Kvalitetsarbetet för miljödata går vidare

Text: Ulla Ahlgren Publicerad: 21 oktober 2016
I somras blev 75 miljöanalysverksamheter klara med sin självvärdering enligt SLU:s kvalitetsguide för datahantering. De har kartlagt sin datahanteringsprocess och identifierat vilka förbättringar som de behöver gå vidare med.

Självvärderingen är första steget i en arbetsprocess för att nå de kvalitetsmål och kvalitetskrav som SLU ställer på sina miljödatahanteringsverksamheter. Målen och kraven är samlade i ett dokument som kallas för kvalitetsguiden*. Den går igenom kvalitetskrav för när man samlar in, tar emot, lagrar och tillhandahåller data, samt olika processer för styrning, planering och dokumentation för datahanteringen.

Mikaela Asplund

Mikaela Asplund är verksamhetsutvecklare vid SLU:s Miljödatastöd. Foto: Ulla Ahlgren, SLU

– Självvärderingarna visar på en stor spridning. Från projekt som skriver på inventeringsblanketter och saknar back-up på sina data, till verksamheter som dokumenterar alla steg i sin datahantering och också tillgängliggör data på webben. Vi brukar säga att verksamheterna har uppnått olika hög datamognad, säger Mikaela Asplund, som jobbar som verksamhetsutvecklare på SLU:s miljödatastöd.

Miljödatastöd är en stödorganisation inom fortlöpande miljöanalys. Den har som uppdrag att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet, stärka samordning och långsiktigt arbeta för att SLU:s miljödata är kvalitetsdeklarerade och tillgängliga. På miljödatastöd arbetar för närvarande Mikaela Asplund, Leif Hallbäcken, Katarina Kyllmar och David Alger.

Kvalitetsnivå ett, två eller tre?

Kvalitetsguiden anger tre olika nivåer för datahanteringskvalitet, där nivå 3 ställer högst krav. Målet är att alla miljöanalysverksamheter åtminstone ska uppfylla kvalitetsnivå 1.
– Nivå 1 innebär att man har dokumenterat sin datahantering avseende personal och teknik, att det finns back-up och rutiner för kvalitetskontroller samt adekvat lagring av data. Det krävs också att man har en webbsida på SLU:s webb där man beskriver sina data, anger en kontaktperson och hur man går tillväga för att få tag på data, säger Mikaela Asplund.

Verksamheterna bestämmer vilken kvalitetsnivå som de vill nå (dvs. 1, 2 eller 3). I vissa fall styrs den av uppdragsgivares krav. När man bestämt kvalitetsnivå görs en bedömning av vilka delar som eventuellt behöver förbättras och man gör en plan för hur man kan jobba vidare med dessa för att nå den nivå man bestämt sig för. Det är här som verksamheterna är i dag.
– Målet är att alla ska vara klara med sina åtgärder till januari 2018. Vi kommer att ha en kontinuerlig dialog med verksamheterna och se hur arbetet flyter på och stödja i åtgärdsarbetet, säger Leif Hallbäcken, som är föreståndare för miljödatastöd.

Leif Hallbäcken, föreståndare för Miljödatastöd. Foto: Viktor Wrange, SLU

Leif Hallbäcken, föreståndare för Miljödatastöd. Foto: Viktor Wrange, SLU

Satsar på personliga möten

Leif Hallbäcken berättar att miljödatastöd satsar mycket på det personliga mötet, på att träffa de som arbetar med miljödata och ge dem råd och stöd på plats. De försöker också sprida goda exempel på hur man arbetar med sin datahantering till exempel via olika seminarier och webbinarier.
– Jag tycker att de möten som vi haft med verksamheterna har känts väldigt positiva. Verksamheterna har en enorm kunskap inom sina områden och ofta handlar det egentligen om att vi påtalar sådant som de redan vet borde göras, men kanske inte har hunnit ta tag i tidigare, säger Leif Hallbäcken.

Vad gäller efterfrågan på miljöanalysdata, framför allt tillgängliggjorda miljöanalysdata, så ökar den både från nationellt och internationellt håll. Under året har SLU också undertecknat en avsiktsförklaring att följa den myndighetsgemensamma strategin för miljödatahantering som Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelserna och vattenmyndigheterna tagit fram. Den trycker bland annat på att det ska vara lätt att få tillgång till ”öppna data”.
– Just vad gäller tillhandahållandet av data har SLU en hel del kvar att göra, men vi ser att det kommer nya verktyg, både inom och utanför SLU, som kan göra det enklare med tillgängliggörandet, säger Mikaela Asplund.

Något som kanske kan bli ett av de kommande stegen i den arbetsprocess för miljödatahantering som SLU är mitt uppe i just nu.

*Miljödatastöd har tagit fram kvalitetsguiden på uppdrag av Rådet för fortlöpande miljöanalys (Fomar).

Kontakt:

Leif Hallbäcken, 018-67 38 29, 072-522 98 84, leif.hallbacken@slu.se
Mikaela Asplund, 090-786 83 21, mikaela.asplund@slu.se

Läs mer:

Miljödatastöd på medarbetarwebben
Kvalitetsguiden
Miljömål, fortlöpande miljöanalys
Länk till Miljödatastrategin

21 oktober 2016 4
Klimatsmart narkos ger mervärden

Klimatsmart narkos ger mervärden

Miljöarbete Tjugo procents minskning av koldioxidutsläpp är målet för ett av de tre projekt som fick medel från miljöfondens första utlysning för snart två år sedan. Det är Universitetsdjursjukhuset (UDS) som med hjälp av utbildning och ny utrustning har lyckats minska användningen av inhalationsläkemedlet isofluran vid operationer. Den årliga förbrukningen av isofluran vid UDS motsvarar ett koldioxidutsläpp från 25.000 mil i bil, vilket är fram och tillbaka mellan Uppsala och Sundsvall varje dag i ett år.
2 juni 2017
Vi har en vinnare!

Vi har en vinnare!

Rätt svar Grattis till er som svarat rätt i tävlingen om brandsäkerhet vid SLU. Nu dragningen av vinnarna klar, Christine Jakobsson vann första pris, en brandsläckare. Och hon har egna erfarenheter av brandtillbud. – Jag har för ett antal år sedan hindrat en brand hemma då jag kände att det luktade en svag kryddig röklukt när jag kom in i huset från stallet. Trots att jag var osäker på om det verkligen var något ringde jag brandkåren. Det visade sig vara en pyrande skorstenbrand som tack och lov aldrig tog sig.
7 juni 2017
Det handlar om helheten

Det handlar om helheten

Krönika Livsmedelsproduktionens hållbarhet diskuteras flitigt vid SLU och på andra ställen. I SLU:s miljöpolicy nämns ”ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling”. Vi pratar också om etiskt hållbar utveckling och vid VH-fakulteten har vi stor tonvikt vid etik inom djurhållning. Det finns stor kunskap, men även behov av ny kunskap, för att lösa respektive mål. Det är dock när flera faktorer skall vägas samman till en helhet som utmaningarna blir riktigt stora. Är det möjligt att producera riskfria, nyttiga och goda animala livsmedel med hänsyn till såväl djurvälfärd, klimat- och miljöeffekter på ett sätt som gör att lantbrukaren kan erbjuda sina anställda en bra arbetsmiljö och samtidigt ta ut lön till sig själv?
2 juni 2017

Twitter

Vita älgar DNA-testas vid SLU. https://t.co/pkuJpIPxmb https://t.co/MWDEKkPC5d @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
På fredag släpps Mistra Biotechs nya podcast om växtförädling och djuravel – Shaping our food! Det ser vi fram emot! https://t.co/S4dQSQOiqQ @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Barriär för växtförädlare förklarad i detalj https://t.co/5mvu2adXmB @_SLU via Twitter 9 dagar sedan
RT @CORDIS_EU: @_SLU Please retweet and like the following post on a project to which you participate https://t.co/vud5fqA5Bo @_SLU via Twitter 17 dagar sedan
Så blir kräftfångsterna i år https://t.co/xBZOh9a5FL https://t.co/yXoPKnMWNZ @_SLU via Twitter 19 dagar sedan
SLU bidrar med kompetens för ett globalt hållbart och rättvist fiske https://t.co/tBsEcsZZmn @_SLU via Twitter 23 dagar sedan