Låna inte i onödan!

Text: Eva-Marie Ek Publicerad: 23 mars 2021
Att språk lånar ord från varandra är inget ovanligt, och svenskan har under årens lopp lånat friskt från både tyska, franska och andra språk. De senaste årtiondena är det förstås engelska lånord som dominerat. Ibland etableras ett svenskt ord med tiden, ibland håller det engelska ordet sig kvar.

Böj på svenska

Engelska lånord kan ibland vara svåra att anpassa till svenska när det gäller böjning och stavning. Använd alltid försvenskad stavning och svensk pluralform när det går. Några exempel:

  • web – webb
  • mail – mejl
  • policys – policyer

Undvik onödiga lånord – använd den svenska motsvarigheten när sådan finns. Det gör det antagligen oftare än du tror!

Vi ska bidra till svenskan som vetenskapsspråk

Enligt språklagen har vi dessutom ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom SLU:s olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas. Vi ska bidra till att nya begrepp inom SLU:s ämnesområden får en svensk benämning, och helst innan den engelska benämningen fått för starkt fäste.

Ord som du trodde bara fanns på engelska

När det gäller mer allmänspråkliga ord har Språkrådet en lista över engelska ord och vad de heter, kan heta eller skulle kunna heta på svenska. Några exempel:

  • advisory board – rådgivande kommitté/grupp/råd/nämnd/församling, chefsråd, expertgrupp etc.
  • big data – stordata; storskalig dataanalys.
  • call for papers – föredragsinbjudan
  • clinic – kurs, kortkurs, arbetsseminarium
  • deadline – sista lämningsdag, manusstopp, stoppdatum
  • FAQ, frequently asked questions – vanliga frågor; frågor och svar
  • MOOC – öppen nätkurs
  • overheadkostnader – allmänna omkostnader, fasta kostnader
  • post doc – postdoktors-, postdoktoral (postdoktorsstipendium, postdoktoralt stipendium)
  • QR-kod – rutkod
  • startup – innovationsföretag
  • webinar – webbinarium, webbseminarium, webbsändning
23 mars 2021 17 1
  1. Kommentar från Erik Wilhelmsson 25 mars 2021:

    Mycket bra att ni tar upp språkfrågor. Vi måste värna vårt språk. Tack!
    /Erik

Lantbrukslogik – nu och i framtiden

Lantbrukslogik – nu och i framtiden

Drivkrafter Det svenska lantbruket ska ge nyttig, god, näringsrik och närproducerad mat. Helst mer mat också, så att vi blir mindre sårbara i händelse av kris. Och det ska ske utan alltför mycket miljö- och klimatpåverkan; med lantbruket som en del av lösningen istället för problemet när man pratar om hot mot biologisk mångfald och klimatförändringarna. Hur tänker de som vill, vågar och orkar satsa i en bransch i händerna på väder och vind, politiska beslut och konsumenternas val?
30 april 2021 3

Twitter

”Inga glömda utsläpp i Sveriges klimatrapportering” https://t.co/QN1ync0I0p @_SLU via Twitter 19 dagar sedan
UppTalk Weekly panelsamtal: Hur ska vi bromsa resistensutvecklingen utan ny antibiotika? SLU-professor Susanna Sten… https://t.co/0xZPPLtq4c @_SLU via Twitter 7 månad sedan
Idag är det #WorldFoodDay och vi slår ett slag för hållbart odlad mat från #vatten. I serien berättar forskare och… https://t.co/y6dJ8OQjmb @_SLU via Twitter 7 månad sedan
RT @_NKfV: Idag 14 okt kl 12-13 webbinarium om hållbart foder till odlad fisk. Anmäl dig och läs mer via: https://t.co/i8IonJZOc9 @_SLU via Twitter 7 månad sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: #CRISPR är ett viktigt verktyg i studier av geners funktion hos träd, säger prof. Ove Nilsson. Vi har många… @_SLU via Twitter 7 månad sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: Gen-editering med #CRISPR har stor potential för forskning om sjukdomar hos djur. Läs med om etiska frågor… @_SLU via Twitter 7 månad sedan