Digitaliserade djur
Smarta digitala system förblir ett komplement till människor med djuröga, säger professor Lotta Berg. Foto: Ylva Carlqvist Warnborg

Digitaliserade djur

Text: Ylva Carlqvist Warnborg Publicerad: 18 november 2019
Rörelsedetektorer, hjärtfrekvensmätare, stegräknare, aktivitetsmätare… det är inte bara vi människor som med hjälp av digital teknik övervakar varandra och oss själva. Inom lantbruket går digitaliseringen med rasande fart inom djurhållningen. I Norge finns redan virtuella stängsel kring betesdjur.

Digitaliseringen av djurhållningen handlar både om olika administrativa system och om olika sensorer, såväl i stallarna som i direktkontakt med djuren.

– Man kan kalla den pågående utvecklingen en revolution, med tanke på hur fort det går. Digitaliseringen för mycket gott med sig, men vi får också enorma mängder data som genereras och ackumuleras i olika system. Dataägarskapet är ofta en stor fråga som måste klargöras och lösas, säger Oleksiy Guzhva vid SLU i Alnarp.

Hans forskning handlar om nya teknologiska utvecklingar för lantbruket såsom just digitalisering och IoT (Internet of Things), sensorteknik, datorseende och smarta stallar. Sensorerna som håller koll på läget dygnet runt alla årets dagar innebär visserligen ofta mindre direkt kontakt mellan människa och djur än förr, men det kan ofta öka djurvälfärden.

– Digitala lösningar för att exempelvis mäta vikten och ta tempen är bättre för djuren, menar Ove Konradsson, delägare i företaget Smart Agritech Solution of Sweden som har tagit fram en digital våg för lantbruket. Genom att koppla samman kamerabilder, bilddatabas, algoritmer och AI kan systemet med stor precision och på individnivå väga levande grisar och nötdjur för att öka lantbrukarens lönsamhet. Utan att behöva störa djuren på något sätt kan bonden hålla tät och tämligen exakt koll på viktutvecklingen för att nå slaktviktsoptimering.

Komplement till djuröga

Men det är inte alltid som slutanvändarens behov styr vilka digitala system för lantbruket som tas fram.

– Det finns en upptäckarglädje kring digitaliseringen, och fantastiska maskiner och mackapärer som man kan utveckla. Men rådgivare och lantbrukare skulle ofta behöva vara med på ett tidigare stadium i utvecklingen, säger Lotta Berg, professor i husdjurens miljö och hälsa på SLU i Skara.

– Det är först på senare år som man har börjat jobba mer med hur människor funkar ihop med teknik, och jag tror att nästa steg är att ta med djuren från början, när det handlar om teknik som vi ska använda på djur. Vi måste också alltid komma ihåg att tekniska lösningar förblir komplement, och inget som kan ersätta den duktiga, erfarna och kompetenta djurhållaren med djuröga, säger Lotta Berg.

Kontroversiella produkter

Sensorer som hjälper lantbrukaren att snabbt upptäcka djur som mår dåligt, eller digitala lösningar som minskar djurens stressnivå genom att minska direktkontakten mellan människa och djur är förstås av godo. Men det finns också mer kontroversiella produkter, där svaren på frågor kring hur de djurvälfärden inte är glasklara, i alla fall inte enligt ansvariga myndigheter i Sverige. En sådan produkt är virtuella stängsel, som redan finns i bruk i Norge men som hittills inte är tillåtna i Sverige. Istället för elstängsel runt betande djur används då istället halsband som ger djuren som lämnar det virtuellt stängslade området en svag elstöt.

Fakta

Kunskapspodden

Hör mer om lantbrukets digitalisering och virtuella stängsel i Kunskapspodden.

 

18 november 2019 2
Lantbrukslogik – nu och i framtiden

Lantbrukslogik – nu och i framtiden

Drivkrafter Det svenska lantbruket ska ge nyttig, god, näringsrik och närproducerad mat. Helst mer mat också, så att vi blir mindre sårbara i händelse av kris. Och det ska ske utan alltför mycket miljö- och klimatpåverkan; med lantbruket som en del av lösningen istället för problemet när man pratar om hot mot biologisk mångfald och klimatförändringarna. Hur tänker de som vill, vågar och orkar satsa i en bransch i händerna på väder och vind, politiska beslut och konsumenternas val?
30 april 2021 3

Twitter

”Inga glömda utsläpp i Sveriges klimatrapportering” https://t.co/QN1ync0I0p @_SLU via Twitter 19 dagar sedan
UppTalk Weekly panelsamtal: Hur ska vi bromsa resistensutvecklingen utan ny antibiotika? SLU-professor Susanna Sten… https://t.co/0xZPPLtq4c @_SLU via Twitter 7 månad sedan
Idag är det #WorldFoodDay och vi slår ett slag för hållbart odlad mat från #vatten. I serien berättar forskare och… https://t.co/y6dJ8OQjmb @_SLU via Twitter 7 månad sedan
RT @_NKfV: Idag 14 okt kl 12-13 webbinarium om hållbart foder till odlad fisk. Anmäl dig och läs mer via: https://t.co/i8IonJZOc9 @_SLU via Twitter 7 månad sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: #CRISPR är ett viktigt verktyg i studier av geners funktion hos träd, säger prof. Ove Nilsson. Vi har många… @_SLU via Twitter 7 månad sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: Gen-editering med #CRISPR har stor potential för forskning om sjukdomar hos djur. Läs med om etiska frågor… @_SLU via Twitter 7 månad sedan