammans med beställaren och där målbilden tar form allteftersom, förklarar Maria Lingaas.

– Ja, för det kan vara en utmaning för beställaren att säga vad man vill ha, när man inte vet vilka möjligheter som finns, säger Therese Östrand.

De vet däremot vilka frågor som behöver ställas.

Matnyttigt

Forskarna levererar faktamaterialet, länkar till fördjupningsmaterial och bilder som sedan Maria Lingaas och Therese Östrand strukturerar och ser över det pedagogiska upplägget, lättillgängligheten i form av språk, instruktiva filmer och layout. De ser också till att videomaterialet redigeras och får undertexter.

– Det vi har idag är mycket mer matnyttigt än vad vi hade tänkt från början, säger Katarina Arvidsson Segerkvist.

– Materialet har mer liv och är rikare, inte så platt som jag såg framför mig, fyller Annelie Carlsson i.
Under våren introduceras Lammlyftets webbaserade kursmaterial för lammproducenterna i olika webbinarier.

– Det är ju väldigt positivt för SLU, att det vi forskar på kommer ut, att våra teoretiska kunskaper tillämpas ute i verksamheterna, påpekar Annelie Carlsson.

Fakta

Lammlyftet

Lammlyftet finansieras av EIP-Agri. EIP står för det Europeiska Innovations Partnerskapet. I Lammlyftet finns hela produktionskedjan representerat och följande företag/organisationer är med på något sätt i arbetet:

Svenska Fåravelsförbundet, Sveriges Lammköttsproducenter, LRF Kött, SLU, Svenska Köttföretagen, KLS Ugglarps, Gotlands slagteri, Menigo, Svenskt Kött, Svenska Leicesterfårföreningen, Hushållningssällskapet och Glada Fåret.

Jordbruksverket och Elitlamm har bidragit med data som ligger till grund för de statistiska bearbetningar som gjorts i projektet.

 

 

30 april 2021 9
Lantbrukslogik – nu och i framtiden

Lantbrukslogik – nu och i framtiden

Drivkrafter Det svenska lantbruket ska ge nyttig, god, näringsrik och närproducerad mat. Helst mer mat också, så att vi blir mindre sårbara i händelse av kris. Och det ska ske utan alltför mycket miljö- och klimatpåverkan; med lantbruket som en del av lösningen istället för problemet när man pratar om hot mot biologisk mångfald och klimatförändringarna. Hur tänker de som vill, vågar och orkar satsa i en bransch i händerna på väder och vind, politiska beslut och konsumenternas val?
30 april 2021 3

Twitter

”Inga glömda utsläpp i Sveriges klimatrapportering” https://t.co/QN1ync0I0p @_SLU via Twitter 2 månad sedan
UppTalk Weekly panelsamtal: Hur ska vi bromsa resistensutvecklingen utan ny antibiotika? SLU-professor Susanna Sten… https://t.co/0xZPPLtq4c @_SLU via Twitter 8 månad sedan
Idag är det #WorldFoodDay och vi slår ett slag för hållbart odlad mat från #vatten. I serien berättar forskare och… https://t.co/y6dJ8OQjmb @_SLU via Twitter 8 månad sedan
RT @_NKfV: Idag 14 okt kl 12-13 webbinarium om hållbart foder till odlad fisk. Anmäl dig och läs mer via: https://t.co/i8IonJZOc9 @_SLU via Twitter 8 månad sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: #CRISPR är ett viktigt verktyg i studier av geners funktion hos träd, säger prof. Ove Nilsson. Vi har många… @_SLU via Twitter 8 månad sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: Gen-editering med #CRISPR har stor potential för forskning om sjukdomar hos djur. Läs med om etiska frågor… @_SLU via Twitter 8 månad sedan