Landskap som nyckel till hållbar utveckling

Text: Catherine Kihlström Publicerad: 3 juni 2019
SLU Landskap är en plattform för samverkan mellan institutioner och andra verksamheter inom landskap vid Ultuna och Alnarp. Det är en av Europas största miljöer inom forskning och undervisning i landskapsarkitektur, vilket rektor Karin Holmgren framhöll vid årets professorsinstallation vid fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap (LTV).

SLU Landskap bildades 2014 med ett initialt fokus på att skapa en gemensam kultur och förbättra det interna samarbetet. Nu är plattformen en etablerad förebild för samverkan inom SLU.

Håkan Schroeder, dekan vid LTV-fakulteten, blickar framåt:
– Jag ser stora möjligheter att fortsätta utveckla samarbetet genom SLU Landskap för att verkligen ta tillvara den stora potentialen hos fakulteten inom detta verksamhetsområde.

Fem röster om SLU Landskap

– SLU Landskap gör SLU:s landskapsfält synligt för övriga inom akademi och yrkeskår, både nationellt och internationellt, genom evenemang som SLU Landskapsdagar, webbsidan och en tydlig tillhörighet som kompletterar enheter och institutioner. Lisa Diedrich, Programchef SLU Urban Futures.

– Vi inom doktorandforum tror att SLU Landskap kan utvecklas till en stark plattform för att verkligen lyfta landskapets centrala roll i samhällsutvecklingen – i allt från tekniska, ekologiska och sociala avseenden. Amalia Engström, doktorand vid institutionen för stad och land (SOL) och medgrundare av SLU Landskap doktorandforum.

– SLU Landskap, som idé och som handling, lyfter fram den kvantitativt omfattande forsknings- och utbildningsverksamheten i landskapsarkitektur och andra angränsande ämnen inom hela SLU. SLU Landskap bidrar till att höja SLU-ribban i den akademiska världen och för hållbar samhällsutveckling.  Tiina Sarap, fd dekan vid LTV-fakulteten.

– I tider av klimatförändringar och politiska värdeförskjutningar, är det i högsta grad angeläget att utveckla och kommunicera kunskap och ”best practice” om människans förmåga att i vid bemärkelse hantera landskap baserat på nationella och internationella erfarenheter vid SLU Landskap. Petter Åkerblom, universitetslektor vid SOL.

– SLU Landskap hjälper oss att bilda en enad tillgång gentemot vår omvärld, trots vår geografiska spridning.  Åsa Bensch, universitetsadjunkt vid institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning och medgrundare till SLU Landskap lärarforum.

Fakta

Om SLU Landskap

SLU Landskap består av närmare 200 forskare och lärare från institutionen för stad och land (Ultuna), institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning (Alnarp), institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi (Alnarp), Tankesmedjan Movium (Alnarp) och forskningsplattformen SLU Urban Futures (Ultuna och Alnarp).

Hur främjar SLU Landskap samverkan?

  • Det största arrangemanget är SLU Landskapsdagar som går av stapeln två gånger per år och ger möjlighet för kollegor att träffas och lyssna på internationellt ledande inom landskapsfältet. Programmet består av inbjudna keynoteföreläsare, seminarier, medarbetarinitierade workshops samt presentationer inom olika ämnen relaterade till utbildning och forskning på området.
  • Inom initiativet Call for Ideas (CFI) bjuder SLU Landskap in förslag till gemensamma projekt för att synliggöra landskapsämnet mer inom SLU, bidra till att bygga externa forskningsnätverk samt stärka utbudet av landskapsutbildningar.
  • Två projekt sprungna ur CFI har utvecklats till särskilda forum för doktorander och lärare, där deltagarna ges möjlighet att dela erfarenheter, resurser och öka medvetenheten och öppenheten gentemot den tvärvetenskapliga mångfalden inom landskapsfältet.
  • Läs mer: www.slu.se/landskap

 
3 juni 2019 2
Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Djurfilm När Cecilia Di Bernardis dokumentär om fjällrävar hade visats i italiensk tv hörde en pojke av sig. Han hade blivit så inspirerad av filmen att han valt fjällräv som ämne för sitt föredrag inför klassen. Det kanske var första gången hans klasskamrater hörde talas om detta nordliga djur. ”Det var fantastiskt, det var ju precis det vi ville uppnå med dokumentären” säger Cecilia som nu är doktorand på SLU:s forskningsstation i Grimsö.
9 september 2019 10
Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism Turism där djur på något sätt ingår är en växande industri i många länder runt om i världen. Det är turism där människor ska få närkontakt med vilda djur i roller som underhållare, transportmedel, jaktbyte eller selfiekompisar. Dessa verksamheter kan se ut på många olika sätt beroende på vilket djurslag som står i fokus. Gemensamt många gånger är att dessa verksamheter bedrivs på människans villkor medan djurvälfärden är åsidosatt.
16 september 2019 2

Twitter

Upphandling med fokus på djur och hälsa https://t.co/JVZmv3pX29 @_SLU via Twitter 12 timmar sedan
Kan Sveriges naturvårdsinsatser hålla jämna steg med skogsbruket? En tvärvetenskaplig forskargrupp har undersökt vi… https://t.co/TQO33suZuH @_SLU via Twitter 13 timmar sedan
Konsumenter reagerar negativt på ordet ”bioteknik”. Märkning av livsmedel bör kombineras med upplysning om vad orde… https://t.co/C0Gr9OIYOu @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
Miljövänligt odlad gourmetfisk tas fram i samarbete mellan forskare, kockar och näringsliv https://t.co/cA7f7SMEHD https://t.co/M56oJueIyC @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
Minskad övergödning ökar värdet på fritidsfiskets fångster https://t.co/oGlPaCnSxd @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
Långsamma muskler ger koreansk lantras ett godare griskött. Den genetiska bakgrunden har nu hittats.… https://t.co/dCVNVrj0HB @_SLU via Twitter 7 dagar sedan